Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 16 sept. 1907 - Edvard Grieg † (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Kristiania, der man efter
detsamma allmänt flaggade pä half stång.
Nationalteatern höll dödsdagen om
aftonen en sorgfest, hvarvid
teaterchefen Björnson höll minnestalet och
därefter spelades Griegs
älsklingskom-position »Den sista våren» och till
slut »Åses död* ur »Peer Gynt».
Teaterns kapellmästare Halvorsen begaf
sig strax derefter till Bergen att
ar-angera begrafningsmusiken. Lit de
parade egde rum der frt gen i
konstindustrimuseet. Vid begrafningen,
måndagen derpå kl. 12, var museets rikt
dekorerade hall fylld af en stor
representativ församling. Först sjöngs
»Den store hvide flok», hvarefter
minnestal hölls af öfverläkaren Klaus
Hansen. En mängd kransar, hvaribland
en från Stockholms Kgl. teaters
direktion, nedlades på båren. Musiken
spelade den af Grieg till Richard
Nord-raaks begrafning komponerade
sorgmarschen, hvarpå kistan bars ut af
vänner till den aflidne och placerades
på likvagnen. Tåget satte sig i
rörelse under utförande af Chopins
sorgmarsch. Efter kistan följde konungen
och tyska kejsarens representant,
därefter den dödes närmaste anhöriga,
regerings- och stortingsrepresentanter
m. fl. Kl. 3 anlände sorgtågat till
Möllendals krematorium, der psalmer
sjöngos och pastor Konow höll ett
hög-stämdt tal vid båren. Äfven tyska
kejsarens representant höll här ett tal,
betonande den stora betydelse Griegs
musik haft i Tyskland.
Edvard Grieg har flere gånger
besökt Sverige och vår hufvudstad,
ensam eller med sin maka, den utmärkta
tolkarinnan af hans sånger,
konserte-rande här. Ett sådant besök, erinra vi
oss, inträffade 1873, då paret Grieg
jemte norske pianisten Edmund
Neu-pert medverkade på den Musikaliska
Konstföreningens konsert å börssalen.
Grieg dirigerade då sin af Neupert
spelade pianokonsert och fru Grieg
sjöng sånger af Nordraak och sin
man. Med större och mindre
kompositioner för orkester samt sånger
konserterade Grieg, själf dirigerande,
på kgl. teatern 1896, hvarvid han på
fyra konserter, 24 okt — 1 nov., blef
mycket firad af den fulltaliga
publiken, 1899 återkom han hit och gaf i
samma lokal fyra konserter 4—10
nov., äfven då dirigerande egna
instrumental- och vokalverk. Senast gestade
han här i mars 1904, då han gaf tre
konserter i Musikaliska akademien med
program af kammarmusik, sånger
och pianosaker samt derefter
dirigerade på kgl. teatern en konsert
med orkester- och vokalkompositioner;
på alla konserterna endast hans egna
verk.
Vid Griegs besök härstädes ha vi
ett par gånger meddelat hans porträtt
med biografiska notiser. Särskildt
påpeka vi en 1892 i Sv. M. T. införd
spirituel uppsats om honom af dr. Ad.
Lindgren *. I denna nekrolog må
emellertid sammanfattas märkligare
uppgifter om hans lif och verksamhet.
* *
#
Edvard Hagerup Grieg föddes
i Bergen den 15 juni 1843, son af
konsul Alex. Grieg och Gesine
Hagerup. Modern var mycket musikalisk
och framstående pianist. Sonen
Edvard sattes redan som sexåring till
pianot, och komponerade redan vid 9
års ålder sitt opus 1. Vestra Norges
naturskönhet verkade på honom
inspirerande, och den originalitet som
karakteriserar hans verk hade nog sin
källa i hemlandets natur och folklif.
Vid 15 års ålder fick han i Bergen
göra sig känd af Oie Bull och för
honom spela några af sina
kompositioner. På dennes inrådan sändes han
då till Leipzig 1858 och intogs i dess
konservatorium, der han studerade till
1862, pianospelet för Moscheles och
Wenzel, kontrapunkt och komposition
för Hauptmann, Richter och Reinecke.
1863 arbetade han i Köpenhamn
under Gades ledning. Han började nu,
efter bekantskapen der med sin geniale
landsman Richard Nordraak, komma
till klarhet om hvad han ville och
studerade med ifver nordisk konst,
nordens saga och folklif. Griegs
huf-vudinstrument var pianot och från
denna tid förskrifver sig hans
Humoresker, op. 6, Pianosonaten op. 7 och
violinsonaten, op. 8, i hvilka hans
konst-närspersonlighet redan står färdig i sina
hufvuddrag. I Köpenhamn stiftade
han jemte Nordraak, Hornemann och
Matthison-Hansen föreningen
»Euterpe», der han dirigerade sina Picces
symphoniques, op. 14. Efter ett kort
uppehåll i Rom 1865—66, der han
skref konsertuvertyren I Höst och
Sorgmarschen öfver Nordraak, som i
mars 1866 plötsligen afled, kom han
1866 till Kristiania, der verkande som
lärare, konsertspelare, dirigent och
komponist, under 8 år, utöfvande stort
inflytande på musiklifvet derstädes.
