Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 15 november 1906 - Helsingfors - Kristiania - Köpenhamn - Från andra land - Berlin - Hvarjehanda - Icke tvärtom - En ung virtuos - Prinsen och Rossini - Verdi och veristerna - En lejonkula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dä utförde »Marusja Boguslawska»,
historisk dram i •> akter, från
invasionstatarernas tid, med sång och dans,
musik af Staritzky.
På Svenska teatern, som förut
endast haft dramatiskt program, egde d.
7 nov. en märklig premiär rum, då
Hjalmar Procopé3 skådespel,
»Belsazars gästabud» med musik af Jean
Sibelius här först uppfördes och med
afgjord succés. Skådespelet kom ut
för ett par år sedan i bokform, och
har då varit omnämndt i tidningarna,
äfven de svenska. Sibelins’ musik till
stycket berömmes, der, bland en ståtlig
fantastisk marsch vid konung Belsazars
intåg, en österländsk melodi för flöjt
med sordinerade violininstrument,
musiken vid gästabudet samt i lifvets och
dödens dansar m. m. Författaren och
kompositören blefvo lifligt hyllade efter
pjesens slut. Den 14 oktober gaf fru
Maikki Järnefelt sin 2:dra och si-ta
konsert med biträde af sin man.
Dagen derpå gaf Filharmoniska
sällskapet sin första symfonikonsert med
biträdo af den berömde violinmästaren,
prof. Leop. Auer från Petersburg.
Programmet upptog: 1. Mendelssohn:
Symfoni n:o 3; 2. Goldmark:
Violin-konsert; 3. d’Albert:uvertyr till »Der
Improvisator». Sin and-a
symfonikonsert gaf sällskapet den 29 okt.,
under medverkan af violoncellisten
fröken E’sa Ruegger, med följande
program: 1. Glazounow: Symfoni i C moll
n:o (>; Ldo: violoncell-konsert; 3.
El-gar: konsert-uvertyr »In the South».
Den 2:dra folkkonserten gafs 22 okt.
af sällskapet. Dan. 24 och 20 gaf
paret Ida och Karl Ekman konsert, af
hvilken den sista var en S belius-afton.
Den 19 okt. gafs konsert af en ung,
inhemsk violinist, Sulu Hurstinen, elev
af Novae-k vid härvarande
musikinstitut, och som sedan gjort utländska
studier. Ehuru ännu ej fullfärdig,
heter det, röjde han dock stor talang
i utförandet af så svåra saker som
Tschaikowskvs D-dur-konsert, Adagio
och Gavotte af Bach, Sarasates
»Zigue-nerweisen» etc. De populära
konserterna i societetshuset ha fortgått som
vanligt, och vid en af dem biträdde
fröken Ruegger som solist.
Kristiania. Okt. 13—nov. 0.
Nationalteatern har under denna tid på
spellistan endast haft en pjes med musik,
! nämligen »Gurre». Den 20 okt. gafs
på teatern en symfoni-konsert med
biträde af fru Ellen Gulbranson.
Programmet upptog af Beethoven:
Symfoni n:o 2, D-dur, Schetzo ur
kvartett, C-moll, för stråkorkester samt
sångerna »Der Wachtelschlag» och
»Die Ehre Gottes»; slutligen af R.
Wagner: Förspel till »Tristan och
Isolde» samt Isoldens Liebestod (fru
Gulbranson). Centralteatern har af
mu-sikpjeser några gånger gifvit Audrans
»Dockan». Den IS okt. gaf den
utmärkte pianisten E. Dohnanyi en
folk-konsert, den 24 och 27 sångerskan
Jenny Guldakl konserter, biträdd af
pianisten Lucy Guld »hl. En annan
sångerska, Adelaide Welkaven,
kon-serterade i slutot af månaden. Den 20
okt. gaf hr Einar Mailing konsert me l
egna komposi’ioner, biträd 1 af
violinisten Ingcbret Haaland Programmet
innehöll af dessa: »Billeder fra bir-
nets verden», op. •">; kons-rtstycke för
violin och piano; Idyl, Dans fantsstiipie,
Ballad.
Den 2 nov. gafs koDsert af m:me
Charles Cahier, konsertsångerska fiån
Ne\v-Yo:k, ackompanjerad af Ade’a
Maddison från London, som äfven
tyckes vara tonsättarinn».
Konsert-gifvarinnan sjöng sånger af Marcello,
Paradisi, Pergolesi, Händel, Brahms,
Tschaikowiky, A. Maddison etc. samt
Fides aria »Ack, min son» ur
»Profeten». Dagen derefter gaf
Musikföreningen sin 2:a abonnemangskonsert
med biträde af en violinist mr Aldo i
Autoaietti, som i enge’ska tidningar
bei öm mes såsom »en första rangens».
Konsertprogrammet upptog: 1. J.
