Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 4 Mars 1905 - Märtha Ohlson (med porträtt) - Valborg Svärdström (med porträtt, såsom Jolantha) - Musikkorrespondens från Tunis samt från Sicilien och Napoli, af Anteros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mang, vid Arbetarinstitutets
söndags-konserter.
Martha Laura Margareta Ohlson
är född i Stockholm d. 27 juli 1876.
Hennes far var ansläld vid postverket
och modern har såsom sångerska och
skådespelerska haft anställning vid
teatersällskap. Fadern dog tidigt,
elterlemnande hustru i små
omständigheter med fyra barn att försörja.
Döttrarne visade vid helt UDga år
prof på musikaliska anlag. Så kunde
dottern Anna vid 8 års ålder
uppträda som pianist på en af modern
pä landsbygden föranstaltad konsert,
och samtidigt gjorde sig den
fyraåriga lilla Martha bekant för stor
musikalisk begäfning. Det låg nu
modern om bjertat att, sedan dottern
Anna aflidit, arbeta för utvecklingen
af Märthas gryende talang som pianist,
och hon fann flere i hufvudstaden som
verksamt intresserade sig härför, bl. a.
numera grefvinnan Taube, född Grabow,
den utmärkta sångerskan. I början
af 1880-talet gafs sålunda till förmån
för Martha Ohlson konserter, deribland
i febr. 1885 en matiné i Berns’ solong.
Hon uppträdde äfven själf å dessa
med små pianostycken. Ar 1887 vann
hon inträde vid Musikaliska akademiens
konservatorium, der hon under fröken
Hilda Thegerströms förträffliga ledning
gjorde stora framsteg. Då hon 1899
lemnade detta läroverk tillerkändes
henne konservatoriets jeton. Från
1893 till 1899 studerade hon
pianospelet för den utmärkte pianisten och
läraren Lennart Lundberg, som nu vid
konservatoriet efterträdt fröken
The-gerström. År 1898 gaf hon på
Arbetareinstitutet en konsert, hvars
behållning jemte penningunderstöd af
konungen satte henne i tillfälle att resa
ut till Paris, der hon för Raoul Pugno
vidare utbildade sig i pianospelet.
Dess förinnan hade hon äfven på en
och annan konsert i hufvudstaden
utom Arbetarinstitutets, efter det hon
lemnat konservatoriet, framträdt såsom
skicklig ackompagnatris.
Då hennes lärare Pugno i förening
med Eugen Ysaye konserterade här
i okt. 1900, fick hon, som man torde
minnas, till-ammans med Pugno spela
Sainr-Saens’ “Reverie du snir“ och
“Sche-zo“ för två flyglar och äfven
ackompanjera violinmäs’ aren Ys«ye,
upp ifter -om hon löste på ett u markt
sätt, ehuru hon hade mycket knapp
tid tid att förbereda sig till detta
uppträdande.
Under senare åren har fröken Ohlson,
som sagdt, varit mycket anlitad att
medverka vid konserter och är
tilllika en eftersökt pianolärarinna. Hon
har äfven utom Stockholm uppträdt som
pianist. Så medverkade hon 1903 på
en af fru Anna Hellström och Arvid
Ödmann företagen konsertturné i
landsorten, och har under förra sommaren
med sångerskan fru Ebba Nilsson
framgångsrikt konserterat å platser vid
nordtyska Östersjökusten.
Valborg Svärdström.
Då vår omtyckta operasångerska,
fröken Valborg Svärdström för
närvarande uppträder såsom gäst på kgl
operan, senast i en rol. der hon
vunnit stort bifall, nämligen titelrollen i
Tschaikowskys intagande opera
“Jolantha“, ba vi till erinran om detta
gästspel, och särBkildt sistnämnda
pBrti, i detta nummer intagit hennes
porträtt såsom bjeltinnan i denna opera.
Gästspelet kommer ej att blifva
låug-varigt ty fröken Svärdström skall,
såsom innehafvare af ett Jenny
Linds-stipendium, snart Ietnna hembygden
för att fortsätta sina konststudier i
utlandet. Vi hoppas emellertid att
efter utgången af tiden lör nämnda
stipendium återlå den sympat ska
konst-närinnan, ehuruväl det försports, att
hon fått anbud på engagement vid
utländska scener.
Till porträttet bifoga vi en liten
resumé af fröken Svärdströms
konstnärliga verksamhet sedan början af
hennes offentliga uppträdande i vår
musikvärld, jemte några biografiska
uppgifter.
