- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 30 (1910) /
131

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. 18 November 1910 - »Izeyl», musikdrama i 3 akter, af Rud. Lothar. Musik af Eugen d’Albert. Textinnehåll - Nuvarande operahusets första decennium (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förbi, och yogin visar hän till dödens
majestät, uppmanar fursten att böja sig I
för den ende verklige härskaren.
Fursten öfverväldigas af insikten om det
fåfängliga i jordisk storhet och
lämnar sin tron för att följa yogin ut
till öknen. Då Izeyl förklarar sig
kunna betviDga furstens sinne med
kärlekens makt, uppmanar henne yogin
att pröfva sitt välde.

Andra akten. Ute i ödemarken, bland
ruinerna af templet, undervisar fursten
några lärjungar. Två prinsessor från
hans förra hof komma och söka förmå
honom att återvända till sitt folk, men
förgäfves. Då de dragit sig tillbaka,
framträder Izeyl, klädd endast i en
slöja, och talar till honom om
kärlekens fröjder, frestar honom med hela
makten af sin skönhet att följa henne.
Men fåfängt; fursten motstår hennes
lockelser och utvecklar en så
öfverty-gande kraft i skildringen af
människokärlekens bud och sin evighetslängtan,
att Ise3rl helt öfvervunnen lofvar att
öfverge sitt forna lif och äfven hon i
ödemarkens stillhet söka försoning och
frid. På afstånd höres sång, Scindjms
röst, som kallar Izeyl. Hon står ett
ögonblick tveksam, ur stånd att
frigöra sig från tjusningen af alla ljufva
minnen. Fursten uppmanar henne att
göra sitt val och, om hon vill vandra
hans törnestig, tända det uppresta
bålet, hvars lågor skola ge tecken till
eldars uppflammande rundt om i nejden
och därmed till botgörarnas samfällda
bön. Izeyls beslut är fattadt och hon
sätter bålet i brand. Yogin, som
in-trädt, vill ej tro på hennes omvändelse
men öfvertygas då hon säger sig vilja
bekräfta dess uppriktighet med sitt lif.
De lämna platsen.

Tredje akten. Första tablån. Izeyl
hus. Prins Scindva, som nu blifvit
kung, har ej uppgifvit hoppet om Izeyls
återkomst och har i väntan därpå
blomstersmyckat hennes gemak. Genom
sina utskickade får han veta att hon
nalkas, bönfaller kärlekens gud om att
gynna honom och döljer sig för att
öfverraska henne. Iseyl inträder,
åtföljd af yogin, för hvilken hon klagar
öfver att ej mera få återse fursten.
Hon har återvändt till sitt hem för att
där invänta furstinnan Servillaka
hvilken hon bedt mottaga sina egodelar
till fördelning bland de fattiga. Då
yogin aflägsnat sig inträder Scindya.
Han bönfaller henne om att tillhöra
honom och hon svarar att hon ej
tillhör någon annan än sin store mästare.
Hon samlar till sig en mängd
dyrbarheter och går till fönstret som hon
öppnar och kastar ut dem till folket
utanför. Då Scindya vill tilltvinga sig
hennes gunst med våld, ser hon ingen
annan utväg till räddning än att rycka
till sig hans dolk och döda honom.
Hon gömmer den döde under ett med
en duk betäckt bord, då hon hör
furstinnan nalkas. Denna upptäcker blod
på Izeyls händer och finner sedan sin
mördade son, hvarefter hon i förtvif-

lan och vrede ropar in folk som
släpar ut Izeyl, hvilken nu skall föras
till döden.

Andra tablån. Izeyl, som grymt
torterats och fått sina ögon utstungna,
ligger döende på en af mur omkringad
plats, där hennes graf är gräfd. En
trappa leder uppifrån ned tilll platsen.
Ofvan muren ser man hufvuden af en
hop med folk, som håna den olyckliga
och kasta ner stenar mot henne. Hon
ger ej akt därpå, endast tänkande på
sin mästare, fursten, och sin kärlek
till honom, som hon hoppas få återse.
Yogin träder in till henne och kort
därefter ses fursten stiga ned för
trappan. I största sorg faller han ned på
knä bredvid den marterade och
bekänner nu att han älskar henne. Hon
mottager nu hans första och sista k}’ss
och utandas i salig hämyckning sin
sista suck. Hon sänkes i graf ven,
vid hvilken fursten förkrossad af smärta
sjunker ned. Rotgörare, som
tillkommit, prisa hennes martyrdöd, medan
saliga andeväsen från höjden sända en
helsning åt den döda.

Nuvarande operahusets
första decennium.

(Forts.)

