Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 3 November 1908 - Om textinnehållet i Rich. Wagners musikdrama »Tristan och Isolde» - Musikbref från Österrike. Wagners »Siegfried». Mahlers VII symfoni, af Anteros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin härskarinna att vara försiktig. Hon
väntar nämligen Tristan. Isolde
nedtager facklan och Tristan inträder, då
Isolde störtar honom till mötes och
mottagfs i hans armar. En stor
kärleksscen mellan dem följer nu, hvilken
plötsligen afbrytes genom ett skri af
Brangäne och Kurwenals instörtande
under utropet: »Ilädda dig, Tristan».
Marke har nämligen återvändt. Genom
Melot hade den gamle kungen blifvit
underrättad om Tristans och Isoldes
kärleksförhållande. Marke låtsade sig
då gå på jagt för att efter hastigt
återvändande kunna öfverraska de båda
älskande, Åtföljd af Melot inträder
han i trädgården och förehåller
Tristan i sorgset förebrående ton hans
förräderi. Tristan finner nu endast i sin
död försoning. Vänd till Isolde frågar
han henne. »Hvart nu Tristans öde
honom för, vill du Isolde honom följa?
Han vänder sig därpå till Melot och
ber honom försvara sig. Då denne
riktar ett kraftigt hugg mot honom,
låter han sitt svärd falla och sjunker
svårt sårad i Kurwenals armar.
Tredje akten. På ’Tristans borg
Ka-reol. Den trogne tjänaren Kurwenal
har fört sin sårade herre hem till hans
borg. Här på borggården ligger den
sårade hjälten, hvilande under ett
lummigt träd. Vid hans hufvud sitter
Kurwenal lyssnande på sin herres
oroliga andetag. Den trogne tjänaren
förstår att endast Isoldes närvaro kan
rädda hans herre och har därför
skickat till henne ett bud med bön att
komma till hans borg. Utifrån höres
en herde blåsa en vemodig melodi.
Denne träder in och växlar några ord
med Kurwenal, som frågar om han ej
ser något skepp ute på hafvet. Han
spejar utåt men kan ej upptäcka något.
Tristan vaknar och därpå följer en
längre scen mellan honom och
Kurwenal. Mer än såren, plågar honom
längtan efter Isolde och han tror att
kraften af hans kärlek skall kunna
draga henne till honom. Då
Kurwenal förklarar att något skepp ej är
synligt, stegras hans smärta, som når
sin höjd i förbannelse öfver
kärleksdrycken. Han sjunker ner på bädden,
och då visar sig för honom en
tröstande, härlig vision: Isolde på ett
skepp som allt mer närmar sig.
Synen blir verklighet. Då en glad
melodi från herden förkunnar att ett
skepp nalkas, skyndar Kurwenal ut,
förmanande Tristan att hålla sig i stillhet så
att ej såren må gå upp. Men nu vill
han dö, och dö i den högsta sällhet.
Han rifver upp förbanden, och då Isolde
ilar in, sjunker han döende i hennes
armar, hviskande hennes namn.
Ater nalkas ett skepp Kareols strand.
Det är kung Marke som kommer, för
hvilken Brangäne yppat hemligheten
med kärleksdrycken, och som nu
skyndar öfver hafvet för att gifva sin brud
åt Tristan. I sin förtviflan öfver
dennes död vill Kurwenal hindra en hvar
att nalkas, Melot faller för hans svärd
men själf dödligt sårad utandas den
trogne tiänaren sin sista suck vid sin
herres lik. Under en gripande
kärleks-och afskedshymn sjunker Jsolde döende
ned öfver Tristans lik. Djupt rörd
sänker Marke sitt grånade hufvud i
sorg öfver att hau kommit för sent att
förena de båda älskande i lifvet.
* * *
Är 1854 omtalades först att
Wagner var sysselsatt att skrifva Tristan
och Isolde». 1857 beslöt han, sedan
utsikt ej fanns för att få »Ringen»
uppförd, att komponera musiken till
dramat, och i början af aug. 1859 var
detta fullbordadt. Tristan och Isolde»
var antagen samma år till up)iförande
i Karlsruhe och Wien, men detta ägde
ej rum. Först 1804 när Ludwig II
af Bayern uppstigit på tronen och
inbjudit Wagner till München, ljusnade
utsikterna för honom, som bekant, och
sedan på föranledning af Wagner hans
lärjunge Hans von Biilow 1865
kallats till München, först i egenskap af
hofpianist, sedan erhållande befattning
af direktör för den kungliga
musikskolan och kapellmästare vid hofteatern,
kom »Tristan och Isolde till
uppförande där d. 10 juni 1865.