Under tiden giorde han ett afbrott i
denna verksamhet genom en vistelse i
Rom 1869—70, då han kom i nära
beröring med Franz Liszt. I
Kristiania stiftade Grieg 1871
»Musikföreningen», som han till 1877 skiftevis
med Johan Svendsen dirigerade. Förut
hade han der dirigerat »Filharmoniska
sällskapets» konserter. År 1874
erhöll Grieg af stortinget ett
komponistgage af 1,600 kr. och har sedan
1885 vistats på sin landtgård nära
Bergen utom vid vinteruppehåll i
Kristiania och Köpenhamn och under de
talrika konsertresor han företagit i
Danmark, Tyskland, England, Belgien,
Frankrike etc. Under åren 1880 — 82
ledde han i Bergen sällskapet
»Harmonien». I Paris dirigerade Grieg
* Utförligare i hans bok »Musikalska
studier».
1894 en Chåtelet-konsert, då han
uppförde sin Suite Fra Holbergs tid,
pianokonserten i A moll (spelad af R.
Pugno), tre nummer ur Sigurd
Jorsa-lafar och sånger. Samma år blef han
kallad till »doctor of music» i
Cambridge och firade en stor triumf å
Philharmonie Societys stora konsert i
Queens Hall strax derefter.
Grieg gifte sig 1867 med sin kusin
Nina Hagerup (f. 1845), behaglig
sångerska. Med henne har han uppträdt
pä många konserter, då hennes
ypperliga tolkning af hans såDger och Griegs
mästerliga ackompanjemang beredt en
stor konstnjutning, Då
konstnärsparet på sin landtgård »Troldhaugen»
d. 11 juni 1892 firade sitt
silfverbröl-lop, var det föremål för en rik
hyllning från när och fjerran. Grieg
firade det sjelf med komponerandet af
sitt ypperliga pianostycke Bryllupsdag
j)aa Troldhaugen. På sin 60-årsdag
blef den norske tonsättaren likaledes
högtidligt firad, bl. a. med en
lyck-önskningsadress från Musikaliska
akademien i Stockholm, hvars medlem
han blef 1872. Äfven Lunds
studentkår hyllade med en konstnärlig adress
den 60-årige tonkonstnären.
Griegs kompositioner äro i
allmänhet så väl kända, särskildt hans
pianostycken och sånger, att en
karaktä-ristik öfver dem knappast är behöflig.
Ea förteckning öfver hans verk
infördas i denna tidning för elfva år
sedan * men slutade då med op. 63.
Enligt senaste Peters-katalogen
tillkomma följande nummer: för piano 4
händer: Symphoniske Tänze op. 64; för
piano 2 händer: Lyrische Stücke VIII,
2 II , op. 65; Norwegische Volksweisen,
op. 66; Lyrische Stücke, H. IX och X,
op. 68 och 71; Stimmungen, 7
Klavierstücke, op. 73 — sista opustalet.
Dertill komma sånger: Das kind der
Berge (cyklus) op. 67; 5 Lieder, op.
69; 5 Lieder op. 70. Några nya
sånger som trötts vara förkomna i
Köpenhamn, sedan Griegs senaste
vistelseort der, ha återfunnits och torde
komma att utgifvas.
För att gifva begrepp om Griegs
verksamhet som tonsättare må här
påpekas följande hans kompositioner.
För orkester (den dramatiska
musiken inberäknad) utom nämnda
konsertuvertyr »I höst»: Holherg-Suite, Peer
Gynt-Suite I och II, musik till Sigurd
Jorsalafar, 2 Elegiska Melodier
(»Hjer-tesaar», »Vaaren») samt 2 Melodier
för stråkorkester; kammarmusik:
Stråkkvartett, G m., Sonater för
violin och piano, Fd, G d., C m; Sonat
för violoncell o. piano; Tvåhändig
pianomusik: Pianokonsert, A m. med
ork., Sonat E m., tillegn. N. W. Gade;
Pianostycken bortåt 30 häften;
Fyrhändig pianomusik: Symphonische
j Stücke, Norwegische Tänze,
Valse-Capri-cen; för 2 pianon: (fyra- och
åttahänd.): Altnorivegisclie Romance mit va-
* Sv. Musikt. 1896. N:r 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>