Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 16 April 1910 - Wilhelm Peterson-Berger (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen å operan d. 21 sept. 1S97.
Detta sceniska förstlingsverk med
Richard Wagner som förebild gick
endast ett par gånger öfver scenen.
Inledningen därtill, en Hyllningsmarsch
utkom sedan för piano.
Större framgång vann
Peterson-Ber-ger med sitt musikdrama Ran, hvari
riddaren Waldemar på själfva sin
bröllopsdag lockas af hafsgudinnan
lian ned i hennes rike och
.återkommen till jorden inträder i slottssalen,
där hans brud Ingrid nödgas fira
bröllop med en annan riddare, hvarpå
genom Rans hämd båda, jämte hela
slottet öfversvämmas af hafsvågorna.
Denna musikdram hade premiär d. 20
maj 1908 och har sedan, återupptagen
hvartannat år gått 1(1 gånger öfver
scenen. Musiken har utgifvits i
för-kortadt klaverutdrag samt särskildt
därur den vackra »Dansleken» vid
bröllopsfesten.
Till Peterson-Bergers större
kompositioner hör för öfrigt en Sonat för
violin och piano (komp. 1887) och ett
par orkesterverk: Konsertintermezzot
Kameral i Storkholm, utfördt af den
här 1902 gästande Windersteinska
Leipzigorkestern, samt symfonien
Baneret, 1904 uppförd här af
Konsert-föreningen, hvarjiimte hit ock kan
räknas det större sångstycket Florez och
lilanzeflor med orkester, 1908
upptaget på ett af Konsertföreningens
program. En mindre orkesterkomposition
af houom hade tio år förut spelats i
Tyskland under hans vilstelse
därstädes. Det är för öfrigt mest
pianostycken och i första rummet sånger,
hvarmed Peterson-Berger gjort sig
allmännare bekant. Bland sångerna
har haus »Irmelin Rose» hört till de
först kända och blifvit mycket
populär.
Då premiären af »Arnljot» ger oss
särskild anledning att fästa
uppmärksamhet på diktaren-tonsättaren, må
här en öfversikt öfver hans
konstnärliga verksamhet hittills jämte en
biografisk teckning meddelas.
Olof Wilhelm Peterson-Berger
är född d. 27 febr. 1867 i Ullångers
socken (Ångermanland), son af en
landtmiitare. Vid musik blef han vand
i hemmet af sin musikaliska moder.
Ar 1885 blef han student i Umeå och
inträdde, efter någon tids vistelse i
Upsala, 1886 som elev i Stockholms
musikkonservatorium, där han
studerade komposition, orgel och pianospel.
Sedan han där tagit organistexamen
1889, företog han samma höst en
studieresa till Tyskland och tog i
Dresden undervisning i instrumentation af
prof. Edm. Kretschmer och i
pianospel för Hermann Scholtz. Om våren
1890 återvände han till sin hemort
Umeå och var där verksam som
musiklärare vid ett par skolor samt ledare
af stadens musiksällskap. På våren
1892 erhöll han kallelse att öfvertaga
en lärarebefattning vid Dresdener
Musikschule, jämte konservatoriet stadens
största musikläroverk, och tillträdde
denna befattning om hösten samma år.
Arbetet här blef dock till slut
ansträngande och, såsom han själf säger,
förslöande, hvarför han vid påsktiden
1894 begaf sig åter till hemlandet,
hvarefter han slog sig ned i
Stockholm, verkande där som musiklärare
från hösten 1895. Vid nyåret 1896
blef han musikrecensent i Dagens
Nyheter. Då han där först framträdde
(länge under märket —t— sedan med
initialerma P. B.) fann man genast
att det stod en sakkunnig musiker
bakom ordet och att denne var —
såsom han själf bekänner sig vara —
liflig och kamplysten. För Richard
Wagner och hans verk blef han här
en entusiastisk förkämpe, men det är
icke utan att han med detta ideal för
ögonen väl mycket underskattat
förtjänsterna hos andra komponister och
deras verk, särskildt de franska.
Na-tionel svensk musik omhuldar ban
varmt och visar det ofta praktiskt
genom folkton i. sin tonsättning. Den
gammalklassiska musiken respekterar
han ock, och Beethoven står vid sidan
af Wagner såsom hans ideal.
Peterson-Berger är »melodist», om
än i hans sånger af senare tid melodi
och harmoni stundom äro kombinerade
i nyare invecklad stil med en och
annan djärf, harmoniskt välljud
trotsande idé, såsom man och spårar i
några af hans pianostycken.
Intresserande originalitet saknas emellertid ej
i hans kompositioner.
Vi gå nu att redogöra för dessa.
De första som utkommo voro, efter
hvad vi kunnat finna, ett par
pianostycken : Yakerino och Cavzonetta.
