Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 20 April 1909 - John Forsell (med porträtt) - Eugen Wolff. Tysk operagäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har sedan att framvisa en ansenlig
re-pertoarlista. Sedan första debuten
upptager denna följande roller:
Ba:il i »BarberarenAlmaviva i
»Figaros bröllop», Alfonzo i »Leonora ,
Escamillo i »Carmen», Müller i
»Xiirn-bergerdockan», Dulcamara i
»Kärleksdrycken», Lothario och Laertes i
»Mignon», lorden i »Fra Diavolo», Sihio
i »Pa jazzo», I lober t i »Jolantha», En
härold i »Sveagaldrar», John i
»Syrsan vid härden», Splendiano i
»Dja-mileh», Antoine i »Mjölnarvargen» och
titelrollen i Don Juan, med signor
d Audrade som förebild. Vidare:
Robert Clement i Salomans »I Bretagne»,
Markis de Jersay i »Frondoreraa vid
nya kgl. teaterns invigning, grefve
Luna i »Trubaduren» och Vidar i
Stenhammars »Tirfing»; —1899:
Rudolf i »Wilhelm Teil , »Kark» i Den
Bergtagna», Smuggla rhöfdingen i
»Carmen», Waldemar i
»Waldemarsskat-ten», Holländaren i »Den flygande
Holländaren», och Simeon i »Josef i
Egypten»; — 1900: titelrollen i
Wilhelm Teil, Amonasro i »Aida», Ottokar
i »Friskytten» och Beckmesser i
»Mfi-ster.såugarne», af hvilken han gjorde
en särdeles komisk figur, samt
Telra-mund i »Lohengrin . I början af
samma år biträdde herr Forsell med
stor framgång på en konsert af Joh.
Svendsen och kgl. kapellet i
Köpenhamn (där hr F. äfven sjungit i
Tivolis konsertsal).
Under vårterminen 1901 hade herr
Forsell nya roller såsom Jligoletto i
Verdis opera och Mcrcutio i Romeo
och Julia». Med höstterminen det
året afgick han från kgl. teatern,
gästade i Kristiania (som Holländaren
med fru Oselio-Björnson som Seuta^
och företog under hösten tillsammans
med herr Wilh Stenhammar en
konsertturné i hemlandet. Efter att re
dan 1897 ha tagit afsked från
Up-lands regemente kvarstod han dock
som löjtnant i reserven men tog om
hösten 1901 äfven afsked därifrån,
för att helt och definitivt ägna sig åt
konsten. Samma år i nov. gifte sig
herr Forsell med fröken Gurli
(’arl-ström, hvilken sångerska, elev af
honom, i mars debuterade såsom Gilda
i ltigoletto» vid hans eget
ofvan-nämnda uppträdande i operan.
1 början af 1902 gjorde hr Forsell
en resa till Bayreuth med tanke på
ett möjligt engagement vid
Wagncr-teatern därstädes. Han gjorde där
på fru Cosima Wagners inrådan
studier för kormästaren Julius Kniese.
Engagemang kom emellertid då icke
till stånd. Återkommen hem i
februari mottog han ett sådant för
gästspel i Köpenhamn från början af maj.
Under detta sjöng han å kgl. teatern
därstädes med stor framgång Don
Juan, Almaviva i Figaros bröllop»
och Sjökonungen i Lange-Miillers
»Vikingablod» samt medverkade vid ett
par välgörenhetskonserter.
I jan. 1903 gästade hr Forsell åter
Köpenhamn och sjöng i »Don Juan»
och »Vikingablod», uppträdde där i
april som Tonio i Pajazzo, i hvilken
roll danskarne funno för mycket
tea-termanér» hos honom, samt blef i maj
därstädes engagerad för 10
föreställningar, då han första gången sjöng
Vandraren (Wotan) i »Sigfrid» och
äfven Don Juan, grefven i »Figaros
bröllop» och Sjökonungen i
Vikingablod. Under spelterminen 1902—1903
var herr Forsell engagerad för
gästspel å kgl. teatern härstädes för 5
månader med skjddighet att uppträda
10 gånger i månaden. Vid den nya
säsongens början i aug. 1903 blef han
fast engagerad vid operan och hade
dessförinnan under sommaren jämte
fru Anna Hellström gjort en triumfrik
konsertturné i Nord-Amerika. Under
höstterminen uppträdde han då bl. a.
som Wol/ram i »Tannhäuser», Nevers
i »Hugenotterna . Carl 1’i Ernani»,
Tonio i »Pajazzo» och kreerade
titelrollen i Eugen Onegin. I febr. 1904
kreerade han baron Scarpia i »Tosca».
