Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 17 Nov. 1905 - Camille Saint Saëns (med porträtt och afbildning af Musikaliska Akademiens adress till honom på hans 70-årsdag) - Ett teatermuseum i Stockholm. Upprop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måtte förunnas Eder att veika till
fromma för Edert fäderneslands konst,
till glädje för musici och musikvänner
i alla länder. Stockholm den 28
september 1905.
A Kungl Musikaliska Akademiens
vägnar:
GUSTAF.
Karl Valentin.
Adressen är nederst vidfogad en i
blågula band hängande elfenbensdosa,
innehållande akademiens sigill.
Vid mer än ett tillfälle har Sv. M. T.
uppmärksammat den franske
tonmästaren. Så helt nyligen, då hans
världsberömda opera »Simson och
Delila» hos oss på kgl. teatern första
gången uppfördes den 11 febr. 1903,
och dessförinnan då Saint-Saens på ett
meteorlikt första besök i vår hufvudstad
utställningsåret 1897 i kgl. teaterns d. v.
lokal dirigerade tvenne sina konserter
med program af egna kompositioner.
För dem, som vid nämnda tillfällen
icke fått del af våra då meddelade
biografiska uppsatser om konstnären,
göra vi i det följande en liten resumé
deraf.
Charles Camille Saint-Saens är född
i Paris den 9 okt. 1835. Knappt
tvåårig försökte han sig på pianospelet
och som femåring hade han redan
komponerat lyckade valser. Sju år
gammal fick lian i konservatoriet
Sta-maty till lärare och utbildades der
sedan af Benoist i orgelspelning, af
Halévy, Reber och Gounod i
komposition.
Ar 1846 uppträdde han först
offentligt som »underbarn » på konserter
i Paris, spelande de svåras*e stycken
utantill. Redan 1852 hade han färdig
sin första symfoni (Ess dur, op; 2),
som väckte stort bifall. År 1855 blef
Saint-Saens organist vid S:t Merry och
1858: vid Madelaine-kyrkan, från
hvilken befattning han tog afsked 1877,
sedan egnande sin tid åt konsertresor
och komposition. Hans produktivitet
har varit ganska stor och hans
kompositioner uppgå väl nu till bortåt 100
större och mindre verk, däraf komiska
enakts-operan »La princesse jaune»
(1872), de storå operorna »Le timbre
d’argent», »Samson et Delila» (först
uppförd i Weimar 1877; 1897 i
Paris för 100:de gången), »Etienne
Marcel» (1879), »Henri VIII» (1883),
»Ascanio» (1890 på Stora operan)
och den komiska tvåaktsoperan
»Phry-ne» (1893). Vidare dera större
kantater och kyrkliga verk; af
instrumentala kompositioner: Orkester-suite, op.
49; tre symfonier (i ess-dur, op. 2;
A-moll, op. 55; C-moll op. 78); de
symfoniska dikterna »Le rouet
d’Om-phale», »Phaeton». »Danse macabre»
och »La jeunesse d’Hercule» etc. samt
»Marche heroique»; fern
pianokonser-ter (i D-dur, G-moll, mest spelad,
Essdur, C-moll och F-dur; tre
violinkon-serter (i C-dur. op. 20, C-dur, op. 58,
och H-moll, op. 61), flera saker för :
violin och orkester, såsom den
bekanta »Introduction et Rondo
capricci-oso», La jota arragonese» etc; violon
cellkonserten i A-moll, op. 33;
pian<>-qvintett, A-moll, pianokvartett, B-dur,
pianotrio, F-dur; sonater och åtskilliga ;
pianokompositioner för fyra och två
händer, vokal- och orgelsaker,
transskriptioner af Bach och
Beethoven-kompositioner m. m. Förutom dessa
förteckningen tillhörande verk ha vi
funnit af honom några saker för piano,
två- och fyrhändiga, det sista oss
be-hanta (opus 96) »Caprice arabe» för
två pianon å quatre mains, »Pas
re-doublé» för två händer (op. 86), j
»Scherzo»» pour deux pianos å quatre
mains (op. 87) och »Sarabande,
Rigau-don» (op. 93) arrangé ä quatre mains.
Saint-Saens är, som bekant, utmärkt
orgel- och pianospelare. Orkestern
behandlar han med stor virtuositet,
åstadkommande de finaste färgskiftningar
och den skönaste klangverkan.
Af Saint-Saens senare verk ha vi
att omnämna såsom det största hans
opera »Les barbares», uppförd på Stora
Operan i Paris 1901. På den öppna
arenateatern i Beziers, der den rike
och konstälskande borgaren Castelbon
des Beauxhostes efter beställning hos
diktare och komponister låier uppföra j
musikdramer, utfördes under somma- ]
ren 1898 en sådan, vid namn »Drja- |
nire» med musik af Saint-Saöns, och
sommaren 1902 gafs der ett, annat
liknande verk af honom, »Parysaiis»,
som säges ha vunnit mycket bifall af »
publiken i denna 10,000 personer
rymmande lokal. Med stor framgång
uppfördes 1896 i Lyon en balett af
honom »Javotte», som för ett par år
sedan uppfördes i Berlin och der
blif-vit väl bedömd i musikaliskt hänseende.
Saint-Saens allra nyaste verk för j
scenen är Helena- , poéme lyrique i
1 akt och 4 bilder med text af
komponisten, hvilken opera först uppfördes j
på Monte Carlc-teatern förra året i
februari ooh sedan har gått öfver
scenen på Opéra Comique i Paris. Ett
annat nytt sceniskt verk, hvarpå han
nu arbetar, är »L’Ancétre» (»Stam
fadern») med text af Angé de Lassus
och som under denna vinter säges
skola uppföras å Monte-Carlo-teatern.
»Saint-Saens, som förut hållit sig med
sina operor på den klassiska legendens
område, har i sistnämnda verk vågat
sig in på en modernare genre.
De sjuttio åren synas sålunda icke
gjort något afbräck i den illustre
ma-estrons alstringsförmåga.
»a *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
