Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 18. 2 Dec. 1907 - Den nya operakrisen - Musikpressen - Litteratur - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rens med operan, men de taga den
ir.iisikälskande publikens tid och
kassor i anspråk, lockande med billiga
pris. Därtill har konserterande
främlingars antal betydligt tilltagit.
Bio-grafteatrarne kanske också böra tagas
med i räkningen. Hufvudstaden har
visserligen på senare årtionden mycket
tillväxt i folkmängd, men de i allt
dvrare tiderna inverka ovillkorligen
till inskränkningar på dyrare nöjen,
sådana som operabesök.
I dessa dagar har en kontrovers
emellan ett par af de förnämsta
manliga operaartisterna väckt en pinsam
uppmärksamhet och visat brist på ett
kamratskap, som ej bör få störas af
något öfversitteri, helst då i dessa
kritiska tider för operan, densamma, dess
styrelse och personal är väl i behof
af allmänhetens sympatier. Vi vilja
ej nu närmare ingå på denna fråga
som är alltför välbekant att här vidare
behöfva påpekas, men den kan medföra
fara för hela operainstitutionen och
öfva menligt inflytande på
anslagsfrågan.
Musikpressen.
På Wilh. Hansens musikförlag,
Köpenhamn, har utkommit
för en röst med piano:
Grieg, Edvard: Samlede Sange. Minde-
udgave. Med en inledning af Gerhard
Schjelderup.
Dessa »romanser och sånger», hvaraf
1 Levering tillsändts oss, utkommer i
46 häften (Leveringer) å 40 öre (ingen
öfverskridning). Alla sanger äro
transponerade, så att de utan undantag kunna
sjungss af en mellanstämma. Texten
är norsk eller dansk samt äfven tysk.
Vi anföra här nedan detta häftes
innehåll, uppgifvande, såsom vi bruka,
hvarje sångs omfång från högsta till
lägsta ton: Die Waise (Den
Forældreløse —, a—e); Morgentbau
(Morgendug —, a—e); Abschied (Afsked —,
ciss—e); Jägerlied (Jægersang).
Den sistnämnda sången är ej
af-slutad i häftet. Såvida detta oss sända
häfte ej är blott profnummer, måste vi
göra en anmärkning mot att en sång
fördelas på olika häften. I hvarje
sådant bör en sång vara fullt afslutad;
annat arrangement är högst opraktiskt
för den sjungande, om det ock kan vara
gesc.häftsmessigt för förläggaren.
Sångaren nödgas sålunda syssla med två
häften för att kunna sjunga en så
af-bruten sång eller också vänta, tills
häftena bli inbundna i band med
af-slutade sånger.
Literatur.
Vereinigte^ musikal. Wochenschriften
innehålla i nr 45: E. Kloss: Wilhelm
Tappert f. — H. Touaillou; Psycho-
logische Streifzüge eines Musikers. —
A. Chybinsky: Bfllow, Lindpaintner
und die Kapellmeisterfrage; nr 46:
F. Dubitzky: Eine Berichtigung zur
»Neuen Notenschrift»; nr 47: A.
Prii-mers: Eine Nachschrift zu »Schule u.
Praxis der Operadirigenten» ; nr48: L.
Frankenstein: Ein unbekannter Brief
Mozarts. — Kurt May: Richard
Wagner und Giacomo Rossini.—E. Kloss:
Berliner Musik-Glossen; i de tre
sistnämnda häftena fortsättes Touaillous
artikel.
Erån scenen oeh
konsertsalen.
Kungl. teatern
Nov. 16 2:a Sgmfonikonserten. 1. J. Sibe
Hus: Symfoni nr 3; 2. Rieh.
Strauss: Don Juan, symfouisk
dikt; 3. Max Bruch: Konsert för
violin (frk. Sigrid Lindberg) och
ork., G moll; 4. Fr. Liszt:
Mefi-stowalzer.
17 Verdi: Aida.
18 Saint-Saens: Simson och Delila.
20 Puccini: Tosco.
21 Bizet: Carmen.
22 Wagner: Den flygarde Holl (Indå-
ren.
23 Thomas: Mignon.
24 Boito: Mefistofeles.
25 Gounod: Romeo och Julia.
27 Mozart: Don Juan.
28 Tschaikowsky: Engen Oneyin.
30 Verdi: Trubaduren.
Oscarsteatern.
Nov. 16—27 Planquette: Surcouf.
17, 24 Nerkingarne (matiné).
28—30 Suppé: Boccaccio, operett,
3 akter af F. Zell och 1^.
