Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 5 November 1904 - Somnambul-dansösen Madeleine. En konstens eller hypnotismens triumf? af Anteros - Musikbref från Göteborg, af H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soinnambul-dansösen
Madeleine.
En konstens eller hypnotismens
triumf?
Formlig sensation har i Münchens
konstnärliga och vetenskapliga kretsar
i våras framkallats af ett i sitt slag
tills dato enastående fenomen,
somnam-bul-dansösen Madeleine. Det skulle föra
oss för långt att närmare redogöra för
och diskutera en företeelse, som till
och med delat det tyska Athens lärda
värld i två, i fråga om uppfattningen
deraf, skiljda läger. Det ena, som har
till ledare en illuster auktoritet på
hypnotismens område, medicine doktorn,
trih. v. SchrencÅ-Nolxing, hvilken
sär-skildt frapperats af och intresserat sig
för detta från vetandets hittillsvarande
ståndpunkt sannskyldiga »underverk»
och satt till sin uppgift att göra äfven
allmänheten bekant med detsamma, har
utan tvekan gifvit förklaringen dertill i
hypnotisk inverkan; det andra lägret
åter betraktar yttringarne deraf såsom
resultat af en, om ock högst ovanlig,
mimisk och plastisk begåfning. Att
Madeleine före sina offentliga och trots
de särdeles höga biljettprisen
synnerligen talrikt besökta föreställningar i
Münchens »Schauspielhaus»
underkastats noggrann undersökning af stadens
förnämsta vetenskapliga kapiciteter, utan
att omöjligheten af det förra antagandet
kunnat bevisas, talar emellertid till
förmån för nämnda hypotes’ riktighet.
Född i Tiflis, härstammar fru
Madeleine G. på mödernet från Ryssland, på
fädernet från franska Schweiz. Vid tre
års ålder kom hon till Geneve, der hon
erhöll en förträfflig uppfostran, i sitt
tionde år undervisning i salongsdanser
af sin farbroder, hvilken alltjemt verkar
såsom danslärare, samt begynte två år
senare att taga sång- och piano-lektioner.
Hon har deremot ej studerat vare sig
dramatisk konst eller balettdanser, och
hennes musikaliska förmåga öfvergår i
vaket tillstånd ej vanlig dilettantism.
Efter att aderton år gammal ha
öfver-flyttat till Paris, gifte hon sig med
in-nehafvaren af en kommissionsaffär
der-städes. Först för omkring ett år sedan
lade den af henne för migrän
konsulterade magnetopaten Magnin märke till
hennes eminenta reaktion för toner
under hypnotiskt tillstånd. Han försökte
nu musikens inverkan på sitt i sömn
försänkta medium med det resultat, att
hon kom i ett tillstånd af aktiv
somn-ambulism och beledsagade de i henne
framkallade tonintrycken med härliga
plastiska attityder och en dramatisk
uttrycksförmåga, som kunde uthärda
täf-lan med den största skådespelaretalang.
Hos henne är alltså nedlagd en dylik,
en naturens gåfva, som helt plötsligt
utan föregående studier fullmogen trädt
i dagen.
Vid hennes uppträdande i München
•— öfverhufvud taget det första offent-
liga — hade undert. bl. a. tillfälle se
henne under föredraget af några
sångnummer ur Bizets »Carmen» på det
mest fulländade sätt återgifva
skiftningarne i denna så ytterst komplicerade
karaktär; icke minst andra aktens
dans-scen återgafs ypperligt och med en
smidighet, den der hvilken »prima
ballerina» som helst kunde afundas. Utan
att vara en skönhet, har Madeleine ett
särdeles fängslande yttre, med ett
an-sigte, erinrande om Eleonora Duses, och
en synnerligen harmonisk gestalt. I
sitt hypnotiska tillstånd upplefver hon
fullständigt alla de sensationer, ett för
henne föredraget musikstycke
innehåller. Liknande effekt utöfvar äfven t.
ex. en deklamerad dikt. Huden
rodnar, musklerna spännas, hennes läppar
framhviska textorden; hon gråter i
djupaste förtviflan och jublar i högsta
fröjd. Det somnambula tillståndet är
omisskänneligt genom de stora,
vidöppna ögonen, genom saknaden af
ljusreflex och den vid föredragets afbrott
genast inträdande stelheten i musklerna,
under det att sjelfva rörelserna
knappast skilja sig från dylika i vaket
tillstånd.
Oafsedt det höga konstnärliga värdet
af Madeleines verkligt mönstergiltiga
prestationer, hafva experimenter med
henne jemväl bekräftat det psykologiskt
betydande faktum, att dolda i det
mensk-liga själslifvets djup stundom slumra
outvecklade förmögenheter, som i
drömtillståndet kunna frigöras och tvingas
till full utveckling.
