Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 2 Maj 1908 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillvaro. Ehuru af mera privat natur
har den dock några gånger låtit höra
sig offentligt och under goda ledare
utmärkt sig för godt föredrag likasom
för godt röstmaterial. Förbundet
bildades af kormästaren vid kgl. teatern
Aug. Edgren (som ock komponerat ett
motto för detsamma (»I allvar som i
skämt vårt valspråk är alltjämt: Till
tröst i lifvets gång ledsagar 03s vår
sång»). Efter Edgrens död hade
sällskapet flera dirigenter, däribland Eich.
Henneberg, tills ledningen 1894
öfver-togs af den 190(i aflidne John 1’llstedt.
Dess nuvarande diregent är herr Emil
Carelius. Vid nämnda matiné utfördes
kvartetter af A. M. Mvrberg, Felix
Körling, Aug. Edgren, Ole Olsen, F.
Abt, F. Telenius, Ivar Widéen, O.
Lindblad, samt solosånger utförda af
hrr Oscar Bergström och ’forsten
Len-nartson. Lifligt bifall af det talrika
auditoriet framkallade flera
extranummer.
Den italienska pianisten fru Maria
A vani-Carreras’ konsert i
Vetenskapsakademien d. 8 april lät oss göra
i bekauskap med en intressant
konstnä-rinna hvars rykte som en af vår tids
bästa pianister genom utländska
musiktidningar är oss bekant. Om än
lokalen, såsom vi förut anmärkt, icke
är lämplig för prestationer af en
pianovirtuos, så kunde man dock
beundra konsertgifvarinnans såväl tekniska
mästerskap som temperament och
smakfulla föredrag. Det konstnärliga
programmet upptog Schuberts
Wanderer-Fantasi, 8 Preludes (op. 28), Vals,
F dur, och Ballade, G moll, af Chopin,
Schumunns Carneval, op. 9, och Lizts
Rhapsodie hongroise N:o 12.
Konst-närinnan hade ej särdeles talrika men
mycket tacksamma åhörare att döma
efter bifallsyttringarna. Fru
Avani-Carreras hade förut haft företräde hos
kronprinsessan och inför henne och
några inbjudna spelat flera nummer,
som väckt lifligt bifall. Fru Carreras
säges vara född i Rom 1880 och redan
vid 7 ars ålder väckt uppmärksamhet.
En uppgift att Liszt efter hennes
första studieår öfverlämnat henne
Akademiens första pris bland 80 elever,
förefaller apokryfisk, om hon icke är
äldre, alldenstund Liszt dog i juli
1880.
Söndagen d. 12 april på aftonen
gafs två kvrkokonserter. Särdeles
intressant var den som vår utmärkta
orgelspelare dir. Hägg gaf i Klara
kyrka, med hvars nya utmärkta orgel man
då fick göra bekanskap. Detta
instrument på 44 stämmor, fördelade på tre
manualer och pedal, är af nyaste
konstruktion och eger bland stämmor ett
par särskildt märkliga, nämligen tuba
mirabilis och stentorphon. Vid
konserten biträdde sångerskan frk. Zelma
Wall, violinisten Axel Runnquist och
en blandad kör, dirigerad af hr V.
Wiklnnd. Konsertgifvarens
orgelnummer utgjordes af Toccata och fuga af
Bach, Sonat op. 80 af Guilmant, Jul-
offertorium för orgel (öfver tvenne
julhymner) af L. Boellmanu och
Orgelfantasi öfver »Ad nos, ad salutarem
undam», af Liszt, hvatjemte han med
verkade i sin kantat för kör och solo
med orgel till text ur nya
psalmboks-förslaget, Ps. ö(>5 (komponerad till
öppnandet af Klara kyrka l:a
Adventsön-dagen 1907, efter långvarig reparation)
samt i Ave Maria af S, de Lange för
sopran, oblig. violin med orgel och
Beethovens Romans för violin (hr
Runn-cpiist) och orgel.
Om kantor Bohlins konsert sam
ma afton kunna vi endast meddela, att
ban hade till ’ biträde violinisten fru
Hilma Munthe-Nandberg, harpisten fru
Anna Lang, organisten Otto Olsson
sångerskan frku Signe Sundberg och
kyrkans förstärkta sångkör, samt att
programmet upptog för orgel Fantasi
af Mozart, »Ur Kristi lif», stämnings
-bilder af Mailing; stycken ur Händeis
»Messias», violinnummer af Bach,
»Be-nedicam Dominum» af Alan med obl.
violin, Ballade för harpa af
Hasselmans »Påsksång» af Pretorias,
»Lof-sång» af Händel för trio och kör.
