Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 5 Mars 1906 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern - Fröken Valb. Svärdström - Musikföreningen - Nya Filharmoniska sällskapet - Fru Dagny Grunertz - Fru Mally Högberg - Direktör Albert Ranft - Sitt 25 års-jubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dante quasi-Allegretto con variazioni,
Marcia. (Notturno op. 42 för piano och
altviol har Beethoven sjalf arrangerat
efter denna serenad). Sista numret
Dvoriiks kvartett, F dur op. 9(1
(»amerikansk» — D. var 1892—95
konser-vatoriedirektör i Newyork) med motiv
af negermelodier är högeligen intressant,
egendomlig och vaeker på samma gång.
Särdeles anslående är andra satsen,
Lento, mot hvilken det ystra Scherzot
bildar en verksam kontrast. Andra
och sista konserten vid detta besök
gafs d. 12 febr. och upptog bekanta
stråkkvartetter af Haydn (D d. n:o 35),
Beethoven (D d., op. 18 n:o 3) och
Dvorak (Ess d., op. 51). Det
varmblodiga föredraget och ypperliga
samspelet hos denna kvartett elektriserede
i hög grad publiken. Också
besvarades bifallet hvarje gång med
extranummer af någon kvartettsats —
ovan-l’gt nog vid konserter af detta slag.
En konsert, som egentligen skulle
ha nämnts före Pragarnes, såsom gifven
före deras, är Konsertföreningens 3:dje
abonnemangskonsert d. (i febr. Denna
inleddes med en ny (sommaren 1905
komponerad) symfonisk dikt,
»Sfärernas harmoni» af Andr. Hallen med
Goethes »Spherenklänge» till motto.
Kompositionen är ett väl
instrumen-teradt^ välklingande verk utan mera
utpräglad originalitet. Efter detta följde
Cesar Francks underhållande
»Variations symphoniijues» för piano och
orkester, förut (1902) här utförda af
konsertf., äfven då med hr
Stenham-mar, som nu lika excellent skötte
pianopartiet. Tredje programmet utgjordes
af tre sånger af Ludv. Norman, »Den
ångrande», »Hvarför tvista?» och
»Höst», (alla till ord af Wirsén),
klangfullt sjungna af fru Edling med af hr
Aulin arrangerad!
orkesterackompanjemang, detta väl lyckadt, så vidt
orkester kan ersätta det ursprungligen
för sången tänkta och skrifna
pianoackompanjemanget. Slutnumret,
Ber-lioz’ »Harold en Italie», symfoni för
stor orkester mod oblig. altviol (hr
Cbr. Sandqvist) har icke förr utförts
här. Dess särskilda delar äro följande:
a) Adagio (Scene de melancolie, de
bonheur et de joie) Allegro; b)
Allegretto (Marche de Pelerins, chantant
la priére du soir); c) Allegro, Allegretto
(Serenade d un Montagnard des
Abbru-zes å aa maitresse); d) Allegro frenetico
(Orgie de Brigands, souvenirs de scénes
précédentes). Då Berlioz skrifver om
sig sjelf: »De förherskande egenska-
perna i min musik är det lidelsefulla
uttrycket, den inre elden, den rytmiska
egendomligheten, det ovanliga,
öfver-raskande», så är, denna symfoni en
illustration till denna bekännelse. Det
färgrikt instrumenterade verket med
ofta fantastiska idéer innehåller många
vackra melodiska partier och präktig
klangverkan i instrumentation och
harmonisering men också det vildaste
orkesterbuller som kan åstadkommas.
Kompositionen tillkom (1834) på initativ
af Paganini, som för sig önskade en
konsert för altviol med orkester. Hr
Aulin med sin orkester, såväl som
solisterna, fru Edling, hr Slenhammar
och hr Sandquist, voro föremål för rikt
bifall af den fulltaliga publiken.
Att Mischa Elman är en liten storhet
erkännes nu allmänt; särskildt bar
nyligen så i England som Tyskand hans
utförande af Beethovens konsert af
kompetenta kritiker berömts som prestation
af en mognad konstnär. På sin första
konsert denna gång, d. 13 febr. i
Musikal, akad. spelade han: Lalo:
Symphonie espagnole, Händel: Sonat,
E dur, Bach: Präludium, Beethoven:
Bomans, F dur och Paganini-Auer:
Caprice-Etude; på sin andra, d. 19 febr.,
Mendelssohnskonsert,Saint-Saöns’
»Bondo eapriccioso» och Bazzinis
virtuosstycke »Bonde des Lutins", Märchen af
Aulin jemte extranummer. Den talrika
publiken var naturligtvis hänförd, och
ej utan skäl, kan man säga. Den
biträdande pianisten, en ung hr Louis
Edgen, lät höra som solonummer
Sehumans Symphonische Etuden, Chopin:
Etude Ess moll, Scherzo, H moll och
F moll-Fantasie samt Polonaise af Liszt.