Svendsen: Symfoni D-dor; 2. Saint- )
Saens: violin konsert; 3. Sibelins; »Valse
triste» för orkester; 4. Beethoven:
Romans, F-dur; Mozart: Rondo, C-dur,
för violin och orkes’er; o. Reidarson;
»Haakon den godes död» för manskör,
baryton och orkester (piisbelönt,
manuskript) första uppförandet.
Köpenhamn. Okt. 12—nov. 4. Kg),
teatern har under denna tid af
musik-pjpser haft på spellistan »Simson och
Delila», »Mignon» (inrd hr Herm.
B.ickmann som Lothario), »Loh^ngrin»,
»E’verhöj», »Herr Oluf han riler».
»Don Juan», »L fjägarne på Amager»
och »Eventyr på fotresan». Ka-i o o
har he’a tiden fortsatt med Lehars
»Den glada änkao», På
Fredriksbergs-teatern har gifvits »Z’genarbaronen».
Konserterna ha varit talrika. Den 20
okt. gafs en sådan af den betydande
pianovirtuosen Leopold Godowsky En
kvinlig pianist, Agnete Tobiesen, gaf
förut en konsert med biträde af liten !
orkester under hr Ax. Gades ledning.
Den här väl bekanta sångerskan frk
Ellen Beck gaf den 24 en eångafton
med orkester, biträdd af kapellm. Fr.
Rung och fröken H. de Séréne. Två
pianoaftnar ha gifvits af normannen
Karl Nissan. Den 30 konserterade här
den amerikanska sångerskan Cnarles
Cahier med biträde af engelska
pianisten Adela Maddison, och dagen därpå
den utmärkta pianisten fru Laura
Rap-poldi-Kahrer, elev af Liszt och
Wien-konservatoriet. Under tre pianoaftnar
utför hon äldre och nyare
pianokompositioner. Auna Gnndzmann gaf d. 23
en visafton; pianisten Chr. Cristiansen
äfvensom violinisten Paul Bache
konserterade i slutet af oktober. Den 3
nov. gafs konseit af Violoncellisten
frk Agga Fritsche.
Från andra land.
Berlin. Pä Rousseau-ön i Berlins
Thiergarten aftäcktes nyligen ett stort
marmormonument öfver Albert
Lützing (1801 — 18“>1), kompositören till
»Tsar och timmennan»,
»Vapensmeden» m. fl. operor. Monumentet
framställer musikern i kroppsstorlek och
ne lauför, på sockeln, synes i relief
några af de förnämsta hufvudpersonerna
i hans verk.
Hvarjehanda.
Icke tvärtom. Furst Bismarck
erhöll jämte de vanliga 100 vipäggen på
sin födelsedag äfven en symfoni.
Tillfrågad om hvilken af presenterna han
tyckte bäst om, sade han. »Ah, jag
är gla 1 öfver bägge, men ännu mer
öfver att icke föräringen bestod af
ett vipägg och hundra symfonier.»
En ung virtuos, som i en familj vid
spelandet af en Chopin vals begick
åtskilliga fel, utropade förargad: »Ack!
man skulle aldrig spela stycken som
hela världen känner —- hellre når,ot
som ingen har hört speLs!» —
Värdinnan: »Ja, ni har alldeles rätt —
spela i stället några af edra egna
kompositioner!»
Prinsen och Rossini. Prins
Ponia-towski, en amatörkomponist på
Rossinis tid hade ingen högre önskan än
att få ett af sina verk uppfördt på
Pa-ris-oper-in. Han tiggde och bad
derom samt kom äfven till Rossini med
två små operor för att höra hvilken
han tyckte vara bäst. Han spelade en
för Rossini, som hörde på med
tilltagande förfäran och slutligen yttrade:
»Käre vän, sänd ni in den andra
operan, ty den måste vara bättre än den
här.»
Verdi och veristerna. Om Verdi
berättas att han icke var synnerligen
vänligt stsmd mot de moderna
italienska komponisterna. Mascigui lär ha
mött honom på trappan till hotellet i
Mdano, der han bodde, vid tiden för
uppförandet der af Mascagnis
»Rat-cliff». Med hatton i hand vände han
sig till den gamle maestron och bad
honom bevista premiären af hans opera.
Men Verdi svarade kyligt: »Nej det
kan jag inte göra, ty man skulle i
morgon fråga mig om min mening, och jag
skulle då icke veta hvad jag skulle
svara.»
En lejonkula. Mr Gilbert, den kvicka
författaren till »Mikado»-libretten och
andra Sullivans operatexter, berättade
att han på en resa satt i en kupé
tillsammans med fyra prester. »Nå, hur
var du då till mods?» frågade honom
en god vän, hvarpå Gilbert genast
svarade: »Som ett lejon i en Daniel-kulal»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
