Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 5 Januari 1905 - Vid Svensk Musiktidnings 25-års-jubileum (1881—1905). Tidningens första redaktörer och utgifvare: Adolf Lindgren, Fredrik Vult von Steijern, Georges Beer (med porträtter och biografier), af Fr. Joh. Huss och S. S—n - Prenumeratiousanmälan (med medaljong-porträtt af nuv. redaktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindgren 14 biografi ika uppsatser,
dessutom kritiker m. m.
Artiklar, som äfven i utlandet
uppmärksammades voro “Ea lutebok från
1500-taletu (1882) samt artikelserier- j
na “Om kvintförbudet“ och
“Konsonans och dissonans”, bådaiutagna 1887
i “Allgemeine Musikzeitung“. För öf- j
rigt har haa i Sv. Musiktidning
skrif-vit biografier af O. Arnoldson, Kristina
Nilsson, A. Rubinstein, A. Thomas, \
Johann Strauss, J. Brahms, Fr. Liszt,
O. Lindblad, Wagner, Em. Sjögren, j
A. Hallén, Leonard Höjer, Ivar
Hallström m. fl. samt ofvannämnda “Sven- j
ska hofkapellmästare“ och ”August
Södermans manuskriptsamling“.
S. S—n.
Fredrik Vult von Steijern.
Den andre redaktören, med
ofvan-stående namn, vid Svensk
Musiktidnings start har i det föregående nämnts.
Några kortfattade biografiska uppgifter
om honom må här meddelas.
Fredrik Vult von Stnjern är född
d. 25 maj 1851 i Jönköping. Efter
att år 1870 i Upsala ha tagit sin
studentexamen, studerade han der
äfven-som i Lund och Leipzig. I den från
Ivar Hæggstroms tryckeri utgångna
“Ny Illustrerad tidning“ inträdde han
som redaktionsmedlem och blef 1880
medredaktör i densamma samt, hvad
förut sagts, 1881 medredaktör i Svensk
Musiktidning. Från 1881 till 1888
var Vult von Steijern disponent för
Centraltryckeriet och derunder från
| 1885 musikrecensent i Dagens Nyheter
under signaturen g—t. Han framstod
då särskildt såsom en nitisk förkämpe
för Richard Wagner och man gissade j
mycket hvem denne som kritiker
talangfulle kämpe med slutet visir kunde j
vara. Ja, det har hittills för mången
ännu varit obekant. Sedan dess har
i en ock annan tidningsuppsats märket
g—t vara synligt, vanligen då det
gällt att draga i härnad för mästaren
i Bayreuth, som han också mer än en
gång gästat under festspelen. År 1888
blef V. v. Steijern souschef för
“Dagens nyheter“ och var 1889—1808
redaktör ooh utgifvare af denna
tidning. Äfven sedan han derifrån drog
sig tillbaka såsom egare af det vackra
och präktiga herresätet Kaggeholm vid
Mälaren har han med intresse följt
musiklifvet i hufvudstaden, der han
sällan saknats på märkliga
operaföreställningar och konserter.
År 1899 utkom en af honom
verk-stäld öfversättning af V. Gjellerups
“Richard Wagner i sin trilogi
Nibel-ungens ring“ med flere af
öfversätta-ren bifogade innehållsrika nottillägg.
Ur denna bok taga vi ’oss friheten
att i nästa nummer meddela ett litet
utdrag, hvartill nu utrymme saknas.
V. H.
Georges Beer.
Namnet Beer är ej obekant inom
musikvärlden. Det var ursprungliga \
namnet på den tonsättare, som med j
tillägg af sitt släktnamn Meyer trädde
fram som den berömde Giacomo
(Jakob) Meyerbeer. I Stockholms hof- j
kapell verkade 1822—1834 J. A. F.
Beer, violinist och konsertmästare,
född i Hamburg, och dennes son
Ce-sar tjänstgjorde i samma kapell 1857
—58 som violoncellist.
Georges Beer. grundläggaren af
“Svensk Musiktidning“, är född här
d. 27 juni 1854, son af grosshandlaren
G. A. Beer och hans maka, f.
Bergström. Fadern var god pianist och i i
hans hus gjordes mycket musik af
artister och fremstående förmågor.
