Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 2 April 1906 - Från andra land - Leipzig - Nizza - Dödsfall - Sentenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S V E NS K M V SIK TID N IN G.
Från andra land.
Leipzig Eugen d’Alberls lustspel
■Flauto solo» har efter premiären i
Prag och uppförande i Stuttgart nu
äfvea hunnit hit och gifvits med stor
framgång.
Vid kammarmusik-konserten d. 24
febr. i Gewandhaus medverkade som
pianist och komponist. Sr. Durchlaucht
Heinrich XXIV, Furst Reuss i en
sin sonat (op. 22, G-dar) för piano
och viola, såväl kompositionen som den
höge pianisten berömmes såsom
talangfulla.
Nizza Saint-Saöns nya opera »L’
An-cétre» har nu haft sin premiär
här-stfides.
——
Dödsfall.
Aren sky, Anton Stepanowitsch,
komponist och konservatorielärare, f- den 30
juli 1361 i Nowgorod, har nyligen
af-lidit. Han studerade 1879—82 vid
konservatoriet i St. Petersburg, blef 1883
kompositionslärare vid Moskwa
konservatoriet och 1895 kallad till Petersburg
såsom dirigent för kejsarens
hofsångare-kapell. En af Rimskij-Korsakows mest
begåfvade lärjungar, vann han för en
kantat, »Erlkönig», konservatoriets
guldmedalj. Han har i utlandet gjort sig
ett namn genom kompositioner af
kammarmusik (Pianotrio, D-moll,
stråkkvartetter), och har äfven komponerat in
strumentalkonserter, symfonier, sonater,
pianostycken och sångverk samt operor:
I »Ein Traum auf der Wolga» (Moskwa
1892), »Raphael» (1805) och »Nal und
Damajanti».
Duvernog, Henri Louis Charles,
sångprofessor vid Paris-konservatoriet,
kompositör, har skrifvit flere instruktiva
sångverk och lätt pianomusik. Född
d. 16 nov. 1820 i Paris, afled efter
mer än 40-årig pedagogisk verksam
het i böijan af året.
violinlärare vid Royal College of Music,
mycket ansedd som solist och
kvartettspelare. Han har komponerat 5
symfonier, en violinkonsert, 2
stråkkvintetter, violinsoli, konsertuvertyr,
kantater och sånger samt ntgifvit äldre
violinsonater.
Kraus», Gabrielle, en af nutidens
berömdaste operasångerkor, f. 24 mars
1842 i Wien, afled i jan. i Paris.
Dotter af en embetsman, blef hon 11 år
gammal elev vid konservatoriet och sedan
af fru Marchesi i Paris. Hon gjorde
sin första debut i Wien 1860 såsom
Mathilda i »Wilhelm Teil». 1867—69
tilhörde hon den italienska operan i
Paris. Efter längre vistelse i Italien
uppträdde hon vid den nya
Pariser-operans invigning •”> jan. 1875 och
tillhörde sedan denna såsom en af dess
förnämsta krafter till 1888, då hon
lemnade scenen och sedan verkade
som konsertsångerska och sånglärarinna.
Bland henne3 förnämsta roller kunna
nämnas, Fidelio, Norma, Aida,
Desde-mona, Recha etc. Hon blef 1870
hedersledamot af »Société des Concerts du
Conservatoire», 1880 »officier» af
hederslegionen och var äfven kejs.
österrikisk kammarsångerska.
Köster, Louise, f. Schlegel, ford. firad
operasångerska, f. 1323 i Lübeck;
uppträdde först på Leipzigs Stadtteater
1838, tillhörde derefter Berlin-operan.
Gift med skalden Hans Koster i
Schwe-lin, afled hon der i slutet af förra året.
1863 tog hon i Fidelios parti afsked
af scenen.
Milde, Ilosa ron, f. Agthe, utmärkt
och behaglig operasångerska, kreerade
Elsa i »Lohengrin» (vid första
uppförandet 28 aug. 1858 i Weimar). Dotter
af en klarinettist, föddes hon 25 juni 1827
i Weimar, hvars hofteater hon
tillhörde 1845—1876. Hon var elev af Franz
Götze och verkade efter af gången från
scenen såsom sånglärarinna, privat och
i Weimars musikskola. Hennes man,
H. F. v. Milde, tillhörde äfven länge
samma scen och verkade likaledes som
sånglärare. Han kreerade Telramund
i »LoheDgrin» 1850 och afled 1899.
55
Speidel, Ludwig. Mångårig kritiker i
»Neue freie Presse-; v i Wien i jan.
76 år.
Spindler, Fritz, pianist och
komponist, f. den 24 nov. 1817 i Wutzbacb,
n. Lobenstein, t 27 sisti. dec. i sin
villa i Lössnitz. Från 1841 till slutet
af 1880-talet verkade han som
pianolärare i Dresden. Spindler är mest
bekant för sina till hundratal uppgående
mer och mindre
»briljantasalongskompo-sitioner» (»Husatenritl», »Wellenspiel»
etc.»), för sina operatransskriptioner samt
sonater och sonatiner till pedagogiskt
äudamål. Spindler var en bildad
musiker och har bl. a. komponerat 2
symfonier. pianokonsert, stråkkvartett,
pianokvartett, trior m. m.
Weber, Miroslaw, konsertmästare vid
hofteatern i München, utmärkt
violinvirtuos och kvartettspelare, äfven
bekant som komponist. F. 9 nov 1854
i Prag, utbildades han i violinspel först
af fadren och uppträdde 10 år gammal
inför kejsaren af Österrike. Han
studerade sedan 1870—73 vid Pragkonser
vato-riet, blef hofkapellist i
Sonders-hausen, 1875 hofkonsertmästare i
Darmstadt, der han bddade en
stadigvarande stråkkvartett. 1883 blef han
hofkonsertmästare i Wiesbaden och 1893
i München, der han ock ledde en stråk
kvartett. Af hans kompositioner kunna
nämnas 2 stråkkvartetter (en prisbe
lönt), en prisbelönt stråkkvintett, en
septett f. stråkinstrument, klarinett,
fagott och 2 horn (prisbelönt), 2
orkestersuiter, violinkonsert (1899),
operorna »Der selige Herr Vetter» och
»Die neue Mamsell», en balett m. m.
Sentenser.
Den bästa fuga är den som
publiken t. ex. tager för en Straussvals,
med andra ord der de konstnärliga
rötterna äro dolda som hos växten, så
att man endast ser blomman.
Hob. Schumann.
< i iorareh i id. 1 i i arnerhi a J, violinvirtuos,
v 8 jan. i Florenz, 81 år. Konsertmästare
vid Toscjnska hofvet och violinprofesaor
vig kgl. musikakademien, lärjunge af
Giorgetti. Har gjort sig bekant på
konsertresor i utlandet.
Hohnes, Henri/, violinvirtuos, f. 7
nov. 1839 i London, har aflidit i San
Francisco, (sistl. dec. el. jan.) der han
de sista sjutton åren varit, bosatt. H.
Holmes och hans broder Alfred, likaså
utmärkt violinist, konserterade i
Stockholm 1862—63. (Alfred, som sedan
slog sig ned i Paris, dog den 4 mars
1876). Henry besökte åter Stockholm
1865 och 1870 och var sedan 1865
bosatt i London, der han 1883 blef
Sander, Constantia. inu»ikförläggare, f.
1826 i Breslau, f d. 21 dec. i Leipzig.
1856 öfvertog han dei ansedda
Leuckart’-ska förlaget, som till 1870 befann sig
i Breslau och betydligt utvidgades efter
S:s öfverflyttning till Leipzig nämnda
år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
