Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. 20 Jan. 1906
- Wolfgang Amadeus Mozart (med porträtt). Den 27 januari hans 150-åriga födelsedag
- Musikbref från Göteborg af H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följde honom endast halfvägs till
kyrkogården. A denna blef 1858 på hans
dödsdag en minnesvård upprest. Ar
1897 aftäcktes i Wien en präktig
Mo-zartstaty. I födelsestaden Salzburg
aftäcktes 1842 hans bronsstaty af
Schwanthaler och ett minne af annan art är
det i denna stad grundade »Mozarteum -,
hvilket icke blott eger en värdefull
samling af Mozarts handskrifter och
reliquier beträffande honom, utan
också är en musikalisk läroanstalt samt
ett konsertinstitut och der regelbundet
flere dagars Mozartfester firas. I
Frankfurt grundades äfven år 1838 en
»Mo-zartsstiftelse», som bereder unga
obemedlade talanger understöd för
musikstudier, och en Mozart-förening finnes
äfven i Dresden.
Af Mozarts operor hafva följande
gått öfver Stockholms operascen, för
första gången under det inom parentes
angifna året: »Trollflöjten-» (1812),
»Don Juan» (1813), »Enleveringen ur
Seraljen» (1814), »Figaros bröllop»
(1821) »Titus» (1823), »Troheten på
prof» (»Cosi fan tutte» 1830) och
»Bastien och Bastienne» (1893). På
Stjern8trömska Mindre teatern gick
»Teaterdirektören» öfver scenen 1857
och detta verk upptogs sedan på Nya
teatern 1881 och 1886.
* *
*
Om Mozarts kompositioner m. m.
skall i en följande artikel nämnas. —
Det må här tilläggas, att det här
intagna Mozart-porträttet är efter en
»Musikaliska akademien tillhörig
fotografi fråu en relief, förfärdigad 1789
af Posch i Berlin», och anses såsom det
mest autentiska porträtt af Mozart.
Musikbref från Göteborg.
Orkesterföreningen fortsätter alltjemt
med framgång sin verksamhet.
Sön-dagskonserterna gifvas som regel för
uts&ldt hus och tyckas vara särdeles
omtyckta. Det är också en läm]dig
sysselsättning att kl. 6,is på söndags
eftermiddag sätta sig att lyssna till en
fem till sex melodirika och omvexlande
orkesternummer i en ljus och festlig
lokal. Onsdagskonserterna äro ej så
talrikt besökta, och detta har sin
förklaring i flera samverkande orsaker.
Dels har folk ej så godt om tid på
hvardagarne och är ej heller efter en
ansträngande arbetsdag så upplagdt för
allvarligare sysselsättningar. Dels är
programmet på onsdagarne sammansatt
af tonverk, hvilka på den musikaliska
rangskalan intaga en vida högre
ställning än söndagsprogrammens
lättfattliga, populära kompositioner. Vidare
äro äfven biljettprisen till ondagskon-
serierna något högre än till de s. k.
populära söndagskonserterna.
En härvarande kritiker har
framhållit det såsom orätt att bjuda
söndags-konserternas publik sämre kost än den,
som ställes till besökarnes af
ousdags-konserterna förfogande, och betonat,
att det, vure ett fel af
orkesterföreningens styrelse att bjuda den mindre
omdömesgilla publiken öron- och
nervkitt-lande balettmusik och franska sviter i
stället för verkligt innehållsrika
tonskapelser af de klassiske mästarne och
med dem jemnstälda kompositörer. Utan
att vilja i ringaste mån bestrida, att
det vore högst lyckligt, om nämnde
kritikers åsikter kunde realiseras, tror
dock undertecknad, att denna fråga är
för tidigt väckt och att
orkesterföreningens tillvägagångssätt tillsvidare är det
riktiga. Ty man måste betänka, alt
vår publik är alldeles ouppfostrad i
af-seende å förståelsen af högre musik.
Man kan derför befara, att den ännu
skall finna djupare musik svårförstådd
och till följd deraf förlora intresset för
att besöka konserterna. Många af de
mindre musikaliskt bildade äro
dessutom så medvetna om sin egen
okunnighet, att de, om de på programmet
läsa t. ex. ordet symfonikonsert,
underlåta att besöka en sådan konsert,
emedan de på förhand äro öfvertygade
om, att de komma att få tråkigt.
Derför torde det nuvarande
förfaringssättet vara lämpligt att för
söndagskonserterna sammanställa program af
populära nummer, som genom melodisk
charme eller effektfull instrumentering
förmå fängsla det ouppöfvade
musiksinnet. Har man genom detta
oskyldiga lockbete (programmen få
naturligtvis ej vara af dålig beskaffenhet)
vant publiken vid att besöka
konserterna, kan man så småningom, hvilket
också redan påbörjats, inblanda
nummer af högre musikaliskt värde bland
den lättare kosten för att till sist
kunna nå derhän att äfven på de
populära konserternas program upptaga
endast gedigen och värdefull musik.