Bellmanskonserten och fru Norries
konserter bereddes oss ej tillfälle att
öf-vervara. Svenska
Musikerförenin-g e n s och Svenska M u si k f ö r b u
n-dets konsert i Gustaf Vasa-kyrkan
Annandag Påsk gafs under hr Tor
Aulins ledning och vid densamma
utfördes Kyrkouvertyr för orkester och
orgel (hr O. Olsson), Aria ur
Mendels-sons »Elias» (hr A. Wallgren),
Symfonietta af Ch. Gounod för
blåsinstrumenter (flöjt, 2 oboer, 2 klarinetter, 2
horn, 2 fagotter), Largo af J. S. Bach
för 2 solovioliner (hrr Molander och
Runnqvist) Scéne funébre (L année
terrible 1870-1871) för stråkorkester,
Aria ur »Xerxes» af Händel (hr
Wallgren) och till slut Huldigungsmarsch af
Wagner.
Eugen Ysaye, »violinkonungen»,
hade naturligtvis fullt hus på sina
konserter i Musikaliska Akademien d. 22
och 29 april, denna gång åtföljd af
sin bror pianisten Théo Y. (Théopbile,
som han kallade sig, då bröderna
kon-serterade här tillsammans 1886). Eugen
Ysayes mästerskap i af seende på
teknik, uppfattning, verve och eld i
spelet är för väl bekant att vidare nu
be-höfva framhållas. Vi redogöra i
stället för programmen. På första
konserten spelade han jämte sin bror, som
är en utmärkt ackompanjatör och äfven
god solist, Sonat, E-dur af J. S. Bach,
konsert n:r 8, G-dur af Mozart och n:r
1, G-moll af Max Bruch samt solo en
Chaconne af Vitali (Tommaso V. lefde
omkr. 1700) en intresssant komposition,
som på senare tid kommit till heders
på violinist-programmen. På andra
konserten upptog programmet: Sona-
ter af Mozart, n:r 1, A-dur, Händel,
G-moll, konsert n:r 3, H-moll, af
Saint-Saens, Wagner-Wilhelmjs
Parsifal-Pa-raphras. Ballade och Polonaise af
Vieux-temps samt Schumanns »Abendlied».
Théo Ysaye lät på dessa konserter af
pianosoli höra Pastorale et Caprice
af Scarlatti, Etude, F-moll, af
Saint-Saens, Scherzo, Ciss-moll, af Chopin
och den bekanta »Prelude» af
Raeh-maninoff.
Aulin-kvartetten i förening med
prof. Neriula afslutade värdigt sina
kammarmusikkonserter d. 23 april med
Schubert-program, som ofvan anförts.
Den posthuma stråkkvartettsatsen, som
vi ej förut hört, var mycket intressant.
I »Forell-kvintetten» (med
variationer öfver Sclmbert-sången »Die
Forelle») biträdde förtjänstfullt fröken
Aurora Molander.
Hr Richard Andersson, vår
värderade pianist och pianolärare, bjöd på
en intressant konsert i Musikal.
Akademien d. 27 med biträde af orkest.er
under hr Tor Aulins ledning. De
utförande pianisterna, frku Inga
Pettersson och Astrid Berwald (Franz B:s
sondotter), utförde berömligt sina partier,
i synnerhet hyllades entusiastiskt
fröken Berwald särskildt efter utförandet
af farfaderns vackra konsert, D-dur
(manuskript). Konserten inleddes med
en modern pianokonsert af ryssen
Sergius Liapounow, ett ganska
underhållande verk, likasom tredje numret,
Webers konsertstycke, op. 79 F-moll, med
frk Pettersson vid flygeln.
Slutnumret, Sindings Dess-dur-konsert spelades
brillant af Höken Berwald, hvars
konstnärlighet är mera mogen än hennes
kamrats denna kväll. Fröken
Berwald besitter med utmärkt teknik
mycken intelligens och smak.
Musikföreningens sista konsert
skola vi omnämna på samma gång som
Filharmoniska sällskapets i nästa
nummer. Frimurare-konserten,
Långfredagen, med »Skapelsen» af Haydu erbjöds
oss ej tillfälle att öfvervara.
vsv
/’An
Musiknotiser från
hufvudsta-den och landsorten.
Kgl• teatern. En rysk
balett-kår från kejs. operan i Petersburg med
primadonnan m:me Paulova kommer i
denna månad att gästa på operan. Till
flere af de stora baletterna höra
intressant musik af ansedda komponister
såsom programmet visar. Första
afto-non uppföres »Coppelia» med musik
af Delibes (baletten gifven här på
operan 1896), och Suite ur »Prinsessan
Törnros », musik af Tsckaikowsky, samt
Liszts 2: dr a Ithapsodi; andra aftonen:
»Pachita» i tre akter, musik af
Mink-us; tredje aftonen: Kavalleriets rast
och Fantasi ur »Svandammen» af
Tschai-kowsky; fjärde aftonen: »Giselle»,
balett i tre akter, musik af Ad. Adam.
Truppen har vidare på sitt program
»Trollflöjten» med musik af Drigo och
»Das unbewachte Mädchen», musik af
P. L. Hertel den bekante
hofkomponisten och balettdirigenten i Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
