Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 2 Mars 1909 - Ett konsertprogram från 1845. Jenny Lind och Mendelssohn - Musikpressen - Utländska musikers beskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett konsertprogram
från 1845.
Jenny Lind och Mendelssohn.
Vår berömda »svenska näktergal»
Jenny Lind hade 1844 i Berlin firat
enastående triumfer som Norma och
Vielka i Meyerbeers för henne
komponerade opera med detta namn.
Därefter hade hon återvändt till Stockholm,
där hon väckte ny beundran med sin
Marie i »Regementets dotter», men
begaf sig samma år ånyo till Tyskland
för att gästa på flera scener, i detta
land firad i de förnämsta aristokratiska,
litterära och artistiska kretsar. Bland
sina största beundrare räknade hon där
Felix Mendelssohn-Bartholdy i Leipzig,
och under vistelsen i denna stad deltog
hon med honom i en
välgörenhetskon-sert, hvars program är bevaradt i ett
musikbistoriskt museum i Frankfurt a.
M. och som vi finna intressant nog att
här återgifva i öfversättning:
Fredag d. 5 Dee. 1845.
Concert
I Gewandhaus-salen till förmån för
Orkester-änke-fonden
under medverkan af fröken
Jenny Lind
och herr General-Musikdirektör
Felix Mendelssohn-Bartholdy
Första afdelningen.
1. Ouverture till Euryanthe af C.
M. v. Weber.
2. Scene och Aria ur Friskytten af
C. M. v. Weber; sjungen af
fröken Jenny Lind.
3. Concert för pianoforte i G-moll,
komponerad och föredragen af
herr General-Musikdirektör Felix
Mendelssohn-Bartholdy.
4. Finale ur Euryanthe af C. M.
von Weber. Euryanthes parti
föredraget af fröken Jenny Lind.
Andra afdelningen
5. Im Hochland, Ouverture för Or-
chester af N. W. Gade.
d. Scene och Aria ur Figaro af W.
A. Mozart, sjungen af fröken
Jenny Lind.
7. Solo för pianoforte.
8. Såuger vid pianoforte, sjungna
af fröken Jenny Lind.
Hiljetter till 1 Thaier säljas hos
musik-handlarne Breitkopf <fc Härtel samt l’riedr.
Kistner. Sedan vid kassan kostar biljetten
1 ‘/s thaler.
Salen öppnas kl. (i — Början sker
kl. Vj 7.
Concert-Direct ionen.
Musikpressen.
På Elkan & Schildknechts förlag har
utkommit
för piano, 2 händer:
Osterberg, Magnus: Glada laxar.
Polka 75 öre.
för en röst med piano:
Myrberg, A. M: Vesperklockan (d—f)
Pr. 60 öre; Tystnad (e—f) Pr. 50 öre.
På A.-B. Killbergs förlag,
Helsingborg, har utkommit
för piano, 2 händer:
W en ner ber g, G us t af: En morgon
i hönsgården. Tonmålning. Pr. 1 kr.
för en röst med piano:
Wennerberg, Gustaf: Trä sånger.
»Ensamhet» (c—e), »På sveden» (c—f).
Ord af Z. Topelius. Pr. 75 öre.
Polkan af Österberg med vignett af
glada, pokulerande studenter utanför
»Flustret» i Upsala är en munter,
väl-klingande dansmusik — Myrbergs
sånger äro ganska stämningsfulla.
»Vesperklockan» har ett klockliknande
ackompanjemang af växlande tonika och
dominant i ass-dur och f-moll. Orden
äro af tonsättaren. Gustaf Wennerbergs
musik är af enklaste faktur.
»Hönsgårdens» tonmålning är rätt lustig.
Man får i den höra hur tuppen gal,
de stora hönsen och de små
kycklingarna kackla och hönsen slåss.
Sångerna af samme tonsättare äro i den
gamla naiva stilen, hvardera blott en
sida i omfång med särskildt textblad.