W02. På nyårsdagen gafs Verdis
»Ernani», då hr Rich. Strandberg hade
en ny debut som Carl V. I
»Verm-ländingarne» debuterade hr Hageman
som Erik. Den 14 juni gafs konsert
med biträds af violinmästaren Emile
Sau re t. hvarvid han spelade Saint
-Saiins’ violinkonsert, Raffs »La fée
d’amour» och en egen komposition:
Rhapsodie suédoise». Programmet
upptog för öfrigt »Riénzi» -uvertyren,
Bizet: Suite d’Arlesienne och R.

Strauss: Till Eulenspiegels lustige

Streiche. Vid en följande konsert den
16, äfven med biträde af prof. Sauret,
spelade han konsert af Moszkowsky,
Ernsts Fiss-moll-konsert och ett par
egna stycken: Nocturne och Farfalla.
Af andra programmets nummer må
nämnas Rimsky-Korsakows
»Scheherazade »-suite och Tre Bellmansmelodier
för stråkorkester af Rich. Henneberg.
På konung Oscars födelsedag d. 21
jan. gafs såsom festföreställniug
»Boheme» och baletten »En dröm», med
musik af Hallström och Nordqvist, då
kronprinsen af Danmark med gemål
voro närvarande som konungens gäster.
D. 24 jan. återupptogs Fel. Davids
»Lalla Rookh» med fru Hellström i
titelrollen, hr Malm som Noureddin;
Mirza återgafs af frk. Fernquist,
Ba-skir af hr Söderman. Den 3 febr.
gafs en repris af »Norma», hvari d:r
Briesemeister utförde Pollions parti
på svenska; Norma återgafs af frk.
Lykseth, Adalgisa af frk. Edström.
Vid 3:e symfonikonserten, d. 15 febr.

utfördes R. Strauss: »Tod und
Verklärung», Brahms: Akademisk festouver-

ture, Beethovens 5:e symfoni och
»Isoldens Liebestod» (fru Hellström).
D. 21 febr. gafs »Den flygande
Holländaren», hvari hr C. Leijdström
efterträdde hr Forsell i titelrollen. D.
23 gjorde fru Signe Åkerberg, f.
Boman, debut som Amneris i »Aida».

I mars månad, d. 4:e, gafs konsert på
Operan af »Bryssel-stråkkvartetten»,
som detta år för första gången gästade
Stockholm och för öfrigt konserterade
på Vetenskapsakademien. D. 12:e gafs
»Trollflöjten» för 325 gången, då
Pa-pagena återgafs af frk. Svärdström.
D. 15:e hade Andr. Halléns nya opera
Valborgsmessa, romantisk opera i 3
akter, dikt af Eugen von Enzberg, öfvers.
af Axel Klinckowström, sin premiär.
D. 17:e gjorde frk. Hamberg en njr
debut som Fatima i »Oberon», och
dagen därpå konserterade Leipzigs
Filharmoniska orkester. D. 26:e gafs en
repris af Aubers »Muraren»,
opera-com. af Scribe och Delavigne, hvari
hufvudrollerna innehades af fru
Hellström, frk. Edström, fru Forsell, hrr
Malm, Söderman och Nyblom. Den
30 mars gafs en konsertmatinc, då för
första gången ntfördes en symfoni,
F-dur, af Bror Beckman samt
Peter-son-Bergers »Skogsrået». På
aftonen samma dag konserterade finska
sångkören M. M. med byråchefen Carl
von Knorring som dirigent. Under
april gästades Operan af ett par
märkliga, främmande konstnärer. I
»Mäs-tersångarne», d. 3:e, uppträdde
nämligen här för första gången den tyske
barytonisten Fritz Friedrich, som
Beckmesser. Han återgaf sedan några
gånger Alberich i »Rhenguldet», då
den utmärkte Loge-framställaren d:r
Briesemeister medverkade. Den andra
berömdheten var den utmärkte dirigen
ten Hans Richter, som man då fick
lära känna som orkesterledare på två
konserter, den 12:e och 15:e, hvilkas
program upptogo saker af Wagner,
Liszt, Beethoven, Brahms och Berlioz.
Den 11) april gjorde frk. Anna
Lagergren sin första debut på Operan
med Nemea i »Konung för en dag -,
d. 25:e frk. Olga Berg sin tredje som
Agatha i »Friskytten». I »Aida»
debuterade frk. Bergendahi med
titelrollen (debut. 1900 som Margareta) och
d. 28:e gjorde frk. Rodolfa Sch
enström sin första scendebut som
Zer-lina i »Fra Diavolo».

I maj debuterade hr Axel
Nord-quist som Don José i »Carmen»; han
hade 1901, såsom förut nämnts, gästat
här som Sigmund i »Valkyrian». Då
»Barberaren i Sevilla» återupptogs d.
7:e debuterade hr Rich. Strandberg
som Figaro. Fru Hellström sjöng
Rosina och hr Söderman hade nu
öf-vertagit doktor Bartholos parti. I
De-libes’ »Lakmé» uppträdde d. 10:e för
för första gången som gäst miss Rose
Relda, som förut konserterat här med
norska sångerskan Marta Sandal. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1910/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free