Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 5 December 1904 - Musikaliska konstföreningen - K. teaterns aktiebolag - En folkkonsertkör - Wilh. Stenhammar - Charpentiers »Louise» - En ovanligt lycklig debut - Barytonisten Henry J. Norris - Jönköping - Från andra land - Pietro Mascagnis efterföljare - Dödsfall - Hvarjehanda: Ett bonmot af Auber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
november i Musikaliska akademien.
Sedan revisionsberättelsen upplästs och
ansvarsfrihet för 1903 års förvaltning
meddelats, iöretogos föreskrifna val,
hvarvid nuvarande ledamöter och
suppleanter i styrelsen och i
inköpsnäm-den återvaldes. Till granskare af
inlämnade arbeten återvaldes hrr
professor F. Neruda, professor C.
Rei-necke och hofkapellmästaren C.
Nordkvist. Vidare meddelades, att då vid
förra året utlyst täflan icke någon
inlämnad komposition vunnit
granskarnes gillande, har styrelsen inköpt två
arbeten i manuskript, nämligen Sonat
n:r 2 (A-dur) för piano af Emil
Sjögren, och “Om lyckan“, tondikt för
orkester (i arrangement för piano) af
Bror Beckman, hvilka tonsättningar
lämnats till tryckning och komma att,
såsom utdelning för år 1904, inom
närmaste framtiden tillställas
föreningens ledamöter.
K. teaterns aktiebolag. Af den af
de utsedda revisorerna, G. Drysén och
J. May, afgifna berättelse öfver k.
teaterns räkenskaper och förvaltning
under spelåret 1 juli 1903 -30 juni
1904 vid den senaste bolagsstämman
framgår, att inkomsterna för året varit
800,340 kr. 20 öre och utgifterna
790,552 kr. 88 öre. Ofverskottet,
3,793 kr. 32 öre, har afförts å den
från spelåret 1902—1903 balanserade
förlusten, 33,430 kr. 74 öre.
Iukomsterna under spelåret ha varit:
anslag 120,000 kr.,recettmedel 405,849
kr. 74 öre, hyror 132,500 kr., räntor
40,024 kr. 10 öre, diverse inkomster
41,372 kr. 30 öre.
Utgifterna äro fördelade sålunda:
atlöningar 491,158 kr. 13 öre,
tjänst-göringspängar och arfvoden 109,501
kr. 38 öre, öfriga omkostnader 135,387
kr. 88 öre, honorar till kompositörer,
författare och öfversättare 8,930 kr.
13 öre, pjäser, roller, musikalier och
instrument 4 180 kr. 24 öre, tillfälliga
engagement 47,329 kr. 12 öre.
Bolagets ställning den 30 juni 1904
i utvisar: tillgångar 347,404 kr. 1 öre,
däraf balanserad förlust å
verksamheten under spelåret 1901 —1902:
29,037 kr. 42 öre, samt skulder 347,404
kr. 1 öre.
En folkkonsertkör har nyligen
bildats härstädes genom sammanslutning
af åtskilliga för musikens
popularisering intresserade krafter. Kören, som
läknar ett GO-tal valda röster, ämnar
j till låga biljettpris gifva större
folk-konseater i hufvudstaden, ottast med
pianoackompanjemang, någon gång
med biträde af orkester, hvarjämte
den understundom kommer att
medverka vid Borgarskolans
litteratur-och musikaftnar. Körens repertoar
upptager sådana af musiklitteraturens
större alster, som med högt
konst-* värde förena tillräcklig enkelhet och
klarhet för att kunna fattas äfven af
den mindre mnsikbildade åhöraren.
Företrädesvis äro lämpliga nordiska
körverk afsedda att framföras, och
särskild uppmärksamhet kommer att
ägnas åt texternas beskaffenhet.
Körstyrelsen, hvari Borgarskolans
förelä -niugsinspektor fuugerarsom
ordförande, utgöres för öfrigt af följande
personer: grefvinnan Mathilda Taube,
född Grabow, lektor K. A. Melin, d:r
Axel Karlfeldt samt såsom delegerade
för sångkören, fröken E. Brandutröm,
fröken Alida Valentin, kand. Einar
Bergström och läroverkskollegan A.
G. Hauffman. Körens dirigent är d:r
Karl Valentin.
WHh. Stenhammar skall under
närmaste tiden spela i Berlin tillsammans
med en af stadens förnämsta
stråk-kvertetter, då bl. a. utföres en
violinkvartett af henom.