»På sveden» är satt som duett att
sjungas af en eller två röster.
Utländska musikers
beskattning.
Med detta år har den nya lagen om
beskattningen af utländska, här
verkande musiker börjat tillämpas.
Skatten utgår med 5% bruttoinkomsten,
ocb om en musikartist medför biträde
af t. ex. en ackompanjatör har han
(eller om saken närmast rör en
impressario) att utbetala 10 °/0 af dennes
gage.
En så beskaffad lag har länge varit
ifrågasatt men icke förr än nu
pro-mulgerats. Redan för 20 år sedan
aflät riksdagen till K. m:t en
skrif-velse rörande utländska konsertgifvares
bevillning. Hösten 1895 infordrade
regeringen statskontorets och
kammarrättens förnyade yttrande, som i
början af 1897 blef delgifvet. Detta
yttrande gäller närmast ett af tillsatta
kommitterade utarbetadt förslag i
ämnet. De båda ämbetsverken funno det
vara bättre att bibehålla en fix afgift
för en del föreställningar, och ansågo
att denna bör utgå till något högre
belopp i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping och Gefle, än i öfriga orter
inom riket. Lagen tycks sålunda vara
riktad mot främmande artister, som
komma till vårt land för att
konsertera, detta för att gynna svenska
sådana. Därtill har nu lagen riktats
mot utländska musiker eller orkestrar
som hitkommit eller importerats för
uppträdande i konsert- eller kaffélokaler,
till förfång mot inhemska yrkesmusiker.
Att beskattnings-lagen nu å nyo
kommit på tal och blifvit verklighet torde
haft sin anledning i den opposition och
agitation, som för ett par år sedan
uppstod, när Orkesterföreningen i Göteborg
bildades och en utlänsk dirigent och
och af främlingar mest bestående
orkester då af denna förening engagera-
des. En beskattning af sådana slags
utländska musiker är välberättigad, då
därigenom i vidsträcktare mån
anställning för svenska orkestermusiker skulle
kunna beredas såväl i större orkestrar
som i de mindre, hvilka förekomma i
kaffélokaler.
Beträffande åter beskattningen af
utländska, för helt korta besök
hitkom-mande artister, kunna meningarne
vara delade och fråga är om icke våra
egna musikartister kunna ha mera gagn
af att här få höra sådana än skada af
en problematisk konkurrens med dem.
Då ifrågavarande lag i början af
detta år tillämpades, skrefs härom
privat till Dagens Nyheter från
Köpenhamn följande: »Den svenska skatten
på utländska konstnärer väcker det
största uppseende särskildt inom den
musikaliska världen i Köpenhamn, som
är snart sagdt öfverbefolkadt af
utländska musiker och musiksällskap.
Redan för ett par år sedan agiterade
orkesterföreningen förgäfves för att få
dessa utländska musici beskattade för
att på så sätt hindra konkurrensen.
Men såväl regeringen som riksdagen,
pressen och andra musikkorporationer
voro eoiga om att ingen åtgärd borde
vidtas. Ett af hufvudskälen för denna
afvisande hållning var att andra
nationer naturligtvis komme att svara med
repressalier. Sedan Sverge nu infört
sin skatt har orkesterföreningen ånyo
väckt frågan på tal, och det agiteras
nu kraftigt för att värja sig mot
utlänningarna. Politiken skrifver i dag
i en ledare att det ej kan förnekas att
konjunkturerna nu äro förändrade och
att det nu finns utsikt till att kunna
trygga de danska musikernas ställning.
Svenskarna ha gjort början, och andra
folk komma att följa deras exempel,
men det är tråga huruvida denna början
någonsin borde gjorts. I alla
händelser få svenskarna bära ansvaret.»
I fråga om orkestermusiker kan, som
sagdt, verkligen konkurrens komma
ifråga, särskildt då det gäller längre
eller kortare, kanske fast,
anställning. Men helt annat är då gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
