Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 4 Januari 1910 - Carl August Söderman (med porträtt) - Harald Torsslow † (med porträtt) - Prenumerationsamnälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl August Söderman, son af
var snillrike tonsättare,
operakapellmästaren Joh. Aug. Söderman, föddes i
Stoek-holm den 1 i okt. 1860. Vid faderns död
i början af’ är 1876 fick han sluta sina
skolstudier oeli egna sig ät praktisk
verksamhet. Men musikerson, som han var,
kom denna äfven att stå i förbindelse
med tonkonsten, i det den unge
Söderman tog plats som biträde i Elkan fk
Schildknechts musikhandel, som idgifvit
en god del af hans fars arbeten. Här
stannade han i 8 är, och fick under
denna tid rikt tillfälle att sätta sig in i
musiklitteraturen. Begåfvad med sangröst
tog han för sitt nöjes skull lektioner i
sång af operasångaren Axel Rundberg,
som tia börjat gifva sängundervisning, bit
operapartitur, som i musikhandeln
särdeles intresserade honom, var Boitos
»Me-fistofeles», hvars titelparti han med
direktör Åkerbergs hjälp instuderade, och
sedan han profsjungit för den utmärkte
Mefistotolkaren Anders Willman, som dä
var operachef, fick han tillstånd att
debutera och gjorde detta som Boitos M e
fist ofel es d. 27 april 1885. Vi
yttrade då härom: »Denne unge debutant
har enligt sammanstämmande omdömen
pä ett öfverraskande sätt lyckats i sin
debut och dokumenterat sig såsom god,
både sångare och skådespelare, i den
svåra roll han valt till sin debutroll.
Nybörjarens osäkerhet och rampfeber kunde
ej spåras uti hans framställning.» Man
erfor dä att herr Söderman var
begåfvad med en kraftig basbaryton och
lofvan-de dramatisk förmåga. »Mefistofeles»
hade två är förut haft sin debut här med
Algot Lange i titelrollen som sedan
åter-gafs af hr Rosén. Efter denna debut blef
hr Söderman genast engagerad. Två år
senare sökte han och erhöll Jenny
Lindstipendiet, reste därpå i jan. 1888 till
Paris, där han stannade i 2 år och 4
månader, studerande sång för den
berömde sångläraren Delle Sedie, plastik
och dramatisk framställning för Eagrange
vid »Qymnase». Han vistades sedan 8
månader i Italien, hufvudsakligen i
Milano, samt återvände på våren 1891 till
Stockholm. Här uppträdde han på egna
och andras konserter samt som gäst å
operan, tog engagement vid Aug.
Lindbergs operasällskap i Göteborg 1891—92
och återengagerades 1893 vid k. operan
hvilken han sedan alltjämt tillhört som
sångare. Ar 1896 blef Söderman
tillförordnad 1 :e regissör, var 1897 biträdande
sådan och är sedan 1898 åter förste
regissör och instruktör äfven med uppdrag
att tillse arbetena pä scenen, uppgöra
nya repertoarförslag, ombestyra alla
förändringar etc., hvarför han ständigt får
vara till hands i operans tjänst.
Såsom scenisk artist har hr Söderman
förvärfvat sig en stor repertoar. Utom
Mefistofeles i Boitos opera liar han
sålunda på sin spellista följande roller:
Mefistofeles och Valentin i »Laust»,
PI um ket t i »Martha», Amonasro
i »Aida», L o t h a r i o i »Mignon», C
a-pulet och M e r c u t i o i »Romeo och
Julia», Nein sko i »Afrikanskan», T o-
nio i »Pajazzo», Escamillo i
»Carmen», Balthazar i »Leonora»,
(ier-mont i »Den vilseförda», Kothner i
»Mästersångarna», Jago i »Otello»,
Barnaba i »Gioconda», Leporello
i »Don Juan», Saint Bris i
»Hugenotten«», Alf io i »På Sicilien», fel
ram und i »Lohengrin», O ro v is t i
»Norma», Wotan i »Valkyrian»,
Kobus i »Häxfällan», Kar k i »Den
berg-tagna», Lord i Falstaff», Barth olo
i »Barbeqaren» och »Ligaros bröllop», Bas
kir i »Lalla Rookli», Alberich i
»Rhenguldet» och »Götterdämmerung»,
Piz zarro i »Lidelio», S t r ö m i
»Muntra fruarna», B e n o i t i »Boheme» och
bortat ett femtiotal andra partier.
Den första opera hr Söderman satte i
scen var Salomans »I Bretagne» i maj
1.898,. Tillförordnad regissör blef han
under hr Limblads frånvaro. Sedan har
han iscensatt »Ragnarök», »Daria»,
»Svarta dominon», »Den stumma», »Nyfikna
fruar», »Advokaten Pathelin», »Postiljonen»,
»Nordens stjärna», »André Chenier»,
»Spader dam» samt åtskilliga tillfälliga
repriser.
