Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 18 Sept. 1905 - Från våra grannland - Kristiania - Köpenhamn - Från andra land - En ny opera af Saint-Saëns - En storartad festhall - Elgars oratorium »Apostlarna» - Ett hittills outgifvet verk af Richard Wagner - Dödsfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställning» Sigurd Jorsalafar. Af
pje-ser med musik har denna teater från
15 ang. uppfört »Brand» (25:te gång)
»Fos8egrimen» och Maria Stuart i
Skottland» samt ytterligare d. 19 och
20 symfonikonserter, äfven dessa med
uteslutande norskt program. — I St.
Hanshaugen gaf Nationalteaterns
orkester sin sista konsert d. 11 aug. D.
3 sept. gafs der stor konsert af
Orkesterföreningen.
Köpenhamn. Aug 17—Sept 11. Kgl.
teatern började spelåret d. 31 aug.
med en minnesfest till hågkomst af
Aug. Bournonville, den berömde
balettmästaren, som föddes här för 100
år sedan, d. 21 aug. 1805.
Bournonville var 18G1 — 64 anstäld som
intendent vid kgl. teatern i Stockholm, men
för öfrigt verkande i Köpenhamn, der
han komponerat många stora, der
fortfarande gifna baletter. Ofvannämnda
minnesfest hade följande program: 1.
Bournonvilles minde, festspel, avrang.
af Hans Beck (musik arr. af Axel
Grandjean); 2. Uvertyr till baletten
»Arcona», af J. P. E. Hartmann; 3.
»Valkyrian», balett i 4 akter af
Bournonville, musik J. P. E. Hartmann; 4.
Epilog af Sophus Bauditz (deklam. af
fru Hennings). Föreställningen gafs till
förmån för balettens privata
pensionsfond. Kgl teatern bar för öfrigt från
0 sept. af pjeser med musik gifvit
»Den flygande holländaren» och »Faust»
■amt för första gåDgen Bizets
»Djami-leh». — Casino teatern har under
augusti och till 11 sept. uppfört »Orfeus
1 underverden».
Finska sångkören M. M. gaf d. 18
aug. afskedskousert i Tivolis
konsertsal, och följande dag före afresan en
populär matiné. I samma lokal har
i aug. fru Norrie jemte hr Sven
Scho-lander gifvit visaftnar, äfvensom fru
Vieke-Béréuy. Norrie-Scholander-turnén
har för öfrigt 23—27 aug. sträckt sig
till flere platser nära Köpenhamn. Den
9 sept. gafs i Tivolisalen den årliga
benefice-föreställningen för
kapellmästare Joachim Andersen, då programmet
upptog: 1 Tschaikowsky: Symphonie
patétique; 2 B. Wagner: final septett
ur »Taunhäuser» (sångartäflan).
Från andra land.
En ny opera af Saint-Saéns.
“Simson och Delilas“ kompositör har nu
fullbordat en ny opera, som kommer
j att uppföras redan denna vinter.
Libretton är skrifven af Angé de Lassus,
och verket skall bära titeln “L’Aucétre“
(”Stamfadern“). Saint Saens, som
hittills hållit s’g på den klassiska
legendens område vid valet af ämnen till
sina operor, har denna gång vågat sig
på en modernare genre. Det första
uppförandet kommer att ega rum i
Monte Carlo.
En storartad festhall. Med hänsyn
till den planlagda sångartäfiingen 1907
i Frankfurt am Main ämnar staden låta
bygga en fcsthall, som skall innehålla
25,000 sittplatser och upplaga en yta
af 14,000 kv.-m. Kostnaderna anslås
till 3 å 4 millioner mark. Det blir den
största sal i Tyskland, dubbelt så stor
som glaspalatset i München.
Elgars oratorium ”Apostlarna" skall
i vinter utföras af Berlins Singakademie,
hvars säsongprogram dessutom
upptager Beethovens Missa solemnis, Bachs
Juloratorium, Matteuspassion; Haydns
Skape’sen samt Brahms’ tyska Requiem,
Nänie och Gesang der Parzen.
Ett hittills outgifvet verk af Richard
Wagner. Ett af Wagners
ungdomsverk, en pianofantasi i Fiss moll, som
är dateradt i Leipzig den 27
november 1831, kommer i den närmaste
framtiden att utgifvas på Kahnt Nachf:s
förlag i Leipzig. Kompositionen har
stälts till utgifvarens förfogande ur
Wagnerarkivet i Bayreuth, och
inkomsten tillfaller
Wagnerstipendie-f onden.
—%=>§!<=%—
Dödsfall.
(J uni—sept.)
