Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 1 Nov. 1907 - Några ord om d:r Ludwig Wüllner med anledning af hans konserter i Göteborg, af H—t - Roger och Jenny Lind - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språket talas, ej kunde i detalj förstå
diktens innebåll.
Herr Coenraad van Bos, som vid
båda konserterna skötte
ackompagne-mentet, visade sig inom sitt område
som en med Wüllner fullt jemnbördig
ko ’.stnär.
Det är att hoppas, att, när isen nu
är bruten, de båda konstnärerna i
framtiden ofta skola genom sitt besök
förskaffa oss en hög konstnjutning.
H -t.
Roger oeh Jenny Lind.
Den berömde tenoren Roger, född
1815, död 1879 i Paris, var såsom
andra stora tenorer, damernas afgud.
Det siörde emellertid ej hans lugn och
ej heller hans hustrus. Fiu Fanny
var en högst intagande och spirituel
fransyska, som var hans »goda
kamrats» och gjorde hemmet för honom
mycket angenämt. Hon brukade också
följa med honom på alla hans resor,
och ju mer damvärlden svärmade för
»le beau Roger», desto stoltare var
hans Fanny öfver honom, och
ingenting roade henne så mycket som att
läsa de kärleksbref, som i massa
anlände till »operans stjärna» och af
hvilka hon sedan gjorde sig papiljotter.
År 1848, det år då från Paris hela
kontinenten revolutionerades, fann
Roger, likasom så många andra, den
franska hufvudstaden obehaglig och lät
engagera sig för en turné med Jenny
Lind. Han tog sålunda med sina
noter och sin Fanny och begaf sig till
London, der saken klarerades med
im-presarien. Turnén skulle räcka en
månad och gå gonom England, Skotland
och Irland. Balfe, den berömde Balfe,
»Zigenerskans» kompositör, var turnéns
kapellmästare; F. Lablache, son till
»den store» Lablache,sjöngbaspartierna,
) och baryton var Belletti, hvilken, som
bekant, tillhörde Stockholmsoperan 1839
—44 och sålunda der var samtidig
med Jenny Lind.
Roger var särdeles förtjust öfver att
få göra en sådan konstresa vid sidan
af den tidens förnämsta sångerska
medan på fastlandet öfverallt rådde
politiska stridighet och blodiga krig.
»Hvilken lyckal» — sade
konstnären glädjestrålande. »Jag skall få
tillfälle att studera detta sällsamma
väsende, som Paris aldrig fått ri om,
men hvars världsrykte, födt i
Tyskland under Meyerbeers auspicier, i
England tagit så stora dimensioner, att
man i en stad vid hennes ankomst
ringer med alla klockor och i en
annan en ärkebiskop går henne till
mötes och erbjuder henne bostad i sitt
palats! En konstnärinna af ädlaste
hjärta och verkligen kungligt frikostig...
»Ja, det måste vara mycket
intressant för dig», sade hans hustru leende,
»och mycket fördelaktigt för ditt
renommé». —
Repetitionerna försiggingo och
Roger gick tillsamman med Jenny Lind
igenom alla deras ensembler i
»Sömn-gångerskan», »Lucie», »Puritanerna»
och »Regementets dotter», af hvilka
operor repertoaren skulle bestå.
— »Nå?», sade fru Roger efter
första repetitionen under det hon
försåg hans Tonio-kostym med nya band.
»En märkvärdig kvinna!» utropade
Roger, som annars tog allt från den
glada sidan och var litet sarkastisk,
med ett ovanligt allvar och en
känslofull ton, som eljest var honom
främmande. »Hur samvetsgrann är hon
inte i alla detaljer, hur noga och
precis. Men det tycker jag om. I
hennes blå ögon glimmar geniets eld; till
och med utan sin talang vore hon ett
unikum i sitt slag, en flicka som vore
värd ett studium 1 — Emedan hon
känner sig sann och äkta, är hon full af
tillförsigt och åstadkommer något
stor-artadt utan att bekymra sig om andras
omdöme. En blandning af
tillbakadragandet och hängifvenhet, af
sorgsenhet och lustighet; hon har i sin blick
något mystiskt och samladt, som är så
äkta nordiskt » —
»Du blir ju helt poetisk!» utbrast
fru Fanny med den lifliga fransyskans
hjärtliga skratt.
