Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 1 juni 1906 - Dirigenter vid Första svenska musikfesten å kgl. teatern i Stockholm 31 maj och 1 juni (med porträtt af Conrad Nordqvist, Andréas Hallén, Richard Henneberg, Tor Aulin, Karl Valentin, Vilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén, jemte biografier)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hugo Alfvén.
Dirigenter vid Första
Svenska Musikfesten å kgl.
teatern i Stockholm 31 maj
och 1 juni.
Till de porträtt, som i dagens
nummer intagits, bifoga vi bär i korthet
några biografiska uppgifter om dem,
hvilka ba det viktiga kallet att
dirigera musikfestons tonverk. De flesta
af dirigenterna framträda också som
komponister, anförande sina egna för
musikfesten valda verk.
Conrad Nordqvist, förste
hofka-pellmästare, är född i Venersborg d.
11 april 1840. Blef elev vid
Musikaliska akademien i Stockholm 185(i,
altviolist i hofkapellet 1859,
musikanförare vid teaterns balett 1862. Han
aflade 1866 organist- och
musiklärareexamen och blef sedan
regementsmusikdirektör, studerade 1867—68 musik i
Berlin och Wien, blef 1870 ledamot
af Musikaliska akademien, 1 876
kormästare vid lyriska scenen, 1879 andre
och 1885 förste kapellmästare och
hof-kapellmästare. Nordqvist var 1886—
89 Musikföreningens dirigent, från 1875
har han varit organist i Storkyrkan
äf-vensom fungerat som harmonilärare vid
konservatoriet. Från 1888 till 1892
öfvertog han k. operans ledning
under en för densamma brydsam tid.
Bland Nordqvists kompositioner kunna
nämnas flere, mest tillfälliga
orkester-verk, balettmusik, sånger etc.
Richard Henneberg,
hofkapell-mästare, är född i Berlin d. 5 aug.
1853, började tidigt egna sig åt
musik och utbildade sig till framstående
pianist. Redan som sextonåring
började han konsertturer och utmärkte
sig som ackompanjatör. Med Conrad
Behrens vid Stockholmsoperan gjorde
han första besöket i norden på en
konserttur i Norge 1872, förnyade det
1873, engagerad af Behrens
tillsammans med ett tyskt opera3ällskap, var
ett par år sedan dirigent för
»Harmonien» i Bergen. Hösten 1875 del-
tog han i första Trebelli-turnéen med
Conrad Behrens, började sedan en
turné med en tysk operatrupp i norden
samt konserterade här 1877 i sällskap
med Henri Wieniawski och Behrens,
med livars dotter han blef förlofvad
och sedan fästad vid Sverige först
såsom anstäld 1878 vid Mindre teatern
och året derpå vid Nya teatern, för
hvilken han komponerade sin komiska
opera »Drottningens Vallfart», musik
till Ibsens »Brand»,
Shakespear-styc-ken, »Lycko-Pers resa» m. m. Ar
1885 blef Henneberg kapellmästare
vid kgl. operan, samma år ledamot af
Musikaliska akademien och 1891
hof-kapellmästare. Bland öfriga hans
kompositioner kunna nämnas balett- och
annan orkestermusik. Han har här
äf-ven verkat som kordirigent.
Andreas Hallén, är född d. 22
dec. 1846 i Göteborg. Han studerade
musik vid Leipzig-konservatoriet för
Rheinberger och Rietz 1866—71 och
var efter återkomsten till Göteborg
dirigent för dervarande musikförening
1S72—78, vistades sedan i tre år som
sånglärare och musikreferent i Berlin.
Hösten 1884 kom hr Hallén till
Stockholm och gaf konsert här i Musikal,
akademien. Han blef då vald till
kordirigent för det nybildade
»Filharmoniska sällskapet», som d. 10 mars 1885
gaf sin första konsert, och hvais ledare
han sedan var i 10 år. Från 1892
till 1897 var Hallén kapellmästare vid
operan. Han blef 1884 ledamot af
Musikaliska akademien. Hösten 1892
flyttade han till Malmö och bildade
der »Sydsvenska Filharmonien», som
d. 2 nov. 1903 der gaf sin första
konsert och sedan konserterat
flerstädes i Skåne etc. och äfven i
Köpenhamn.