Anteros.
Musikbref från Göteborg.
Den 13 Oktober gafs en visafton i
Handelsinstitutets sal af iru Charlotte
Wiehe-Berény. Den danskfödda
operettdivans uppträdande i konsertsalen
blef af den talrika publiken mottaget
med starkt bifall. Hon sjöng ej
mindre än 14 olika sånger till franska
danska och engelska texter. De
flesta af dessa sånger hade en starkt
varietéartad prägel, och det kau ej
förnekas, att man kände sig
egendomligt berörd af att på konserttribunen
se så liflig gestikulering, ja till och
med dans och lyftningar i kjolen.
Emellertid utförde fru W.—B.
samtliga sånger med ett liffullt och
karakteristiskt föredrag. De danska
sångerna tilltalade mig mest och särskildt
gjordes ”Lille Merry“ af Ch. Kjerulf
alldeles ypperligt. Sångerskans man,
herr Henry Berény, ackompagnerade
ledigt och påpassligt. —
Operasångaren John Forsells
konsert den 20 Oktober i K. F. U. M:s
sal hade lockat fullt hus.
Programmet upptog uteslutande brottstycken
ur operor. Här hade nu sångaren
tillfälle att visa sin stora
karakterise-ringsförmåga, från det djupa allvaret
i “0 Artemis“ ur Glucks “Ipbigenia i
Aulis” till Figaros entréaria i
Barbe-raren i Sevilla“, från det vemodigt
svärmiska i Wolframs sång till
afton-stjernan ur Tannhäuser till det
sataniskt hånfulla i Mefistofeles’ serenad
ur “Faust“, och man måste erkänna,
att såväl det ena som det andra
fram-stäldes med stor dramatisk lifFullhet.
Särskildt vackert framfördes en aria
ur “Eugen Onegin“ af Tschaikowsky.
Herr F. torde väl, hvad teknisk
fulländning beträffar, f. n. vara vår
förnämste sångare. Häri ligger dock ej
allt, och det är skada, att sångarens
förmåga att värma ej är så stor, som
man för det utomordentliga
materialets skull kunde önska. Herr A.
Wik-lund följde väl med i
ackompagne-mentet.
Den 22 Oktober gaf fru Bokken
Lasson en andra visafton med biträde
af herr Harald Stormoen. Fru L. gaf
här åter till bästa en rad norska,
danska, tyska, engelska, franska och
spanska sånger, gifna med träffande
karakteristisk. Hennes utmärkta
textuttal och väl pointerade föredrag gör,
att man med nöje lyssnar till dessa
för,olika länder betecknande små visor.
Herr Stormoens uppläsning af
berättelser af Hans Anrud, Sigurd Eldegard
m. fl. öfvergår allt beröm.
Söndagen den 23 Oktober gaf
operasångaren Forsell en populär konsert
i Realläroverkets högtidssal, som var
til) trängsel fyld och där han utom
några vid föregående konserten sjungna
operanummer föredrog flera romanser
och sånger af Lindblad, Söderman m.
fl. Konserten som jag ej bevistade,
lofvades mycket i pressen.
Den 24 Oktober gaf violinisten
Willy Burmester konsert i K. F. TJ.
M:s sal. Såsom väntadt, blef detta
en utomordentligt njutningsrik afton.
Programmet inleddes med
Mendelssohns violinkonsert, som utfördes på
ett utmärkt sätt. Ehuru nu gammalt
är detta stycke af en oförgänglig
friskhet och klarhet. Sedan följde “Rondo
capriccioso“ af Saint-Saens, som var
det enda moderna numret på
programmet. Därefter öfvergick herr B. till
klassikerna, som han särskildt
omhuldar. Och sannerligen fick man här
höra de klassiske mästarne utförda
på ett fullt stilenligt sätt. Främst
vill jag framhålla J. S. Bachs “Air“
på G-strängen, som gafs med en så
bred och fyllig ton. att man trodde
sig höra en violoncell, och med ett
oförlikneligt skönt föredrag. Vidare
Beethovens Romans, J. S. Bachs
Preludium, Gavotte af Rameau, Menuett
af Händel, Gavotte af Martini och
Menuett af Mozart, allt utfördt med
strängaste stilenlighet och fulländad
klangskönhet. Herr Holger Dahl från
Köpenhamn ackompagnerade diskret
och säkert. Som extranummer gaf i
herr B. ”Tema med variationer“ af
Pa-ganini, ett i musikaliskt hänseende
obetydligt stycke, men öfverfyldt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