Achard, Lion, berömd fransk
tenorsångare, f. 16 febr. i Lyon, f under
juli månad i Paris. Lärjunge af
Bor-dogni och Pariskonservatoriet,
debuterade han 1854 på Théätre lyrique.
Tillhörde operan i Lyon 1856—62 och
var sedan anställd vid Opéra Comique
till 1870. Efter en utländsk tourné
sjöng han åter i Paris, på Stora
Operan 1873—76. Från 1887 har han
varit sångprofessor vid konservatoriet.
Been, Lars Magnus, musikdirektör,
kantor och organist i Allerum och Flen-,
ninge, Skåne, sedan 1857 associé af
Musikaliska akademien, afled i aug. i
Allerum 85 år.
Bulthaupt, Heinrich, dramaturg,
professor, f. 1849 i Bremen, f derst. 20
aug; sedan 1879 stadsbibliotekarie i
Bremen. Vidt bekanta äro hans verk.
»Dramaturgie des Schauspiels» och »Der
Oper». B. har skrifvit åtskilliga
texter för framstående komponister, så
Reinthalers »Das Käthchen von
Heil-bronn», Rubinsteins »Christus»,
d’Al-herts »Kain», Bruchs »Feuerkreuz» m.
flera.
Dahlström, Knut Leopold,
musikdi-dektör organist i Hedvigs församling,
Norrköping, f. 1871, afled i Stock- j
holm i augusti.
Eitner, Robert, förtjenstfull
musikhistoriker, f. 22 okt. 1832 i Breslau,
har ander sommaren aflidit. Som ung
pianolärare kom han till Berlin och
upprättade der 1863 en musikskola
samt utgaf »Hilfsbuch beim Klavier- |
unterricht» (1871). Eitners mest
betydande verksamhet är på det
historiska och bibliografiska området. Så
föranledda han 1868 bildandet af
»Gesellschaft für Musikforschung», hvars
»Monatshefte für Musikgeschichte»
finnas i 36 årgångar. Flera andra
arbeten, särskildt om den äldre musiken,
ett »Quellenlexikon. Bibliographie’ über
die Musiker und Musikgelehrten», etc.
ha gjort honom bekant. Sedan tjugo
år var han bosatt i den lilla staden______
Templin.
Hrimalij, Jaromir, musiker, f. i
Böhmen, f i Helsingfors 25 juni, 59
år. Som ung kom han till Finland
och har i Helsingfors’ Musikinstitut
varit lärare i violoncellspel.
Langer, Ferdinand, violoncellist,
kapellmästare vid hofteatern i Mannheim,
komponist, f. 21 jan. 1839, n
Heidelberg, ’afled i aug. L. är bekant genom
sina operor »Dornröschen» (1873),
»Aschenbrödel* (1878), *Murillo»(1887)
och »Der Pfeifer von Hardt» (folkopera,
Stuttgart 1894) samt för sin
bearbetning af Webers opera »Silvana*.
Löfgren, Helene, bekant f. d.
operettsångerska med ganska kraftig ehuru
något skarp stämma, f. 8 okt. 1855 i
Gefle, afled d. 18 juli å London
Hospital, der hon intagits som fattigpatient.
Frök. L. debuterade med framgång i
jan. 1876 på Mindre teatern i
Stockholm (»Hammerska ladan*) som prins
Orlofsky i »Läderlappen» och sjöng
der flere framstående operettpartier.
1881—82 var hon anställd vid
Tivoli-teatern i Kristiania, der hon bl. a.
sjöng Bocaccio, Nancy i »Martha» etc.
Hon öfvergick sedan till Nya teatern
i Stockholm, der hon stannade till
1884, då hon reste till Wien att
studera sång för fru Dustmann-Meyer i
afsigt att utomlands bli fästad vid
någon operascen. Om hennes
lefnads-öden i utlandet har man ej några
underrättelser.
Löschhorn, Albert, pianist och
komponist, f. 27 juni 1819 i Berlin, f
derst. under försommaren. Elev af
Ludvig Berger (1837—39) och Grell
i Berlin verkade han der såsom
pianolärare från 1851 och utnämndes 1858
till professor. L. är vida bekant
musikpedagog genom sina Etyder, Sonater
och Sonatiner, har dessutom skrifvit
en mängd salongsstycken, suiter och
pianokvartetter. Man har ock af
honom en »Führer durch die
Klavier-litteratur* (1885).
Sjöberg, Victor, litteratör, mångårig
medarbetare och äfven musikkritiker i
»Dagens Nyheter», f. 26 febr. 1836 i
Göteborg, afled i Stockholm d. 25 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
