- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 30 (1910) /
41

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 6. 15 Mars 1910 - Ludvig Norman 1831—1885 (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redaktor och utgifvare:

FRANS J. HUSS.

Telefon: Brunkeberg 14 97.

NORDISKT MUSIKBLAD

Stockholm den I5 Mars 1910.

, r

Expedition: Kammakaregatan 6.

Pris: Helår 5 kr. Losnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.

30 flrg.

Ludvig Norman.

I83I-I885.

I slutet af deana månad, d. 28 mars,
slutade en af vårt lands främsta
musikaliska stormän, Ludvig Norman, sin
verksamma lefuad. Ehuru länge
sjuklig kom dock döden oväntad, ty tre
veckor förut förde han med vanlig
energi och vaksamhet taktpinnen i
Östermalms kyrka vid
Musikföreningens konseit d. 5 mars till firande af
Bachs och Handels tvåhundraåriga
födelsedagar, den förstnämnde född i
mars, den sistnämnda i februari 1685.
Med hyllningen af dessa musikheroer
genom den af Norman och Yilh.
Sved-bom bildade »Musikföreningen», och
såsom dess dirigent afslutade han
värdigt sin konstnärsbana.

Det snara inträffandet af dagen för
Normans frånfälle ger oss anledning
att nu återupplifva minnet af
honom, hans lefnad och
verksamhet, hvarigenom han gjort sig ett
stort namn i vår musikhistoria.

Fredrik Wilhelm Ludvig
Norman föddes den 28 aug. 1881
i Stockholm, där hans far var
hufvudman för en ansenlig
bok-bandelsaffär. Denne efterlämnade
emellertid sin familj i små
omständigheter, och då Ludvig
genom sina improvisationer på
pianot tidigt röjde ovanliga
musikaliska anlag, blef detta ämne för
rika förhoppningar hos hans
närmaste. Han erhöll först
undervisning i pianospel af M:lle
Josephson, sedan fru Schäck, vidare
af Theodor Stein och van Boom
samt i harmoni af Adolf Fr.
Lindblad. Denne intresserade
kronprinsen Oscar för den unga
talangen, som då han tillika i
löjtnant C. G. Braunerhjelm och
bank iregistrator Axel Bergström
erhöll två hjälpsamma gynnare
kunde 1848 till fortsättande af
sina studier begifva sig till
Leipzig. Äfven Jenny Lind
intresserade sig för och under

stödde den lofvande ynglingen. Under
sådana lärare som en Hauptmann, Kietz
och Mosche’es gjoide Ludvig Norman
stora framsteg, och bekantskapen samt
umgänget med dessa lärare samt med
Gade och Schumann utöfvade ett
mångsidigt och bildaude inflytande på den
ung-; tonsättaren. Bland hans kamrater
här i Leipzig var äfven Halfdan Kjerulf.
Genom Schumann, som lifligt
intresserade sig för hans framgång i Tyskland,
rekoramenderi des han hos den ansedde
förläggaren Ivstner, som utgaf hans
op. 1 Zwei Klavierstücke (1851), och
flere andra hans kompositioner. Efter
återkomsten till Stockholm 1852
uppträdde Norman flere gånger som
tonsättare och utöfvande konstnär samt
vann en ansedd ställning som
pianolärare. Sedan han i sex år arbetat i
detta mödosamma kall, blef han 1858
lärare i komposition och instrumentering
vid Musikaliska Akademien.
Såsom dirigent för elevorkestern
där och för »Nya harmoniska
Sällskapet» gjoide han sig så
bemärkt, att han efter Ignaz
Lachner blef chef för hofkapellet
1861, å hvilken befattning han
erhöll fullmakt året därpå.
Denna maktpåliggande tjänst skötte
han ända till 1879, hvarefter
han ledde kapellets
symfonikonserter ända till våren 1884.
Hana utmärkta egenskaper som
orkesterehef äro väl kända, och
under hans styrelse stod vårt
hofkapell på en höjd, som satte
det, kvalitativt taget, i rang med
de förnämsta i utlandet. Äfven
utmärkta sångkrafter ägde
operan till sitt förfogande under
hans tid, en tid märklig nog i
hennes annaler, då Gounod och
Wagner där först gjorde sitt
inträde, då Afrikanskan,
Judinnan, Lalla Rookh, Mignon,
Carmen etc. först gingo öfver vår
scen och den svenska
natio-naloperan väcktes till lif med
Hallströms operor och Öländers
Blenda.

Ignaz Friedman.

Ludvig Norman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1910/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free