Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 1 April 1908 - Om musikalisk tempobeteckning - Dödsfall inom musik- och operavärlden 1907 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af långsamt tempo har man en
adagionorm i sången »Stilla skuggor», af
hastigaste tempo, presto, i d. s. k.
cham-pagne-arian i »Don Juan». Detta till
någorlunda ledning vid bedömande af
tiden för ett styckes tempobeteckning.
Hos musikeleven kan för öfrigt
taktkänslan stärkas på det sätt, att ena
handen slår ett slag (en fjärdedel),
medan den andra på samma tid två,
tre, fyra eller fler (motsvarande
åttondelar, trioler o. s. v).
Tonsättares metronomisering af sina
kompositioner och metronomens
användning vid undervisning och af den
spelande äro dock, som sagdt, enda säkra
medlet för ett tonstyckes utförande i
afsedt rätt tempo och beteckningen
deraf.
Dödsfall inom musik- och
operavärlden 1907.*
(Forts.)
Forsier, Joseph, organist, professor,
kompositör af kyrkomusik, f. 22 febr.
1833 i Böhmen, f 3 jan.
Goldner, Wilhelm, pianist och
komponist, f. 30 juni 1839 i Hamburg,
•f under början af året i Paris.
Goldschmidt Otto, utmärkt
pianist, Jenny Linds make, f. 21 aug.
1829 i Hamburg, f 25 febr. i South
Kensington (London).
G rieg, Edvard Hagerup, norsk
pianist och världsberömd tonsättare, f. 5
juni 1843 i Bergen, f därst. d. 4
Sept.
Gröndahl, Agathe Ursula, född
Barker, utmärkt norsk pianist och
tonsättarinna, f. 1 dec. 1847 i
Holme-Strand, f i Kristiania d. 4 juni.
Helmesberger, Josef, violinist,
hof-kapellmästare, kompositör, f. 9 april
1855 i Wien, f därst. 25 april.
Hermann, Friedrich, violinist,
professor, lärare vid Leipzig-konservatoriet,
f. 1 febr. 1828 i Frankfurt a. M., t
i sept. i Leipzig.
Jacobsson, Jeannette, f. Davidson,
f. d. operasångerska vid
Stoekholms-operan, sånglärarinna, f. 10 mars 1841
i Stockholm, f härst. 10 april.
Joachim, Joseph, berömd violinist,
lärare, professor, äfven komponist, f.
d. 28 juni 1831 i Kittsee (n.
Pressburg), j d‘ 15 aug. i Berlin, där han
var direktör för musikhögskolan.
Grundare af den berömda
»Joachim-kvar-tetten ».
* Utförliga nekrologer i föregående
årgång och i början af denna öfver de flesta
af personerna i denna förteckning.
Kirchner, Fritt, musiklärare och
komponist, f. 3 nov. 1840 i Potsdam,
f därst. i maj.
Kistler, Cyrill, komponist och
musikskriftställare, f. 12 mars 1848 i
Gross Aitingeu (n. Augsburg), f 2 jan.
i Kissingen.
Kranse, Anton, ansedd pianolärare,
dirigent och komponist, f. 9 nov. 1834
i Geithain (Sachsen), f vid början af
året i Dresden.
Kösllin, Heinrich Adolf, teolog,
professor, musikskriftställare, f. 4 sept.
1846 i Tybingen, f 4 juni i
Cann-stadt.
Lindberg, Per Jakob,
kapellmästare vid Stockholmsteatrar, f. 6 juni
1869, f 25 juli i Strängnäs.
Lindstrand, Albert, pianist,
musikdirektör, musikhandlare i Göteborg, f
därst. 28 april, 72 år. Har
komponerat etydverk m. m.
Manns, August, Sire, berömd
engelsk dirigent, f. 12 mars 1825 i
Stolzenburg (n. Stettin), f d. 1 mars
i London-Sydenbam. Sedan 1854
kapellmästare i London.
Mikorey, Max, tenorsångare vid
Miinchen-operan, f. 15 sept. 1850 i
Landshut (Bayern), T 29 nov.
