Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:r 9. 2 Maj 1910 - Giovanni Sgambati (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktor och utgifvare:
fj:r 9. FRANS J. HUSS.
Telefon: Brunkeberg 14 97.
NORDISKT MUSIKBLAD
Stockholm den 2 Maj 1910.
Expedition: Kammakaregatan 6.
Pris: Helår 5 kr. Losnummer 25 öre.
Annonspris 20 öre pr petitrad.
30 Arg.
Giovanni Sgambati.
Af Italiens mest bekanta nu
lef-vande tonsättare äro väl Arrigo Boito
och den ett år yngre Giovanni
Sgambati de äldsta. Dit kan väl ock räk
nas den äfven på 1840-talet födde
Luigi Mazinelli. Utom Italien ha i
främsta rummet dess nutida opera
komponister varit mest kända, utom
Boito, Leoncavallo, Maseagni, Puccini.
Giordano och Wolf-Ferrari, efter åldern
här uppräknade, samt på den andliga
musikens område Enrico Bossi och
abbé Perosi. På den instrumentala,
absoluta musikens är Sgambati den
förnämste, hvars berömda »Requiem»
vi nu fått göra bekantskap med vid
operans senaste symfonikonsert, hvilket
gifvit oss en särskild
anledning att nu fästa
uppmärksamhet på dess
komponist.
Giovanni Sgambati
föddes i Rom den 28 maj
1843, son af advokaten
Filesio Sgambati och hans
maka Anna Gott, född
engelska. Hans ovanligt
tidigt ådagalagda
musikaliska anlag fingo genom
färäldrarnes omtanke god
utbildning så att han redan
vid 7 års ålder kunde på
en offentlig konsert
framträda med flera
pianostycken af egen komposition.
Hans första lärare var
Bar-beri och, sedan hans mor
efter faderns död flyttat
till Trevi, Natalucci, elev
af den berömde Zingarelli
i Neapel. Tolf år gammal
öfvertog Sgambati
befattningen som organist i Trevi
och verkade där också i
egenskap af altsångare och
ledare af en liten kyrkokör.
Men i det lilla Trevi fann
han snart verkningskretsen
för trång, hvarför han 1859
begaf sig åter till födelsestaden Rom.
Fyra år därefter hade den unge
Sgambati, som utvecklat sig till betydande
pianist, lyckan att bli känd af Franz
Liszt, som från 1861 till 1870 var
bosatt i Rom. Denne blef mycket
intresserad öfver Sgambatis präktiga ut
■föiande af pianopartiet i J. N.
Hümmels septett och meddelade honom
kort därefter undervisning i pianospel
och komposition, hvilket gjorde att
den unge italienske musikern allt
närmare slöt sig till sin store lärare och
hans idékrets. Då vid invigningen af
det ej långt från Fontana Trevi b dägna
Galleria Dantesca en sj’mfonikonsert
— den första af sitt slag i Rom —
uppfördes, uppträdde Sgambati där
första gången som dirigent, då Liszts
»Dante-symfoni* var aftonens hufvud-
nummer. Härmed hade Sgambati
intagit en tongifvande ställning icke blott
i Rom utan i hela Italiens konstlif.
Strax därefter, i slutet af 1866
be-gynte Sgambati med åtskilliga nyheter
för platsen: så uppförde han vid
jultiden i Galleria Dantesca Beethovens
symfonier hvarvid han under
repetitionerna hade Liszt till rådgifvare. Vidare
grundade han med den betydande
violinisten Ettore Pinelli »Sällskapet för
klassisk kammarmusik» i Rom. Pinelli,
som äfven i Tyskland utbildat sig i sin
konst, lyckades också att genomdrifva
bildandet af »Romerska
orkestersällskapet». Sgambatis förtjänst i afseende
på musikens höjande i fädernestaden
var så mycket större, som vid denna
tid hvarken nationell eller utländsk
musik var synnerligt omhuldad i de
högre eller borgerliga
kretsarna därstädes.
Vid denna tid framträdde
den tjngufyraårigemaestron
med sina första större
kompositioner, två
Pianokvintetter (op. 4, F-moll och 5
B dur), en Stråkkvartett (op.
17) en Uvertyr till Lossas
tragedi »Cola di Rienzi»
ett Graduale di Santa
Cecilia för kör och orkester,
utom flere pianostycken och
sånger. Vid de af Liszt
i sitt hem anordnade
konserterna, hufvudsakligen
eg-nade åt kammarmusik, var
Sgambati en välkommen
deltagare. Det var också Liszt,
s un förmådde Sgambati att
1868 göra honom sällskap
på en resa till Tyskland, då
han öfverallt som pianist
och komponist gjorde sig
berömd i vida kretsar. Vid
återkomsten till
fäderneslandet konserterade han
med stor framgång i flera
af Italiens större städer med
sträfvau att öfverallt höja
den musikaliska smaken i
hemlandet.
Giovanni Sgambati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