God teknik syntes vara den mest
framstående egenskapen hos honom.
Fröken Anna Ulmgren visade sig på
sin konsert, d. 20 febr., ha hunnit
ganska långt i utbildning af sin talang.
Med betydande fingerfärdighet förenar
den unga pianisten både kraftigt och
mjukt anslag. Hennes program
upptog mycket fordrande saker. En lätt
förklarlig rädsla vid första offentliga
uppträdandet gjorde väl, att alla dessa
ej kommo till sin fulla rätt. Mera
rutin och fortsatta studier skola nog
medföra den säkerhet, klarhet och
mångsidighet, som karakteriserar den fullt
utbildade komtnären. Programmet
upptog: Bach-Tausig; Toccata och Fuga,
D moll, Beethoven: 32 variationer, C
moll, Chopin-Liszt: Chant polonais, Gess
dur samt Prelude (D ml, Nocturne (B m’l
och Ballad (G moll) af Chopin samt
slutligen Liszt: Chapelle de Guillaume
Teil, Etude (Dpss d.) och Polonaise
(E dur). Hr Jackson-Norris biträdde,
ackompanjerad af fröken Martha Ohlson,
med tre sånger af Brahms och tre af
Hugo Wolf. Konserten var talrikt
besökt. Samma afton uppträdde på
Vetenskapsakademien en ung finsk
kantele-spelare och sångare, Olli Suolahti, för
första gången här, och vann, som det
säges, — ty nyssnämnda konsert
hindrade oss att höra honom — mycket
bifall med sitt föredrag. Programmet
upptog först ett kantele-solo, sex finska
folkvisor och en hans egen,
»Fiskmåsens visa», jemte ett par andra sånger.
Ytterligare ett par konserter i slutet
af förra månaden få vi, af nu bristande
utrymme, omnämna i följande nummer.
Musiknotiser från
huTvud-staden oeh landsorten.
Kyl. teatern. Uppförandet af operan
»Judinnan» har genom herr
Menzin-skvs inträffade opasslighet kommit att
uppskjutas.
Fröken l/alb. Svärdström, som sedan
1 slutet af januari vistats utrikes såsom
Jenny Lind-stipendiat, har med stort
bifall sjungit i Hamburg på en konsert,
som stadens nya konsertorkester gaf
till firande af Mozarts minne. Stor
framgång vann hon sedan på den
förut omnämnda konserten i Köpenhamn,
som af hrr Aulin och Stenbammar der
gafs.
Musikföreningen ger sin andra
abonnemangskonsert för innevarande säsong
tisdagen den 13 dennes i Musikaliska
akademiens stora sal, hvarvid för
första gången härstädes framföres Liszts
stora oratorium Kristus för soli, kör
och orkester under prof. Nerudas
ledning och med biträde af k.
hofkapel-let. Som solister medverka fruarna
Schjerven och Claussen samt hrr Malm
och Wallgren.
Nya Filharmoniska sällskapet kommer
att på sin andra abonnemangskonsert,
i slutet af mars, utföra J. S. Bachs
Mattheuspassion.
Fru Dagny Grunerts omnämnda
kon-serterande härstädes har tillsvidare
upp-skjutits.
Fru Mally Högberg, den omtyckta
sångerskan, som debuterat på operan
och ofta medverkat här vid konserter,
förbereder en egen sådan till den 14
dennes i Vetenskapsakademien.
Direktör Albert Ranft, den
företagsamme, mångdubble teaterchefen, firade
den 19 febr. sitt 30-årsjubileum som
skådespelare, hvarvid han, likasom vid
25-årsjubileet, på mångfaldigt sätt af
sujetter, vänner och andra teaterchefer
m. fl. blef firad. Bland andra
förärin-gar hugnades den om dramatiska
konsten särskildt väl förtjänte direktören
med vasaorden.
Sitt 25 års-jubileum som lärare i
musik och sång vid Jacobs allmänna
läroverk kan musikdirektör Johan
Lindegren denna termin fira. Herr
Lindegren, som 1865 aflade organist- och
skolkantorsexamen vid
musikkonservatoriet härstädes och sedan under några
år tjenstgjort vid detsamma som lärare
i kontrapunkt, antogs nämligen i febr.
1881 som lärare i sång och musik vid
Jakobs lägre allmänna läroverk. Sädan
år 1884 är han, som bekant, kantor i
Storkyrkan. Bland hans elever i
musikens teori kan nämnas Hugo Alfvén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>