Som operakomponist uppträdde hr
Hallén först i Tyskland med sin 1881
i Leipzig uppförda »Harald Wiking»
(Stockholm 1884), senare operor af
honom, allra först gifna i Stockholm,
äro: »Hexfällan» (1896),
»Valdemars-skatten» (1899) och »Valborgsmessa»
(1902). Af andra hans många
kompositioner kunna nämnas körverken
»Yineta», »Pagen och kungadottern»,
»Drömkonungen och hans käresta»,
»Trollslottet», »Styrbjörn starke» m.
m., musik till »Gustaf Vasas saga»,
orkester: 2 Rhapsodier, »Frithiof»,
»Sten Sture», »En sommarsaga»,
»Vårbrytning» och vidare kammarmusik,
sånger och pianosaker. Tdl hans sista
verk hör det »Juloratorium», som nu
vid musikfesten uppföres. Ett literärt
verk af honom, »Musikaliska
kåserier,» utkom 1894.
Tor Au lin, vår bekante
violinvirtuos, dirigent och komponist, är född
i Stockholm d. 10 sept. 1866. Efter
började violinstudier 1873 blef han
elev vid konservatoriet 1877. Efter
slutad kurs vid detta 1883 kom han
ut till Berlin och studerade der för
violinmästaren Emile Sauret, samt för
Ph. Scharvenka kontrapunkt och kom-
position och återkom 1886 till Stockholm.
1887 grundade han »Aulin’ska
kvartetten» för kammarmusik, som ännu är
verksam, dock med någon
per-onalför-ändring. 1889—1892 var Aulin
konsertmästare i hofkapellet. Som
orkesterdirigent gjorde han sig bemärkt
1900 som ledare af
»Musikföreningens» orkester och sedan af den 1902
bildade »Konsert föreningens». Med
kvartetten samt med hr V.
Stenham-mar o. a. har hr Aulin flere år och
mångenstädes konserterat, äfven i
utlandet. Af hr Aulins kompositioner
kunna nämnas 3 violinkonserter med
orkester, åtskilliga andra saker för
violin med sådan el er piano, sånger,
pianostycken, arrangementer (s. Sv.
Mus. T. 1905 n:o 16). Sedan 1895
är Aulin ledamot af Musikaliska
akademien.
VilhelmStenhammar, vår utmärkte
pianist, är född i Stockholm d. 7 febr.
1871. Elev i pianospelning af Rich.
Andersson härstädes tog han derefter
vid konservatoriet organistexamen 1890
och studerade sedermera pianospelet
1892—93 för prof. Barth i Berlin.
Såväl i Aulinska kvartetten som solist har
hr Stenhammar på flerfaldiga
konserter här och i utlandet uppträdt med
stor framgång, på senare år särskildt
med sina Beethoven-sonat-aftnar. Hr
Stenhammar har äfven visat sig vara
en god dirigent. Såsom sådan ledde han
Filharmoniska Sällskapet 1897—1900.
Som dirigent vid hofkapellets
symfonikonserter debuterade han i okt. 1897
och blef 1900 dess 2:e kapellmästare,
en tjänst, som han dock lemnade våren
1901. Hösten 1904 blef han åter
»Nya Filharm. sällskapets» dirigent.
Äfven som tonsättare har hr
Sten-bammar gjort sig berömd, på operans
område med »Tirfing» (1898) och i
»Gillet på Solhaug» (1902, i Berlin
1905), vidare kunna nämnas af
sångverk, balladen »Florez och Blanzeflor
(barit. o. ork.), körverken »Prinsessan
och svennen», »Snöfrid» och »I
Rosengården» samt den stora kantaten till
öppnandet af Stockholmsutställningen
1897, tre stråkkvartetter,
pianokonserten (k. operan 1894) som äfven i
utlandet vunnit beröm, »Excelsior»,
symfonisk uvertyr, åtskilliga sånger
och pianosaker. Till hans sista
arbeten höra sångverket »Ett folk», först
uppfördt på Nya Filharmon. Sällskapets
konsert å k. operan i december förra
året. Sedan 1900 är hr Stenhammar
ledamot af Musikaliska akademien.
Karl Valentin, Musikaliska
akademiens sekreterare, är född i Göteborg
d. 30 maj 1853. Student i Upsala
1873 och der sedan idkande äfven
musikstudier, särskildt som pianist,
lemnade han akademien och begaf sig 1879
till Leipzig, der han inträdde vid
konservatoriet och äfven tog filos,
doktorsexamen med ett förtjenstfullt specimen,
»Studien über die Schwedischen
Folkmelodien». Flere hans kompositioner
uppfördes i Leipzig under vistelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