Sonen Georges egnade sig också åt
pianospelet och studerade detsamma j
för Ivar Hallström, J. von Boom och j
Ludvig Norman, samt förvärfvade en i
rätt vacker talang som smakfull
pianist.
Af sjuklighet måste han vid 18 år
afbryta den tillämnade artistbanan
och fick anställning i Stockholms
Handelsbank, der han tjenstgjorde ett
par år. Lockad af sin lust att åter
komma i beröring med musik- och
kon8tnärsvärlden företog han sig att
efter förstudier i Berlin och Leipzig
grunda tillsammans med nuvarande |
utgifvaren af Svensk Musiktidning j
musikhandelsfirman Huss & Beer, j
hvilken affär han efter ett år ensam
öfvertog, men som efter åtta år af !
ekonomiska skäl måste nedläggas.
Som musikförläggare under denna tid
inlade han förtjenst i att ha beredt ’
framgång åt Emil Sjögren som
komponist samt att ha publicerat åtskil- ;
liga af Normans verk, äfven några af
Aug. Södermans posthumn m. m. Han
har äfven verkat för att till vår
hufvud-stad importera storheter sådana som
Ant, Rubinstein, von Bülow, Sofie
Menter, D. Popper, X. Xarwencka,
Säuret m. fl. Efter att ha lämnat
musikhandel8atfären sökte han ett par
år verka som musiker i New-York
och London. Under Aug. Lindbergs
sista säsong som operadirektör i
Göteborg (1890—93) tjenstgjorde Beer
som repetitör och kormästare vid Stora
teatern, och då han lemnade denna
plats förärades honom en
silfverbesla-gen taktpinne med inskription: »Till
kormästaren G. Beer med beundran
och tacksamhet från
Göteborgs-ope-rans artister och körpersonal säsongen
1892 — 1893.“
Sedan flere år tillbaka bosatt i
Skara, har Beer under senare år till
Stockholmstidningar insändt ledigt och
humoristiskt skrifna uppsatser,
innehållande lefnadsminnen, särskildt från
hans samvaro med musikaliskt
märkliga personligheter. F. H.
Prenumerationsanmälan.
SVENSK MUSIKTIDNING
upplefver sin 25:te årgång 1905
och anbefaller sig i våra
musikvänners åtanke. Behofvet äfven i vårt
land af en musiktidning,
tillgodoseende den allmänna musikbildningen
— ej endast facknmsici af lägre eller
högre ordning — är oomtvistligt, och
att den plan, efter hvilken Svensk
Musiktidning är redigerad, tillgodoser
detta behof — nämligen af en
populär-instruktiv musiktidning för den
musikaliska allmänheten — tycks bevisas
däraf, att ingen annan tidning för
musik så länge existerat i vårt land eller
ens i den skandinaviska norden. Svensk
Musiktidning har ej gjort till sin
uppgift att hos allmänheten söka
tillfredsställa ett lågt begär efter pikanterier
och rafflande kritiker; dtn har ställt
sin uppgift högre, afseende ait
tillgodose så väl vår konsthistoria genom
kontinuerliga uppgifter om
operaverksamheten och konsertväsendet i
hufvudstaden samt genom utförliga
biografiska uppsatser, som ock att i det
allmänna musikvetandets intresse
meddela notiser om musikvärldens
viktigaste tilldragelser i in- och utlandet,
särskildt i Norges, Danmarks och
Finlands hufvudstäder, instruktiva
uppsatser, bland ide med följetongsartik/ar,
musikpressens alster, musiklitteratur
etc., hvarigenom både lärorikt och
omväxlande innehåll erbjudes. Fina
porträtt till biografierna illustrera hvarje
nummer.
Klart är, att rätta platsen för
ut-gifvandet af en musiktidning är
hufvudstaden, där musiklifvet är högst och
rikast titveckladt.
I det vi frambära vårt tack till |
dem, som hittills gynnat Svensk
Musiktidning med prenumeration, hoppas
vi på deras fortfarande intresse för
densamma och att de äfven skola
rekommendera den åt andra
musikvänner.
Svensk Musiktidning ulgifves li)05,
såsom förut, två gånger i månaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