Genée (Boccaccio: fru Math.
Jungstedt, l:a
gitstuppträ-dande).
Musikal akademien.
Nov. 20,25, 29 Konserter af violinisten miss
Kathleen Parlow.
Biträdande: ackomp. hr A.
Wilt-shire, S0|u miss Florence
Montheit, sångerska.
26 Konsertföreningens 2:a
orkesterkonsert. Solist : fru
Marie Götze. Dirigent:
hr Tor Aulin. 1. J. Brahms:
Symfoni nr 3, F dur, op. 90;
2. Mozart: Aria ur »Titus»
(fru Götze); 3. Carl Nielsen:
ur operan »Maskarade»
(Uvertyr— Mellanspel—
»Hanedansen»); 4. Wagner: Tre dikter
(fru Götze); Förspel till
»Mä-stersångarne».
V eten skapsakademien.
Nov. 21 Konsert af frk. Ruth
Andersson (piano). Biträdande: fru M.
Högberg, hrr Molander, Claeson.
Berns’ Salonger.
Nov. 17 l:a Populära symfoni-matinén.
Dir.: hofkapellm. R. Henneberg.
Katarina kyrka.
Nov. 17 3.c Folkkonserten 1907.
Biträdande: fru Östberg. Dirigent: hr
Tor Aulin. Beetboven-program.
Från kgl. teatern ha vi denna gång
att bemärka 2:a symfonikonserten;
repertoaren har för öfrigt gått i det
gamla hjulspåret- Programmet
innehöll två nyheter för oss, hvilka började
konserten. Den första var Sibelius’
nya 3:e symfoni. Första satsen i denna
inleddes med kontrabasarna, hvarpå
följde ett motiv i stil af en bondmarscb,
en bör jan som tycktes ge ett nationelt
uppslag; fortsättningen blef emellertid
mera rhapsodisk utan genomgående
ledtråd, men med glimtar af vacker
instrumental klangfärg. Mera enhetlig
var meliansatsen, ett andantino i moll
med folkvisans karaktär, något
enformig till byggnaden. Minst intresserade
finalen, som bar skäl för »allegro con
energia», men hvari man äfven
saknade organisk konstruktion.
Tonsättarens talang i orkesterbehandlingen
röjde sig emellertid äfven i denna
symfoni. Rich. Strauss »Don Juan»
anses ej höra till hans bista verk för
orkester, men om hans stora
virtuositet i dennas behandling vittnade äfven
detta. Teckningen af Don Juans
öden är emellertid något oklar utom i
afseende på slutkatastrofen, som är
med all kraft framstäld. Vackra
partier framträda likväl här och der,
hvilka jemte den pikanta
instrumenteringen fängsla uppmärksamheten. Näst
efter detta nummer fick man höra
Bruchs violinkonsert i G-moll, som af
vår framstående violinist, fröken Sigrid
Lindberg, fick en vacker tolkning och
framkallade lifligt bifall. Slutnumret,
Liszts »Mefistowalzer» n:o 1 (Dans i
bykrogen) har förut uppförts af
hof-kapellet. Stycket är rikt på
intressanta effekter, hvilka äro väl mycket
utspunna. Herr Järnefelt dirigerade,
och konsertens utförande i sin helhet
lände honom och kapellet till heder.
Planquettes lustiga och musikaliskt
underhållande operett »Surcouf» har
tagit sig bättre ut på Oscars-teaten än
på den akustiskt underhaltiga
Öster-malmsteatern, der den upptogs 1904
med nästan samma rollbesättning som
nu. Hr Allum är en hurtig Surcouf,
frk. Grönberg en behaglig Yvonne,
fröken Berentz är ypperlig som
skepps-pojken och ej mindre hr Ringvall
som den gamle matrosen, fru Grove
samt hrr Lund och Bergström äro,
såsom öfriga hufvudpersonerna i
pje-sen, gsnska lyckade. Upptagandet
här af »Boccaccio med fru Jungstedt
i titelrollen är ett evenemant i den
nya teaterns historia, hvartill vi sedan
skola återkomma. Operetten gafs
senast på Ostermalmsteatern i nov. 1905
med fröken Grönberg som Boccaccio.
Aret förut återgafs rollen der af hr
Allum, den första manliga
innehafva-ren deraf här.
Förra numrets lista på konserter
upptog några sådana, som vi då ej
hade utrymme att vidare omnämna.
Sven Scholanders visafton bereddes oss
ej tillfälle att bevista. Den inträffade
dessutom samtidigt med första Dohnanyi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
