Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 5 Februari 1910 - Wassili Safonoff (med porträtt) - Armas Järnefelt (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängde på hans händer, fingrar och
ögon. Konststycket att så dirigera är
han dock ej ensam om. Vår egen
kapellmästare Armas Järnefelt ha vi
funnit kunna göra detsamma äfvensom
att kunna anföra en Beethovensymfoni
utan partitur på notställaren.
Wassili Iljitsch Sofonoff föddes
den (i febr. 1852 i kosackbyn Istschory
(Kaukasus), son af en kosackgeneral.
Han studerade först vid gymnasiet i
Petersburg och sedan vid Kejserl.
Alexander-lyceum. Samtidigt gjorde han
där musikstudier undel’ Th.Loschetitzki,
Sieke och Zaremba samt blef 1879
lärjunge af pianisten Louis Brassin,
som nyssnämnda år blef professor vid
Petersbnrg-konservatoriet, hvilket
Sa-fonoff lämnade 1880, belönad med
guldmedaljen. Från 1881 till 1885 var
Safonoff lärare vid konservatoriet och
gjorde 1883 en stor konsertresa jämte
Violoncellisten Davidoff,besökande
Finnland, (Istersjöprovinserna, Tyskland och
Österrike-Ungarn. Ar 1885 blef han
professor vid konservatoriet i Moskva,
18S9 direktör för detsamma, b vars
orkester- kör- och ensembleklasser han
förestod. 1890 utnämndes han till
ständig dirigent af de symfonikonserter
som gåfvos af Kejserl. ryska
musik-sällskapet i Moskva. Sedan 1892 har
han ofta varit verksam som dirigent i
Petersburg och andra större ryska
städer och i utlandet gjort sig bekant
som dirigent, i Paris, London, Berlin,
Prag, Amsterdam, Rom o. s. v. Stor
uppmärksamhet såsom sådan väckte han
genom ett glänsande gästuppträdande i
Wien, hvilket hade till följd att han
blef kallad till ledare af Filharmoniska
sällskapets i New York konserter,
såsom sådan verkande under tre säsonger
och valdes sedan till dess ständiga
dirigent. Med särdeles ifver ägnar han
sig åt mass uppföranden när tillfälle
därtill erbjuder sig. Bland det
mäik-ligaste i detta hänseende kan man
räkna festkonserten vid
kejsarkrönin-gen 1896 i Moskva-rådhuset med en
kör af 700 röster, på hvilken konsert
följde en i det fria under medverkan
af 2,500 sångare, 7 militärorkestrar,
3 på olika ställen uppförda klocktorn
(med en klocka af 300 centners vikt)
samt 4 batterier med 32 kanoner på
halfannan kilometers afstånd. Vid den
stora musikfesten 1898 till iirande af
Puschkins 100-åriga födelsedag hade
Safonoff själf skrifvit texten till den
af Ippolitoff Iwanoff komponerade
ju-bileumskantaten. Särdeles berömliga
äro Safonoffs bemödanden att utbilda
Moskva-konservatoriets orkester och
kör. Han har bragt båda till en
sådan höjd, att de kunna uppföra mycket
stora verk, och med elevorkestern har
han kunnat göra konsertresor till
närgränsande städer. Vid aftäckandet af
Rubinsteins minnesvård i
Petersbnrg-konservatoriet 1903 förde Safonoff
samt-I liga orkester- och körelever i Moskva
till Petersburg, där han med tillökning
af därvarande konservatorieelever upp-
förde sorgmarskeu ur Eroica-symfonien
och af Rubinstein »Don Quixote»,
uvertyren till »Antonius och Kleopatra»
samt oratoriet »Babels torn». Moskva
-kouservatoriet föranstaltar, utom
offent-ligv elevkonserter under hvarje säsong
med Safonoff som dingen1, en eller
två operaföreställningar, då solister, kör,
orkester och balett uteslutande utgöras
af elever. Hittills ha dessa operor
bestått af »Fidelio», Mozarts »Cosi fan
tutte», »Figaros bröllop» och
»Enle-veringen», Glucks »Iphigenia i Tauris»,
Cimarosas Hemliga äktenskapet ,
»Friskytten», »Muntra fruarna»,
Rubinsteins »Ferramors» o. s. v.
Bland Safonoffs talrika lärjungar
kunna, såsom de mest framstående,
nämnas Lhévinne, Goed’cke. Scriabine
och Medtner, af hvilka de båda
förstnämnda erhöllo Rubiustein-priset i
Berlin 1895 och i Wien 1900.
I april 1901 skedde invigningen
af den nja konservatoriebj’ggnaden i
Moskva, som kostade öfver en million
rubel. Vid denna invigningen blef
direktören Safonoff invald till
hedersledamot af »Kejserl. ryska
musiksällskapet». Bland utmärkelser som
tillfallit honom äräfven titeln »excellens .
