- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 29 (1909) /
69

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 4 Maj 1909 - Från Romas horisont, IV. Barytonisterna Titta Ruffo och Eugenio Giraldóni. »Costánzis» operanoviteter. Konserter, etc., af Anteros - Från scenen och konsertsalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbete »Risurrezione» (Uppståndelse)
med text efter Tolstois roman, blefvo
dessvärre Hindernde, i det att äfven
om operans båda akter hafva att
uppvisa åtskilliga vällyckade nummer,
uppfyllda af ungdomlig kraft och verv,
äro prologen och epilogen så mycket
mera svaga samt i saknad af
originalitet. Men det torde ock vara rent af
otänkbart att inspireras af en så
odramatisk och i så miserabel versform
affattad librett som denna Illicas
bearbetning af Olareties liknämnda
roman. Äfven här var återgifvandet
högst förtjänstfu lt, särskildt af
protagonisten, den i Roma länge saknade
tenoristen Pietro Schiavåzzi, en
synnerligen ståtlig, ung magyarisk
magnatofficer, Cecilia Gagluirdi såsom den
af honom älskade zigenerskan och Eug.
Giraldbni i styckets rätt otacksamma
bofroll.

Det mest sympatiska mottagandet
af säsongens noviteter rönte afgjordt
Spiro Samib’as senaste musikdram R hea.
Själf af grekisk börd, uppfostrad i
Frankrike och naturaliserad italienare,
har han visserligen ej åstadkommit
något vidare homogent, lika litet som
originellt arbete, men hans musikaliska
ådra är städse facil, melodisk och
väl-ljudsmättad Både de tacksamma
sång-partierna och den för effektfulla
klangfärger utmärkta orkestern äro i
synnerhet i de lyriska momenten
behandlade med smak och elegans. Paul
Milliets med äkta fransk rutin
författade librett är emellertid på prosa i
likhet med ett flertal moderna
operatexter. Med sådana solister som Iiiita
Giacchetti i titelpartiet samt tenoren
Edoårdo Garbin, barytonisten Yiglidne
Borghese och basisten Bertirdo Berärdi
låg utförandet i de bästa händer.

Utsökt vackra voro de sceniska
bilderna från ön Kios, den grekiska
arkipelagens drottning, dit handlingen är
förlagd under 1300-talets senare hälft.

En repris af Cataldnis högromantiska
opera Loreley, *) detta »smärtans
epitalåmium», hvilket, om ock ej fullt
gående upp mot sin maestros sista och
mognaste verk »Vally», i sista akten
höjer sig till rangen af ett verkligt
»chef d’oeuvre» och gaf protagonisten
Cecilia Gagliärdi tillfälle till ännu en
artistisk seger, afslutade d. 1S dennes
operasäsongen. I dagarne vidtager en
operettsejour af det här hittills
obe-t kanta »Compagnia stabile Cittå di
Ueno va».

Af senaste tidens »Coréa-» konserter *)
märkas i främsta \f rummet den
geniale unge finske kapellmästaren
Georg Schneevoigts och Richard Strauss’
med hufvudsakligen dennes egna
kompositioner, bland andra »Heldentod»,
som under hans eget anförande slogo
lifligt an på romerska publiken, samt
en af Mascågni ypperligt dirigerad
långfredagskonsert, upptagande den
härliga gral-funktionen i senare delen

*) Se Sv. Mktg. 1906, n:o 10.

t)f »Parsifals» första akt samt Rossinis
mnlodirika, om och ej just vidare
»skolastisk a» Staba t mater, der
Gi-annina Russ glänste i sopranpartiet,.
Med anledning sf »Jungfrun af
Orleans» beatifikation exekverades för
första gången härstädes i »Sala Pia»
Gounods Jeanne d Are. Enligt
af-ficherna ett oratorium, utgör
densamma i själfva verket en betydligt
heterogen, mellan ett slags hos den
produktive maöstron ej ovanlig,
affekterad mysticism och rent banala
nummer af operettkaraktär oscillerande
scenmusik till Jides Barbiers
liknämnda, rätt underhaltiga och ganska snart
åt glömskan hemfallna tragedi.
Ojämnheterna i förevarande tondiktning, som !
bär alla tecken af hastverk,
accentueras ändå mera i konsertsalen, där
dess skiljda nummer, hvaraf den
stämningsfulla marschen med kör i slutet
af första afdelningen torde vara det
mest lyckade, komma i omedelbar följd,
allenast med inlägg af hjältinnans
deklamerade roll. Under lednng af
Charles Dumaz, en fransk
prest-musi-ker, erhöll arbetet en i det hela
särdeles pietetfull tolkning. »Mitsica sacra»
har dessutom, i medeltal en gång i
veckan, presterats i det lilla
»Auditorium Appium» af f. d, »Cappella
fci-stina -sångare, hvilka med
orkester-ackompagnemang tolkat valda
kompositioner, som behandla de förnämsta
momenten i Frälsarens lif och från
den första kristna tiden, illustrerade
af projekrionsbilder efter berömda
mästares målningar. Af dylika med
framställningar från det antika Roma
utfylldes pauserna under dessa på en
gång vackra och intressanta matinéer.