Som sånglärare och instruktör har hr
Söderman i omkr. 20 år utöfvat en
ganska omfattande verksamhet.
Harald Torsslow.
En operasångare »af gamla stammen»
gick den 7 sistl. december ur iiden med
Harald Torsslows frånfälle. Visserligen
hörde han ej till de »stora» tenorerna,
men hans röst var behaglig under dess
friska tid och som skådespelare hade han
en för scenen behaglig apparition. Mer
än sångare och skådespelare framstod han
dock som målare, och hans vackra leende
skärgårdsstycken har man under mänga
år sett exponerade. De voro, som
målaren själf, af blid natur.
Sten Harald Torsslow var född i
Kristianstad d. 10 febr. 1838. Son af det
berömda konstnärsparet O. U. Torsslow
och hans maka, f. Strömstedt, ägnade
han sig ät teatern, först som skådespelare,
sedan som operasångare, begåfvad med
hög tenorröst, och var såsom sädan
engagerad vid operan 1864—1888. Innan
han började teaterbanan ägnade han sig
ät målarkonsten, studerade vid
Konstakademien här och sedan i Düsseldorf.
Efter afgangen från operan gjorde han sig
väl känd som landskapsmålare och blef
1869 invald till agreé i Konstakademien.
Bland hans operaroller kunna nämnas H
o-race i »Svarta Dominon», Ty bal t i
»Romeo och Juiia», Stålsporre i
»Målaren och modellerna», Ne vers i
»Hu-genotterna», Pri ns Johan i
»Blenda», Chateauneu f i »Tsar och
timmerman», Sebastian i
»Kronjuveler-nä», Bernardo i »Den beslöjade
sångerskan» af Massé, Mergy i »Duellen»,
Rafael d’E s t u n i g a i »Hälften livar»,
Matrosen i »Afrikanskan» Adolf de
Sabla n i »De bägge arrestan terna» al
Dalayrac, Mau ritz Armfelt i »Ln
afton pa Haga», opera af Aug. Nordlin,
Markisen af Court enay i
Salomans »Karpathernas ros», Alfon so i
»Den stumma», General S ehe rem
e-tjeff i »Nordens stjärna», A tar i
»Konung för en dag», D o n Juli a n o
i »’Svarta dominon», Leopold i
»Judinnan», t) 11 okar i »Friskytten».
Prenumerationsanmälan.
Svensk Musiktidning
upplefver sin 30:de årgånjj 1910.
och anbefaller sig i våra musikvänners
åtanke. Undertecknad har ock nu i
25 år ensam varit utgifvare af och
redaktör för tidningen. Behofvet äfven
i vårt land af en musiktidning,
tillgodoseende den allmänna
musikbild-ningen — ej endast fackmusici af lägre
eller högre ordning — är oomtvistligt,
och att den plan, efter hvilken Svensk
Musiktidning är redigerad, tillgodoser
detta behof — nämligen af en
populär-instruktiv musiktidning för den
musikaliska allmänheten — tycks bevisas
däraf, att ingen annan tidning för musik
så länge existerat i vårt land eller ens i
den skandinaviska norden. Svensk
Musiktidning har gjort till sin uppgift
att tillgodose så väl vår konsthistoria
genom kontinuerliga uppgifter om opera
verksamheten och konsertväsendet i huf*
vudstaden samt genonl utförliga
hio-grafiska uppsatser, som ock i det
allmänna musikvetandets intresse meddela
notiser om musikvärldens viktigaste
tilldragelser i in- och utlandet, särskildt i
Finlands, Norges och Danmarks
huf-vudstäder, instruktiva uppsatser,
blandade med följetongsartiklar, musikpressens
alster, musiklitteratur etc., hvarigenom
både lärorikt och omväxlande innehåll
erbjudes. Fina porträtt till biografierna
illustrera hvarje nummer. Svensk
Musiktidning är den enda verkliga sådan
här, icke blott facktidning för ett
särskildt slag af musiker, icke heller ett
»musikblad» med musikstycken som
hufvudsak, likasom ej heller en både
dramatik och musik omfattande tidning.
Svensk Musiktdning har ock, under
sin långa tillvaro, i utlandet gjort sig
bekant såsom svenskt musikaliskt
fackorgan och där varit uppmärksammad.
I det vi frambära vårt tack till dem,
som hittills gynnat Svensk
Musiktidning med prenumeration, hoppas vi på
deras fortfarande intresse för densamma
och att de äfven skola rekommendera
den åt andra musikvänner.
Svensk Musiktidning utgifves 1910,
såsom förut, två gånger i månaden (utom
juli—augusti, »den döda säsongen») till
ett pris af 5 kr. pr år. Mindre än hel
årgång beräknas efter lösnummer (25 öre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
