- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 24 (1904) /
132

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 23 November 1904 - Musikpressen - Musikbref från Göteborg, af H—t - Följetong: Rouget de l’Isle och Marseljäsen af E. Minstrel (forts. och slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. Skagerberg 6, Carl Piutti 3, H.
Palm 3, C. Steinhäuser 2, samt af
M. G. Fischer, Seb. Bach, J. C. Kirtel,
Joh. Krieger, Jos. Lind cch G. L. 1
hvardera. Omfånget vexlar frän en rad
till ett par sidor. Tredie häftet är
under arbete. (Se sista sidan).

Musikbref från Göteborg.

Efter nära tre veckors afbrott
bör-j jade &ter den 12 novemher
konserternas rad med Musikföreningens första
kammarmusiksoaré för denna säsong.
Det var den bekanta Ant.
Svendsen-Neruda-kvartetien, som denna afton
skulle bjuda oss ett vackert urval ur
kainmarmusiklitteratnrens rika
skattkammare. Den af abonnenter till sista
plats upptagna Handelsinstituts-salen
var fylld af ett förväntansfullt sorl.
På programmet stod först Beethovens
kvartett Ess dur op- 74, som utförde3
stämningsfnllt och klangskönt af den
väl samspelta kvartetten. Sedan följde
Pianotrio H-dur op. 8 af Brahms med
fröken Johanne Stockmarr vid flygeln.
För att vara af Brahms är detta
stycke ovanligt lättfattligt,
öfverflö-dande som det är af vackra melodier,
c h gifvande hvarje instrument rikt
tillfälle att utveckla sin skönhet. Man
märkte också bär, att man hade att
göra med framstående konstnärer.
Anton Svendsen med sin klara,
klang-mättade ton, prof. Neruda, hvars
temperamentfulla spel alltid drager
intresset till sig, o< h fröken
Stock-marrs mjuka, lugna och själfulla
pianospel, allt förenade sig till att göra
detta nummer till aftonens glanspunkt.
Sist kom kvartett Ass-dur op 105 af
Dvoråk med lifliga melodier, ofta i
populär stil. Hela utarbetningen af
kvartetten är charmant gjord och röjer
mästaren. Utförandet var också
mön-stergilt, och de väl utförda
nyanse-ringarne gjorde, att verket kom till
sia fulla rätt. Bifallet var lifligt och
Musikföreningens medlemmar ha allt
skäl att vara belåtna med sin afton.

Den 13 november gaf Sydsvenska
Filharmoniska Orkestern under
Andreas Hallens ledning matiné i
Exercishuset. Den fula, otrefliga och i
akustiskt hänseende miserabla lokalen
var ganska väl besatt. Programmet
inleddes med Mendelssohns
konsert-ouvertur “Hebriderna". Det vackra,
melodiösa numret spelades af den 45
man starka orkestern med utmärkt
nyansering och sammanhållning.
Nummer 2 var aria ur “Elias“ (“Höre
Israel“) af Mendelssohn, föredragen af.
sångerskan fru Holstein-Berg från
Köpenhamn. Den stora, höga
sopranstämman klingade temligen
resonans-löst, troligen till en del beroende på
den dåliga lokalen. Derefter följde
“Om sommaren“ (I skogen) och “Om
hösten“ (I skymningen), tvenne
stämningsfulla nummer ur orkestersviten

“Årstiderna“ af Hallén, som mottogos
med starkt bifall. Fru Berg sjöng
sedan Griegs “Fra Monte Pincio“,
särdeles fint ackompanjerad af
orkestern, samt “Julisol“ af Hallén,
som måste bisseras. Nummer 5
utgjordes af “Sfärernas harmoni“ för
sträkorke8ter af Anton Rubinstein.
Här hade man tillfälle att särskildt
lägga märke till den väl afvägda
stråkbesättningen inom orkestern.
Pro-gran met afslutades med Andante och
Allegro ur Fr. Schuberts ofullbordade
h-mull-symfoni. De båda numren
spelades med fin nyansering och stor
precision. I det hela får man säga, att
denna orkesters prestationer stå på
en ganska hög nivå, och att
dirigentens bekanta stora förmåga som in- 1
struktör väl kom till uttryck vid denna
konsert.

Il—t.

FÖLJETONG.

Roliget de 1’Isle och
Marseljäsen.

åi

E. Minstrel.

(Forts. o. slut fr. föreg. n:r.)