»Det kommer sig deraf», återtog
hennes man, »att blotta närheten af
denna underbara flicka berör en såsom
poesi. Hon eger högaktning för sig ;
sjelf och lefver som ett helgon; det är
som om hon ansåg sig för ett
himmelskt sändebud, hvilket genom
religion och konst skall bereda folkens
lycka. Derför är hon kall och ärbar
i sitt privatlif och tillåter icke sitt j
hjärta att låga upp af de lidelser,
hvarmed hon uppskakar oss på scenen.»
Fanny betraktade ett ögonblick sin
man helt allvarsam men sedan brast
hon ut i skratt, i det hon svarade:
»Ja det är ju en lyckal ty hur skulle
det annars sluta med er förtjusning i
henne?»... (Forts.)
Från seenen oeh
konsertsalen.
Kungl. teatern
Okt. 16 jMascagni: På Sicilien;
G. Mar ty: Daria.
18,28 V erd i: Rigoletto. (Gilda,
Maddalena, grefvinnan
Ceprano, Giovanna: |
frkn Hesse, Edström, j
Lindegren, Karlsohn;
Hertigen, Rigoletto,
grefve af Monterone,
Sparafucile, > relve
Ceprano, Marullo, Borsa:
hrr Ödmann, Forsell,
Wallgren, Svedelius,
8tiebel, Mandahl,, O.
Strandberg
19 Verdi; Trubaduren.
20 Wagner: Loh engrin.
21 G Marty: Daria;
M a s c ag n i; På Sicilien.
24, 27 Peterson-Berger:
Ran. (Ran, Inerid,
Ri-kissa, en tärna; frkn
Edström, fruar Osrår,
O’aussen, frk. Linde
gren; Valdemar, Sten
Folkeeon, Ulf Tuveeon,
Mårten Präst, Bengt,
en tjänare: hrr
Stockman, Sellergren,
Wallgren, Oecår, Ericson,
Arrhenius;)
25 Verdi: Aida.
26 Konsert. 1. Saint-Saéns :
Syn foni n:o 3 med
orgel och piano; 2. L.
A. Bom gault-Docou •
dray: 1’Enterrement
d’Ophelie; 3. Claude
Debussy: 1’Aprés midi
d’un faune: 4. Henri
Rabaud: >La proces-
sion nocturne». Poéme
symphonique; 5. G.
Cbarpentier: Impres-
sions d’Italie.
Oscarsteatern.
Okt. 16-20
21-27
28
20, 27
Lehår: Den glada
änkan (n10 175:’e gång).
Offenbach: Hoffmans
äfventyr. Fantastisk
op-r», 4 akter af Jnles
Barbier. Öfvers. af E.
Wallmark. (Olympia -
Antonia: frk. Osborne;
Giulietta, Niklaus: frkn
Grünberg, Björklund;
Hoffmann: br
Schlicker; Lindorff-Coppe-lins-Dappertutto-doktor
Mirakel: hr Fr.
Strömberg; André
Cochenille Pitichinazzio-Frantz: hr Ralf;
Spa-lanrazr.i: hr Lund;
Schlemil, Cre pel,
Na-tbanael: hrr Svensson,
Bergström, Ullman;
Heirmann, Mäster
Luther : hrr Wickbom,
Fröling.)
Edm. Eysler:
Skytte-lisa. Operett i 3 akter
af Leo Stein och Paul
Lindau.
Nerkingarne (matiné).
Musikal, akademien.
Okt. 22 KonBertföreningens
l:sta orkesterkonsert.
Biträdande: pianisten,
prof. Arthur de
Greef. 1. Bach:
Orkestersuite; 2. Liszt:
Pianokon8e’t, A-dur;
3. Beethoven:
Eroica-symfoni.
23 Konsert af K. F. U.
M.-kören.
25 Konsert af professor
Arthur de Greef’
Biträdande frk. Aurora
Molander.
Veten skapsakademien
Okt 17 Fransk sonalafton af
mr Paul Viardot.
Bitr. frk. M Ohlson:
1 Cesar Franck, A-dur;
2. G. Fauré. op 13
(dédiée å mr
P.Viar-dot ; 3. G. Lekeu.
28 Konsert af frkn Eva
Mudocci ocb Bella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