Fyra visor i folkton och Osmans
sång (ord af Holger Drachmann) samt
Jänitlandsminnen, 2 fjällsånger,
»Lock-låt» och »Fjällvandring», utkommo
1893. Redan 1887 var dock, som
sagdt, en Sonat för violin och piano
komponerad. Till hans äldre
kompositioner höra ock Tre sånger med
opustalet 3; »Till majdag», »Jeg sadled
min hest en morgenstund» och
»Ir-meline Rose».
Af Peterson-Bergers
pianokompositioner torde de bägge samlingarna
Frösöhlomster (1896 —1901) vara mest
bekanta. Andra sådana äro Damernas
album, 7 dedikationer (1895)
Tonmålningar, op. 13 (1897), Sex låtar für
klaver (1897), Norrländsk Rapsodi
(1899), Fyra danspoem, alla dessa ej
stående de förstnämnda efter i
innehåll af rätt originella, värdefulla och
anslående, pianostycken. 1903 utkom
ett häfte valda musiknummer ur
sagospelet Lyckan. På senare tid har
utgifvits en del af hans sånger, satta för
piano, af tonsättaren, Svensk folkmusik.
1. Folkvisor. 2. Danser, arrangerad
samt Färdminnen (1908) jämte ofvan
nämnda musik ur hans musikdramor.
För violin och piano har han utom
sonaten skrifvit en Suite (utg. 1896)
bestående af »Tillegnan», »Serenata»,
»Slummersång», och »Fackeldans» samt
Dalmarsch (1902) 20 Jämtlandspolskor
och (1904) Tre melodier nr
»Frösö-blomster» i arrangement.
Af flerstämmig sång har
utkommit Sex sånger för blandad kör (1905)
samt flere manskvartetter. Bland dessa
har »Sällskapet för svenska
kvartettsångens befrämjande» med andra
priset belönt hans sångcykel Fn fjällfärd
(op. 6) och dessutom i sina häften
upptagit Husarvisa, Finsk idyll,
Guldfågel och Juninatt; andra sådana
kvartetter af honom som förekommit på
konserter äro Stämning och Kiltebukken.
En samling Fyrstämmiga sånger för
mansröster innehåller: 1. Balder är
fallen, 2. Vildrosor, 8. Hvarje själ
som längtan bränner, 4. Hymn, 5,
»Och minns du hvad du lofvade,
svensk folkvisa, arr.
Peterson-Bergers solosånger
utgöra ett rätt stort antal. Utom förut
omtalade kunna nämnas följande:
Ur »Minnessångaren i Sverige» af P.
D. A. Atterbom, 1. Sorg, 2.
Appel-gården (1885); Tre sånger till fru
Edling: »Jungfrun under lind», Sommar
nattsdagg, Jungfrurosen 1895); Tvänne
sånger: Hemlängtan. Serenata, tillägn.
operasångaren C. F. Lundi|vist, op.
9 (1896); Marits visor 3 sånger ur
Bj. Björnssons »En glad gut»: Kom
bukken till gutten, Solen skiner
vackert, Holder du af mig. Ur en
kärlekssaga, 7 sånger (efter Günther
Walling) op. 14: Vackra barn där
vid ditt fönster, Två klara stjärnor
ha himlen mist, Dagen flyr,
Liksom den unga Zephyr, Ibland myrten
och jasminer, Minns du rosentiden,
Att sorg du mig gjort (1896); Två
dikter: An korpens vinge min tanke
ta’r, Där hjortronen blomma. Ett par
enstaka sånger äro samtidiga med
dessa, nämligen Aftonstämning (1895)
samt Och riddaren drog ut i Österland
(1897).
Härefter ha vi att nämna Svensk
Lyrik, ett par samlingar, innehållande
äfven några sånger af större omfång.
I första (1896—98) innehåller: häft. I
Till bruden, Maj, Titania; II Florez
och Blanzeflor; III Höstsång; IV
Älf-ven till flickan (ord af komp.); V
Skogsrået (Viktor Rydberg); andra
samlingen (1901—02) innehåller: häft.
1 Ur Fridolins visor (G. A. Karlfeldt):
Månhymn vid Lambertsmässan, Du ler,
Humlevisa, Jorum, Intet är som
väntans tider; häft. II Ur Fridolins
lustgård (Karlfeldt) n:o 1: Längtan heter
min arfvedel, Maj i Muuga, Dina ögon
äro eldar, Böljeby-Vals, Aspåkerpolska,
N:o 2 Herr Ollondal, På värdhuset
Kopparflöjeln, En madrigal. I en ny
samling utgafs Löskekarlarnes sång för
baryton. Sången Mor Britta (1898)
är bekant från fru Anna Norries
visaftnar. Slutligen äro att nämna
Dichtungen von Friedrich Nietsche, med
’ svensk och tysk text (1901),
innehållande i häft. I: Meine Rosen,
Ve-i nedig, Ecce homo. Zarathustras Rund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