Charpentiers »Louisei, den bekanta
operan, som i maj förra året först
här uppfördes å Svenska teatern,
repeteras för närvarande vid
Ustermalms-teatern och kommer att gifvas på
nyåret med fröken Lilly Walleni i
titelpartiet och hr Birger Schocker
som Julien. Vidare repeteras Lecoqs
ej sedan 1883 gifna operett “Både
bjärta och hand“ samt en för Sverige
ny operett af Planquette, kompositör
af “Cornevilles klockor“, benämd
“Surcouf“.
En ovanligt lyckligt debut gjorde den
21 sistlidne oktober en ung, från
Stockholm bördig och i musikvärlden
härstädes icke alldeles obekant
tenorsångare, br Gustaf Bergman, i
Museums konsertlokal i München. Han
har studerat för professor Bellwitt i
Frankfurt a/M och Vidal i Milano
och hans studier resulterade nu i en
framgång, som, att döma af ett
berömmande uttalande i Münchener
Tageblatt, väl kan sägas innebära de bästa
löften för framtiden.
Programmet upptog sånger af
Schubert Richard Trunk och Hugo Wolf,
valda med smak och musikaliskt
förstånd. Den unge sångaren eröfrade
genast åhörarnes hjärtan med sin sköna,
insmickrande, mjuka och böjliga
tenorröst, som klingade silfverklar och lika
jämnt utbildad i alla lägen.
Föredraget och konstnärens uttal af texten,
hvilken i de flesta fall återgafs ur
minnet, voro nära nog otadliga och
burna af en fin konstnärlig känsla.
Barytonisten Henry J. Norns, som
den 21 nov. i Vetenskapsakademiens
hörsal gaf en soaré, skulle omedelbart
derefter afresa på en studieresa till
Tyskland, hvarifrån han torde
återvända om ett år, för att verka som
sånglärare och konsertsångare här i
hufvudstaden.
Jönköpings nya teater invigdes
högtidligen d. 2 dec. Efter en af
teaterbolaget gilven festmiddag vidtog kl.
’/2 8 invigningsföreställningen. Andra
Göta artilleriregementets musikkår
spelade en festmarsch, hvareftar en
prolog upplästes af dir. Selander.
Prologen var författad af bankkamrer
Hultqvi8t. Derefter gafs “Bröllopet
på ITlfåsa“. Föreställningen
bevistades af en högtidsklädd publik, som
till sista plats fyllde den nya
salongen.
Från andra land.
Pietro Mascagnis efterföljare som
direktör för Rossini-konservatoriet i
Pesaro är nu ändtligen, efter 2 års
sökande, funnen. Det är
kompositören Zanolla, som hittills varit
direktör för honservatoriet i Parma och
hvars första arbete för scenen,
“Hosianna“, i nästa månad skall uppföras
i sistnämnda stad.
DodsTall.
Serpette, Gaston, fransk tonsättare,
bekant och ansedd operettkomponist,
f. 4 nov. 1840 i Nantes, död i Paris
den 3 nov. af hjärtlidacde. S var
elev af konservatoriet, särskildt af
Ambr. Thomas och vann 1871 “Prix
de Rome“. Från 1874 har han
komponerat ett 30-tal mycket populära
operetter: “La branche cassce (1874),
Le manoir de Pic-Tordu, La moulin
du Vert-Galant, La petite mnette (1877),
La princesse Fanfrélwhe, Le mit de
Saint-Germain, Jlothomago (operaféeri,
tillsammans med andra) Madame de
Diable (opera-féeri, 1882), Le chateau
de Tire-Larigot (1884), Le Petit
Cha-peron rouge, Adam et Eve, Lc Gamin
de Paris, La Lycéemi*. La Dcmoiselle
du téléphone, La Bonne du rhez Dural,
Chü/uita, Le Garnet du Diable, Lc
Carillon m. tl.
Till textförfattare hade han män
sådana som Ciémieux, Nnitter,
Meil-hac. Ernest Blom, Feydeau, Antony
Mars, Paul Ferrier, Maurice
Ordon-neau m. H.
Hvarjehanda.
Ett bonmot af Auber. Alfred de
Diasset förmådde endast långsamt och
med möda skapa sina verk, när så
tidigt hans unga genies raska ström
var utsinad. Planerna till sina dramer
bar han länge inom sig och gick sent
till deras utarbetning, ofta icke alls.
“Nå, hur går det med ert nyaste
ar-beter1“ fiågade honom en bekant, då
han en dag mötte Müsset i sälLkap
med Auber. “Åh jo, det går framåt”,
svarade “Rolla“-skalden. “Ja“, inföll
Auber skrattande, “han har redan
mellanakterna färdiga“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