Nansen, Eva, f. Sars, norsk
konsertsångerska, f. 1858 i Kristiania, f
i slutet af året i Lvsaker.
Konserte-rade i Stockholm 1895 och 1896.
Padilla g liamos, Mariano,
utmärkt operasångare (baryton), f. 1842
i Murzia, f i Auteuil (n. Paris) i
början af året. Konserterade i Stockholm
1877, 1883 och 1887.
Padilla, Desirée, f Artöt de,
be-i römd operasångerska och sånglärarinna,
f. den 21 juli 1835 i Paris, f i Berlin
under våren.
Perfall, Karl, von, friherre,
mångårig intendent vid hofoperan i
München, operakomponist, f. 29 jan. 1824
i München, f därst. 15 januari.
Pettersson, Hans, musikdirektör,
j organist i Hedvig Eleonora i
Stockholm, f därst. d. 20 jan. n. 77 år.
Reisenaner, Alfred, berömd
pianovirtuos, f. 1 nov. 1863 i Königsberg,
t d. 3 okt. i Libau. Har gifvit flere
konserter i Stockholm (1886—1893).
Sass, Marie, Constance (äfven Sax
eller Saxe), förr firad fransk
operasån-| gerska, f. 26 jan. 1838 i Gent, f mot
slutet af året. Uppträdde 1859 på
The Atre Lyrique som grefvinnan i
»Figaros bröllop», tillhörde sedan,
1860 —70, Stora operan i Paris, där
hon kreerade Selika i »Afrikanskan».
Blef gift 1864 med en sångare
Cas-telnary, skild från honom 1867.
Lämnade vid frans-tyska krigets utbrott
1870 Paris och verkade sedan på
italienska scener.
Thegerslröm, Hilda, Aurora,
utmärkt pianist och mångårig lärarinna
vid Stockholms konservatorium, f. 17
sept. 1838 i Stockholm, f härst. d.
6 dec.
Thuille, Ludwig, professor,
framstående komponist, f. 30 nov. 1861 i
Bozen (Tyrolen), f d. 15 Febr. i
München; därst. lärare vid musikskolan.
Urspruch, Anton, pianist,
professor och komponist, f. 17 febr. 1850 i
Frankfurt a. M., f därst. 1 jan.
Wennberg, Otto, svensk
tenor-sångare, f. 1868 i Partilled (n.
Göte-j borg), •)• 21 febr., omkommen vid
strand-ningen af ångaren Berlin vid Hoek
van Holland, efter att ha varit
engagerad vid tyska operasäsongen i
London.
■
Witting, Karl, musiklärare,
diri-I gent och skriftställare, f. 8 sept. 1823
i Jülich, f i Dresden, där verkande
sedan 1861, den 28 juni.
Litteratur.
A. V. Carlssons bokförlags-A.-B. har
utgifvit:
Rudin, Daniel: Om orgelns an-
vändning vid Gudstjänsten. Pr. 75 öre
Ofvannämnda bok af den äfven som
tonsättare bekante prästmannen Rudin
uppgifver i ett företal att i densamma
ämnet öfvervägande behandlar den
historiska och framför allt den
liturgiska synpunkten. Kyrkomusiker i
strängaste mening, säger förf., är blott den,
vare sig det gäller komponisten,
orgelspelaren, kyrkosångaren eller
kordirigenten, som mottagit något af
»gnistan» från en högre värld. I slutet
af boken säger han att en organist
för att rätt fylla sin plats behöfver
att vara en »omvänd» menniska,
omvänd till den Gud och frälsare han
är satt att tjäna och hvars talan han
skall föra. En organist som »super»,
spelar och för ett otuktigt lif»,
säger förf., är nästan ett lika stort oting
som en likadan präst. Boken börjar
med en rätt intressant kort historisk
öfversikt om orgel och orgelmusik.
Följande afdelning innehåller: Guds-
tjänstens idé. Preludiet. Musikexempel.
Psalmsången. Postludiet och slutord.
Utrymme saknas oss att närmare
relatera innehållet i häftet.
Carl von Plåtens båda böcker
»Från östan och vestan» samt
»Impressions de voyages», hvilka vi hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