<)\>
Armas Järnefelt.
Bredvid porträttet å första sidan,
af den ryske orkesterdirigenten, som
i dessa dagar gästar operan, ha vi
ställt vår främste kapellmästares
såsom en skjddig påminnelse om den
stora kapacitet vi äga i honom, i
Armas Järnefelt, både såsom opera- och
konsertdirigent, för att icke tala em
hans utmärkta pianistiska talang,
hvilken han i egenskap af aekompanjatör
stundom uppenbarar. På den af hans
ryske konfrater dirigerade konserten
är han ock representerad som
kompositör.
Det är i det närmaste sju år sedan
vi först lingo göra bekantskap med
den linske musikern, då han som
aekompanjatör biträdde sin fru, den
ansedda sångerskan Maikki Järnefelt,
vid hennes första konserteraude här i
Vetenskapsakademien. Som betydande
sångkomponist var han oss förut
bekant. På Konsertföreningens konsert
samma år d. 10 nov. 1903, då fru
Järnefelt medverkade, lärde vi känna
honom som dirigent och tonsättare af
ett större verk, i det han då
dirigerade Sibelius’ 2:e symfoni och sin
egen symfoniska dikt »Korsholm»,
och det torde väl ha varit de goda
egenskaper han då visade som
orkesterledare, hvilka föranledde hans
kallelse till kapellmästareplatsen vid vår
kgl. teater, där han blef en
välbe-höflig ackvisition efter Rich.
Hennebergs afträdande våren 1905. I slu
tet af augusti detta år gjorde han där
sin debut såsom kapellmästare med
anförande af »Tannhäuser», och ledde
sedermera operans symfonikonserter
under säcongen.
I verksamheten vid operan egde ett
af brott rum i april 1906, då hr
Järnefelt reste öfver till Helsingfors för
att där öfvertaga och dirigera
uppförandet af Wagner-f öreställningar på
finska nationalteatern.
Armas Järnefelt är född 1869 i
Wiborg, på mödernet härstammande
från en bekant konstnärsfamilj i
Finland, hvilken äfven Jean Sibelius
tillhör. Efter aflagd studentexamen
genomgick han Helsingfors’ Musikinstitut,
där han åtnjöt undervisning i
pianospel af den vid nämnda institut 188-’“’
anställde, nu så ryktbare pianovirtuosen
Ferruccio Busoni, och i komposition af
den utmärkte teoretikern Martin
Wege-lius. Han fortsatte sedan sina
kompositionsstudier i Berlin för prof.
Albert Becker, den för tio år sedan
af-lidne ansedde läraren och komponisten.
Några år därefter utbildade han sig
j’tterligare i komposition som
extra-elev vid konservatoriet i Paris för
Jules Massenet. Sedermera fungerade
han som körrepetitör vid olika tj-ska
teatrar, såsom i Magdeburg och
Düsseldorf, samt öfvertog sedan
orkester-ledareposten vid stadsorkestern i
Wiborg, där han i fem år verkade och
mycket bidrog till musiklifvets
höjande i sin födelsestad. Ar 1903 erhöll
han ett statsstipendium af 3,000 mark
för en utländsk studieresa. För
omkring fjorton år sedan ingick
Järnefelt äktenskap med sin som sångartist
berömda fru, född Pakarinen, såsom
man hör af namnet äfven af tinsk
släkt, och tillsammans med henne har
han företagit åtskilliga kousertresor
äfven utom hemlandet.
Såsom komponist har Järnefelt
ut-öfvat en ganska rik verksamhet och
äfven. som sagdt, i utlandet gjort sig
ett namn på senare tid, såsom man
finner af en tj’sk tidskrift från 1902,
däri det heter: »Armas Järnefelt var
hiltilis i Tyskland nästan obekant, då
han gonom sin symfoniska dikt
Korsholm med ett slag förvärfvade sig en
aktad Ställning bland moderna
komponister». Det är nu tretton år
sedan detta verk skrefs. Ett annat
dj–likt bär titeln Hcimatliklavg,
symfonisk fantasi i fyra delar.
Förteckningen öfver Järnefelts kompositioner
upptager vidare ännu 2 symfoniska
dikter, 2 uvertyrer, 1 serenad (i 5
satser) för orkester, 5 större eller mindre
verk för manskör eller orkester, omkr.
SO sånger och 20 mindre körer a
ca-pella, pianostycken m. m.
Bland sångkompositioner af Järnefelt
kunna vi påpeka, såsom här på
konserter utförda och kända,
manskvartetterna »Yallvisa» och Sirkka» samt
solosånger med piano: »Titania»,
»Solsken», »Fågeln», »Skj’mning»,
»Sun-nuntaina», »En drömmares såug till
lifvet», »Vårdroppen», »Vaggsång»,
»Einsam schreitend wand’l ich»,
»Spel-och dansvisa», »Söndagsmorgon» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