Följande afton uppträdde Bettine
på Strassburgs teater. Hon var den
första, som gjorde världen bekant med
den franska nationalsången.

Vid samma tid satt de l’Isle i sin
ensliga bostad, ett offer för det
förskräckligaste svårmod. Han hade på
eftermiddagen vid passerandet af ett
torg mött mademoiselle de Launays
ekipage, och den blick han af den
aristokratiska damen erhöli var full
af förakt; den kändes som en
dolkstöt i hjertat. Familjen Dierick och
hvad som händt honom där föregående
afton hade totalt fallit honom i
glömska. En känsla liksom af det
gränslösaste elände öfverkom honom, och
han önskade sig döden.

Aftonen framskred. Han satt vid
ett bord, på hvilket ett ljus brann.
Framför honom låg en laddad pistol.
Hans hand fattade konvulsiviskt om
den samma, och en dödlig blekhet
betäckte de lidande dragen.

— Hvarför skulle jag lefva —
mumlade han. — Denna olyckliga passion
vanhedrar mig, och likväl kan jag ej
öfvervinna den samma. Jag älskar
och blir i gengäld föraktad. Oh,
hvilken dåraktig narr jag är! Blott döden
kan befria mig från min galenskap.

Han var ganska fattig, men de få
effekter han var i besittning af inlade
han i ett knyte, skref ett afskedsbref
till sin mor och adresserade
alltsammans till denna senare, hvilken bodde
i Lon-le8-Saunier i Jura. Han fattade
derefter pistolen och riktade dess
mynning mot sitt hufvud. j

I samma ögonblick hördes ett starkt
buller utifrån gatan — ett buller lik?
nande brusandet af ett upprördt haf,
Rouget lyssnade. Bullret kom
närmare. Han hörde sitt eget namn
återupprepas af flere röster. Han lät
pistolen falla och skyndade till fönstret.

Eu folkhop med mären af
Strassburg i spetsen stod framför Rougets
dörr, svängande bloss i händerna.
Man ropade på Rouget de 1’Isle. Midt
i denna larmande folkmängd Byntes
Bettine Dierick på en triumfchar.
Hennes hufvud var krönt af grönskande
lager. Massan sjöng, skrålade, grät
och jublade af entusiasm.

— Länge lefve Rouget de 1’Isle!
Länge lefve den man, som gifvit
Frankrike en nationalhymn!

Den unge olficeren hade ända till
detta ögonblick glömt den sång han
föregående afton komponerat, och han
var för oredig och förvånad att
begripa något af allt detta. Men folket
omringade honom, fylde hans öron
med lof och pris och satte en
lagerkrans på hans hufvud, alldeles som
de förut gjort med Bettine. I samma
ögonblick han sökte döden, fann han
sig höljd med ära. Vid facklornas
sken blickade han in i Bettines
glädje-Btrålande ögon.

— Och ni sjöng min sång på
teatern — sade han. — Under det jag
satt instängd och hade onda tankar i
sinnet, skördade ni pris och ära för
oss båda.

Hon log sorgset.

— Jag sjöng bra, Rouget —
svarade hon eukelt och okonstladt, —
emedan jag ålskar er.

Den unge soldaten hade aldrig
efteråt några sjelfmordstankar.

Denna afton i Strassburg var blott
en början till det oerhörda bifall man
sedermera skänkte den nya hymnen,
Likt en löpeld flög den genom
Frankrike. Den sjöngs vid alla samkväm,
på klubbarne, pä teatrarne, vid
offentliga fester, af soldaterna på
excercis-fälten, af de dödsdömde till och med
på deras väg till schavotten.
Mar-seljäsarne, dessa laglösa folkhopar,
dundrade, skreko och sjöngo den på
sin ryktbara marsch från
Medelhaf-vets strand till Paris. Konungariket
darrade i sina grundvalar vid de
klangfulla tonerna af denna sång, hvilken
på samma gång var en hämnd- och
dödssång. Dessa vilda, bronserade
horder, med ögon som sprutade eld
och iklädde röda mössor, intågade
genom förstaden St. Antoine i Paris den
30 juli 1792 och marscherade,
an-lörda af bryggaren Santerre till
Champs-Elysées, dragande sina kanoner
bakef-ter och låtande rymden genljuda af
de 1’Isles ärorika hymn.

Det var marseljäsarne. hvilka gåfvo
åt sången det namn, som gjort den
världsberyktad, och i de minnesvärda
ögonblick, när tonerna “Aux armes“
dånade genom Paris gator, föllo de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:24:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1904/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free