Detta musikdrama är det första hvari
man finner Wagner tillämpa principen
uf »talsången» (det utvidgade
recitativet) genomförd som man vet, i
»Ringen» och »Parsifal», och ehuru ej i
sin helhet byggdt på ledmotiv i
orkestern finner man dock däri flere
sådana, såsom kärleksdrycks-motivet,
Tris-tan-motivet, dödsskuld motivet etc.
Af musiken i »Tristan och Isolde»
har på konserter härstädes,
hufvudsak-ligen å operan, flere gånger blifvit
utförda musikdramats «Förspel» och
äfven »Isoldens Liebestod» i både
i vokal och instrumental form.
Musikbref
Af An teros.
Från Österrike.
30 sept. 1908.
Wagners »Siegfried». Mahlers
VII symfoni.
Med sin förkärlek för operettens
glada sångmö eger Wien, som redan
i länge satt en ära i att kultivera denna
i åtminstone ett par af sina för öfrigt
alltjemt, särskildt i jämförelse med
Berlin, Paris och London just ej
talrika teatrar’" —- antalet öfverstiger föga
*) »Theater an der Wien» och
»Carl-[ Theater», daterande sig från resp. åren
1801 och 1847 samt, ehuru privatsceener,
begge på grund af nådigt privilegium
prunkande med predikatet »kais. kön».
•
Stockholms, men också kunna desamma
i allmänhet glädja sig åt stor frekvens
trots de för det mesta synnerligen höga
biljettprisen —, först efter tillkomsten
af en »Volksoper» i den sedan 1898
existerande
»Kaiserjubiläums-Stadttlie-ater tvenne verkliga operascener. En
egendomlig koincidens fogade, att
härom aftonen Carmen uppfördes såväl
derstädes som å bofoperan, livar est den
speciellt för sitt rent naturalisitska spel
utmärkte franske tenoristen Charles
Dalmori’S gasterade i don Josés parti,
kvällen derpå både i den förra och i
den egentligen för talpjeser afsedda
Raimund-teatern Hoffmanns
Erzählungen, äfven vorden ett wienarnes
favoritstycke.*
Aftonens stora evenemang var
emellertid reprisen af Siegfried i
»Hofo-pernhaus,» hvarmed den nye
direktören Felix von Weingartner, en första
rangens kapacitet ej mindre i egenskap
af kompositör än såsom dirigent, gjort
till sin närmaste uppgift att fortsätta
sin företrädares, Gustav Mahlers,
återupptagande af »Nibelung-ringen» i en
mera värdig tolkning än den, hvilken
hittills här kommit denna till del.
Wagners af ungdomsfrisk kraft och
skönhet mest uppfylda musikdram
representerades nu, anförd af sjelfva
operachefens fascinerande taktpinne,
utan minsta »strykning» och med
noggrann efterföljd af Bayreuth-mästarens
föreskrifter. Också förtjenade orkes
tern, om möjligt, mer än eljest sitt
renommé såsom en af de allra bästa,
någon lyrisk scen har att uppvisa.
Bland hufvudrollernas från förut
välbekanta framställare, frk. von
Milden-førg-Brünhilde samt herr
Weidemann-»Der Wanderer» och Breuer-Mime,
framstod den från Danmark bördige
hjelte-tenoren Erik Schmedes** i det
beträffande både apparition, sång och spel I
lika kräfvande som tacksamma
titelpartiet, der han ådagalägger ännu mera
juvenil naivitet och »schwung» samt
större välde öfver sin plastik än förr . . .
det är hela tio år sedan, vi sågo
honom på samma teater i samma partier;
hans präktiga sång skulle kommit än
bättre till sin rätt, derest ej aktionen
i allmänhet förlagts väl mycket i
scenens bakgrund. Reformerna vid
förevarande nyinstudering sträckte sig ända
till »Jung»-Siegfrieds beklädnad, i det
denne direkt i naturens sköte
uppammade yngling med bannlysande af alla
trikoter*** uppenbarade sig just så, som
*) Jlr umlert:s sista korrespondens
»Från Tyskland» i n:o 12 för i är af S\-,
Musiktidn.
**) Sedan den berömde
Wagner-teno-risten Hermann Winkel mana numera blott
uppträder högst sällan i egenskap af
»Ehrenmitglied», är denne jemte Len
Slezak den främste inom sitt fack vid
hof-operan.
***) Ett experiment i samma riktning
kommer att göras med teaterns nästa
balettnyhet, Aschenbrödel, en transskription
af sagan om Askungen, förlagd till våra
dagars Wien, med »efterlemnad» musik
af Johann Slrauss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