Af konsertföreteelser under
säsongen notera vi för öfrigt, i kronologisk
ordning, den fjortonårige harpisten
Märio Loremi, son till en berömd
harp-virtuos i Firenze, och den knnppt
tjugo år gamle violinisten Giovanni Chiti.
bägge ådagaläggande prof både å
förträfflig teknik och uppfattning, den
senare först vid ett »afternoon»-té hos
sin illustra gynnarinna, f. d.
vio-lin-eifvan Teresina Tua, numera
gref-vinnan Franchi Verney della Valetta,
samt den erkände suveränen på
samma instrument Fritz Kreisler, som
efter en konsert i S. Cecilia-akademien
gaf prof på sin underbara konst i
förening med »Coréas» orkester. Äfven
må omnämnas den varma hyllning, den
förträffliga romans sångerskan fru
Björnson-Ibsen, f. n. jämte sin man, exc.
Sigurd I, på besök i »den eviga
staden , häromdagen rönte vid en
musikmottagning hos »maestro» Sgambåti, *)

*) Professor i piano-undervisningen vid
»S. Cecilia», är »Com». Giovanni
Sgam-biiti (f. 1842), hvilken gjort sina studier
för Frans Liszt, en ej mindre utmärkt
exe-kutör å sitt instrument och framstående
orkesterdirigent än remarkabel kompositör,
jämväl af symfonier och ett »Requiem»,
m. m. Italien står i tacksamhetsskuld till
den vördnadsvärde åldringen såsom
ban-brytare för den symfoniska musiken i hans
fädernesland.

särskildt för sitt begeistrade föredrag
af Griegs berömda »Jeg elsker dej».

Jämväl i år, denna gång inför en
ännu större krets af inbjudna i den for
tillfället förhyrda och genom lika
smakfulla som dyrbara anordningar
transformerade »Teåtro Quirino» — som
efter en ny séjour af romerska
liliput-sällskapet *•) nu återgått till sina
sedvanliga populära operaföreställningar—,
har den charmanta polska prinsessan
Abamélek Laziirev med sin klassiskt
sköna dans lagt härvarande
högaristo-kratiska värld för sina fötter.

Programmet upptog dessutom en af
»liliputarne» utförd akt ur Donizettis
Lucia samt scener ur Masco gnis af
denne själf anförda Cavalleria
rusti-cåna, hvilka erhöllo en briljant
tolkning af ryske ambassadsekreterarens
maka, friherrinnan ron Kor ff-
San-tiizza, en prinsessa Trubetskoi Lola,
belgiska tenoren vid Paris
»Opéra-Comi-que»» Fernand de Potter m. fl. A
Teåtro Naziondle», för öfrigt efter
påsk upptagen af ett operettsällskap
med Gea Garisenda såsom primadonna,
väntas inom kort Glucks på länge ej
hörda Orféo med den förstnämnda i
Euridikes roll och markisinnan Påveri
i titelpartiet.

Till sist må »par cnriosité» anföras
de för Italien egendomliga
dramatiskmusikaliska representationer,
omfattande alla slags sceniska produkter från
operan till farsen, som äga rum
under karnevalen företrädesvis inom de
af religiösa ordnar omhänderhafda
goss-pensionatsskolorna. Ett utmärkande
drag för ifrågavarande föreställningar,
af hvilka vi bevistade ett par ganska
lyckade i det fashionabla »collegio
Mondragöne>, inrymdt i en präktig f. d.
påflig villa nära Frascati, är att
kvin-liga roller och det erotiska elementet
städse lysa med sin frånvaro.

Anteros.

v’ v

Från scenen och konsertsalen.

Kungl. teatern.

April 21,25, 28. G i o rd a n o: Andre’Chenier.

(,8/i Chetrer: hr Nyblom;
Made-lone: frk. Karlsohn.)

22. Bizet: Carmen. (Escatnillo: hr
Josef Herott, La debut.)

23. I»o i t o: Mefistofelcs.

24. S a i n t-S a é n s: Simson och Delila.
(Simson: hr Menzinsky, La
gästuppträdande; Delila: fru
Jung-stedt.)

25. Maj 2. Vermländingarne.

27. Wagner: Lohengrin. (Lohengrin:
hr Menzinsky, gäst; Elsa: frk.
Larsén.)

29. Mai 2. Wagner: Tannhäuser.
(Tannhäuser: hr Menzinsky,gäst;
Elisabeth, Venus: fruar Oscar,
Lizell; Wolfram: hr Oscar)

**) Se foreg, korrespondenser af undert.
t. Sv. Mktg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1909/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free