Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 15. 16 Okt. 1909 - Jacques Offenbach (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M:r 15. Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD Expedition: Kammakaregatan 6. o
FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. 29 flrg.
Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm CiG11 16 Okt, 1909« Annonspris 20 öre pr petitrad.
Jacques Offenbach.
Namnet operett hade fordom en mera
kvantitativ-diminutiv än kvalitativ
betydelse, betecknande en opera, eller
ett såugapel af mindre omfång;
sedermera öfvergick det på den farsartade,
burleska musikpjesen, som fick sitt
pregnantaste uttryck i »offenbachiaden»,
den genre, hvars förnämsta och
egentligen första representant var Jacques
Offenbach. Visserligen kallas Hervé
för den franska operettens fader, men
Offenbach förtjänar bättre detta namn.
Att dess vagga skulle stå i Frankrike,
i Paris var naturligt nog, ty för de
Jifliga, spirituela fransmännen syntes
stilen alldeles vara skapad och där
funnos de rätta betingelserna för den
uppsluppna, lätta, frivola operettens
framgång och utveckling. Eget nog
var den lustige Offenbach liksom den
seriöse Gluck af tysk härkomst och
båda sökte sedan sin lycka och
framgång i den franska hufvudstaden. I
den antika världen, i Greklands gamla
saga och historia, sökte Gluck ämnena
för sina sceniska mnsikskapelser, i
enlighet med tidens anda. Så uppstodo
hans »Orpheus» samt »Paris och
Helena» — att nu endast nämna dessa
hans verk — och karrikerande den
antika sti’en i dem trädde sedan, ett
århundrade senare, hans landsman
Offen-bach upp med sin »Orfeus i
underjorden» samt »Den sköna Helena»,
hvarmed han grundläde sitt rykte.
Offenbach hade upptagit Glucks mantel
och ändrat om den till en narrkåpa.
Återupptagandet af »Den sköna
Helena» på Oscarsteatern helt nyligen
har gifvit oss anledning att fästa
uppmärksamheten på den vidtbekante
populäre tonsättaren, som med sina glada
och kvicka operetter nu i ett halft
sekel muntrat upp all världen och nog
ännu länge kommer att med sina friska
melodier och liffulla rytmer täfla med
eller öfverglänsa nyare tiders
operettfabrikanter.
Vi ha också därjämte velat illustrera
denna biografiska uppsats, den enda
i denna tidning hittills förekommande,
med hans porträtt, efter en fotografi,
som är lika lyckad, som nu mera
sällsynt att komma öfver. Jämt 90 år
ha nu förflutit sedan operett-maestrons
födelse.
Jacques Offenbach föddes i Köln
af judiska föräldrar d. 21 Juni 1819.
Såsom gosse lär han, efter hvad det
uppgifves, ha kommit till Paris och
under ett år, 1833—34, studerat vid
dess konservatorium. Hans
hufvud-instrument var violoncellen. Hur länge
han stannat där ha vi oss ej bekant;
hvad man vet är han år 1842 från
Köln på allvar flyttade till den franska
Jacques Offenbach.
Charlotte Strandberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