Blandad kost torde för öfrigt äfven i
musikprogram vara den mest välgörande
sammansättningen för bevarande af andlig
sundhet och jemnvikt.
Jag vill göra ett litet utdrag af
sista månadens programmer för att visa,
hvad orkesterföroningens konserter
bjn-da på. Man har sålunda fått höra
följande:
Symfonier: M< zart: N:o 40 G-moll;
Beethoven: N:o 3 Ess-dur (Eroica);
Alfvéo: N:o 2 D-dur; Haydn: N:o 6
G-dur (med pukslaget ; Tschaikovsky:
N:o ti H-moll (pathétique) två gånger;
R. Schumann: N:o 4 D-moll;
Schubert: H-moll (ofullbordad); Brahms: N:o
2 D-dur.
Ouverturer: Reinecke: till »Konung
Manfred»; Gade: »Hamlet»; Benvald
till »Estrella de Soria»; Söderman till
»Orleanska Jungfrun»; Wagner till
»Rienzi»; Wagners Faustouverture;
Reethoven: »Leonora» X:o 3; Weber
till »Oberon»; Nicolai till »Muntra
fruarne»; Weber till »Friskytten»;
Mendelssohn-Bartholdy till »Ruy Bias»;
Mozart till »Figaros Bröllop»; Thomas
till »Mignon»; Wagner till
»Mäster-sångarne» två gånger; Nicolai öfver
koralen »Vår Gud är oss <n väldig
borg»; Weber: Jubelouverture; Weber
till »Euryanthe»; Meyerbeer till Hu
genotterna»: Beethoven till »Fidelio»
(E-dur).
Solonummer med
orkeslerackompag-nemeni: de Swert: violoncellkonsert
C-moll (solist Hermann Schröder),
Beethoven: violinromans G-dur (solist
Carl Bredberg); Doppler: LTngersk
fantasi för flöjt (solist Fritz Hempel);
Bruch: violinkonsert N:o 2 D-moll
(’solist Charles Sooeck); J. S. Bach:
konsert D-moll för två violiner (solister
Karin Bodman och Mary von Loenen);
Cords: violoncellkonsert (solist
tonsättaren); Verdi: fantasi öfver motiv ur
»Rigoletto» för klarinett (solist Th. M.
Hof meester); Mendelssohn-Bartholdy:
violinkonsert E-moll (solist Hans
Jensen).
Operamusik (utom ouverturer):
Wagner: Långfredagsundret ur »Parsifal»;
Massenet: balettmusik ur »Cid»;
Schillings: förspel till andra akten af
»Ing-welde»; Wagner: Waldweben ur
»Siegfried»; Massenet: mellanspel ur »Thais»; i
Mascagni: Intermezzo ur »Cavalleria
rusticana»; Gounod: balettmusik ur
»Faust».
Dessutom kan nämnas Liszt: Un-
gersk rhapsodi N:o 2; Sjögren: »Tre
heliga konungars ökenvandring»; Liszt:
polonäs E-dur; Brahms: Ungerska
danser N:o 1 och 2; Söderman: marsch
ur »Bröllopet på Ulfåsa»; Händel:
»Largo»; Mendelssohn-Bartholdy:
bröllopsmarsch ur »En
midsommarnatts-dröm»; Abert: preludium och fuga af
Bach och koral af Abert; Liszt: Les
Préludes; Smetana: »Moldau»; J. S.
Bach: Suite D-dur.
Utförandet af all denna
orkestermusik måste betecknas såsom i det hela
mycket godt. Särskildt bör
framhållas det förträffliga framförandet af
Tschaikowskys mycket fordrande
symfoni »Pathétique». Äfven som Wag- .
nerdirigent är kapellmästare Hammer
lycklig. Kapellmästare Morales har
anfört tvänne konserter under sistlidna
månad och der vid visat god förmåga.
En ovanlig konstnjutning beredde
orkesterföreningen allmänheten genom
framförandet vid andra
abonnements-konserten den 8 dec. af Hugo Alfvéns
berömda symfoni N:o 2 D-dur under
tonsättarens egen ledning. Symfonien,
som är verkligt storslagen och i sin
afslutning genom koralen »Jag går mot
döden hvar jag går» verkar mäktigt
gripande, fick ett utmärkt utförande
och mottogs med starkt bifall.
Filharmoniska sällskapet gaf den 27
och 28 nov. Mendelssohns oratorium
»Elias» under kapellmästare Hammers
ledning och med biträde af fruarna
Clary Morales och Davida Afxelius-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:23 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1906/0014.html