Valborg Svärdström är född i
Gefle den 22 dec. 1879. Hennes hem
är nu mera Djursholm, där hennes far
slog sig ned såsom köpman. Fröken
Svärdström fick nu utbilda sin
sångtalang vid Musikaliska akademien, der
hon först hade till sånglärarinna
fröken Ellen Bergman. Sedan sjöng hon
i operaskolan för fru Vendela
Sören-sen. Sin utbildning till operasånger:
ska har hon sedan fortsatt samtidigt
för de ansedda lärarinnorna fröken
Signe Hebbe och fru H. C. Winter
hjelm i sång, plastik och deklamation.
Efter att frän slutet af 1900 ha
börjat låta höra sig på konserter,
hvarvid hennes mindre stora än vackra
röst och intelligenta, varma föredrag
i förening med ett sympatiskt yttre
gjorde den unga sångerskan mycket
bemärkt och omtyckt af publiken,
vände hon sig åt scenen och gjorde
med stor framgång sin första debut
pä operan såsom “Mignon“ d. 27 dec.
1900. I mars 1901 gjorde hon sin
andra lyckade debut som Susanna i
“Figaros bröllop“, och i oktober samma
är utförde hon sin tredje debutroll
såsom Lakmé, en stor uppgift med
dess ganska fordrande koloraturparti,
men som den flitiga och begåfvade
sångerskan löste förvånansvärdt
lyckligt. Hon blef derefter genast
engagerad vid operan och uppträdde i jan.
1902 med en ny roll såsom Jolantha.
Samma år framträdde hon som
Papa-gena i “Trollflöjten“, Gertrud i Halléns
” Valborgsmessa“, Anna i “Friskytten“,
Zelida i »Konung för en dag»,
Herdegossen i “Tanuhäuser“, ZerUna i “Don
Juan“, Lisbeth i Mendelssohns
sångspel “Hemkomsten“ samt Margareta i
“Faust“. År 1903 hade hon nya
roller som Julia i Gounods “Romeo
och Julia“, Margareta i “Mefistofeles“,
Eurydike i “Orfevs“, Jemmy i
“Wilhelm Teil“ och Anna i
“Vermländin-garne”. Förlidet år (1904) utförde
fröken Svärdström endast ett nytt
parti, Prinsessan i “Vikingablod“,
hvars premiär här egde rum den 11
mars. I november året förut hade hon
erhållit Jenny Linds-stipendiet för att
göra sångstudier i utlandet, och
be-gaf sig utrikes på våren sistlidna år.
Från Rom förspordes då under
sommaren, att hon med sin sång gjort
stor lycka i den Skandinavi-ka
föreningen och i musikaliska kretsar.
Äfven med sitt yttre väckte hon der
uppseende “Ibland“, skrifves det
om henne derifrän, “har det på Roms
gator uppstått stora folksamlingar,
särskildt af kvinnliga skfidelystna,
bland hvilka somliga trodde, att den
blonda nordiska gestalten i den sida
dräkten var en ängel, medan andra
förskräckta gjorde korstecknet“.
Under sin hemvaro i vinter har
fröken Svärdström, som sagdt, gästat
operan och der hittills uppträdt
såsom Mignon, Margareta i “Faust,“
Julia och Jolantha allt med samma
framgång som förut och, som det
tycks, icke utan vinst af studieresan,
ehuruväl hennes naturel och röstens
veka timbre väl icke kan lämpa sig
för en primadonna assolutas stora
uppgifter. Ehuru en ypperlig Susanna
skulle hon väl knappast kunna som
grefvinnan göra samma lycka.
Musikkorrespondens.
Från Tunis.
Jan. 19U5.
Härom året tjenstgjorde
undertecknad såsom Sv. M. T:s läsares ciceron
i »Yttersta Östern-.*) För en gångs
skull torde det ock intressera att
sam-fäldt företaga ett »ströftåg» på
afrikansk mark.
Tunis har i sjelfva verket, i likhet
med Alger och Kairo, en halft
europeisk pregel. En af den franska
ockupationens »frukter» är dess nya,
eleganta i Casino Municipal», der, förutom
den oundvikliga spelsalen med sina
»petits cheveaux» bland annat
förekommer ett smakfullt kafé, f n. med en
utmärkt ungersk orkester; musikaliska
och dramatiska föreställningar gifvas
omvexlande i en kokett liten teater
och en inbjudande »jardin d’hiver»,
hvare8t dessutom dagligen
»apéritif»-konserter ega rum med arabiska och
egyptiska sång- och dansnummer. Att
döma afen »Faust »-representation samt
en akt af Audrans äfven i Sverige
under namnet »Dockan» kända och
omtyckta »La poupée», får såväl
operan som operetten här ett mycket till-
*) Se Sv. M. T. 1903, n:r 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