Då i mars 1904 Lange-Miillers
Vikingablod först uppfördes på
Stock-holms-operan, sjöng hr Forsell äfven
här sjökonungens parti. Undersommaren
medföljde han som barytonsolist
Lunda-kören, hvilken efter flera konserter i
hemlandet med stor framgång gjorde
en konsertturné i Nord-Amerika. På
hösten samma år uppträdde han som
Don Juan i Köpenhamn och i
november försökte han sig på operan här
som Mefistofeles i »Faust», ett
sångparti som dock fordrar en mera
utpräglad bas, hvarför detta ej vidare
blef införlifvadt med hans repertoar.
I början af 1905 uppträdde hr Forsell
här första gången som Ilans Sachs i
»Mästersångarne» och hade samma
termin en ny roll som Agamemnon i
Glucks »Ifigenia i Aulis», däri
efterträdande C. F. Lundijvist. Under vår
terminen 1900 utförde han för första
gåugen, den 3 jan., titelrollen i Hans
Heil ing af Marscliner, antagligen
åter-upptagen därför, och dagen därpå, äfven
första gången här, Vandraren i
»Sigfrid», vidare Petruchio i »Så tuktas
en argbigga» samt II’otan i
»Rhen-guldet». På hösten samma år gästade
han Köpenhamns-opcran som Don Juan.
Efter att under sommaren sistnämnda år
ha råkat ut för en långvarig sjukdom,
återuppträdde hr Forsell mot slutet af
november ånyo på operan här som
Onegin och sjöng i december Konungen
i »Aida», en roll som han hastigt
in-öfvat för att remplacera hr Sellgren,
som blifvit hindrad att utföra
densamma, vanligen uppburen af honom. 1
mars 1907, efter det nyss förut
»Ragnarök» haft premiär på vår opera,
utförde han Gunter i detta musikdrama
och d. 28 aug. kunde han fira jubileum
som Scarpia i »Tosca», då gifven 2ö:te
gången med honom ensam i denna roll.
I början af oktober kreerade hr Forsell
Ivan i »Daria af George Martv.
Under år 1908 sjöng hr Forsell första
gången Jago i Verdis »Otello» och
kreerade Jochanan i »Salome» samt
alternerade med hr Strömberg som
Sebasliano i »Låglandet» af d Albert
vid början af detta spelår i augusti.
Detta var herr Forsells sista nya roll
på vår operascen.
I februari samma år gästade herr
Forsell jämte hr Stiebel på teatern i
Abo, då han uppträdde i »Don Juan»
och »Pajazzo» med stor framgång
likasom äfven på konserter där och i
Helsingfors. För herr Forsells
medverkan på en mängd konserter för
öf-rigt är här ej tillfälle att redogöra.
Vid sådana har han emellertid
talangfullt och förtjänstfullt, framhållit
svenska sånger bl. a. af våra klassiska
sångkomponister Geijer och A. F.
Lindblad.
Af utmärkelser som kommit hr
Forsell till del må omnämnas hans
erhållande af Vasaorden 1903 och
utnämning till ledamot af Musikaliska
akademien 1900. Han erhöll äfven
sistnämnda år af Kung Oscar i
Marstrand den medalj, som präglades till
kon. Oscars och drottning Sofias
guldbröllop, och är dessutom riddare af
danska Dannebrogsorden.
Eugen Wolff.
Tysk operagäst.
Sedan hr Menzinsky ej kunnat
re-engageras på grund af allt för höga
gage-anspråk, som det försports, har
operadirektionen varit betänkt på att
anskaffa en tenorsångare, som kunde
tillfredsställande upprätthålla
Wagner-repertoaren, och vände sig i det
hänseendet till en konsertagentur i
Berlin, som rekommenderade fyra å fem
yngre sångare. Af dessa bestämde sig
operadirektionen för att först låta hr
Eugen Wolff debutera här, emedan han
bl. a. uppgafs äga stor språkbegåfning.
Detta bekräftades ock här, då han
efter endast några dagars vistelse här
lärt sig flere strofer på svenska med
godt uttal. Också är han hemma i
plattyskan utom flera andra språk.
Hr Wolff uppträdde här först som
Lohengrin och visade sig i besittning
af en rätt sympatisk barytontenor;
hans intonation och föredrag voro
tillfredsställande, apparitionen god men
spelet var alltför rörligt för
gralridda-rens värdighet, och sångstrofernas
afslutning något tvär. Publiken var
emellertid sångaren mera bevågen än
sedan tidningskritiken, och debuten kan
ej betecknas som misslyckad. Mera
till sin fördel framträdde hr Wolff
sedan såsom Torriddo och Canio, men
därmed var gästspelet afslutadt, då
operadirektionen ej faun sångaren vara
någon gouterad och säker ackvisition.
Eugen Wolff är född d. 23 okt.
1874 i Drossen, en liten stad i Mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
