- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 31 (1911) /
30

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 15 Februari 1911 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kungl. teatern - Joan Manén - Tredje kammarmusikafton - Konsertföreningens utländska konserter - Folkmusik - Fru Valborg Svärdström-Werbeck - Ett 100-års-minne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sonat af böhmaren Vitezslav Novak
hvarefter följde af Beethoven: Andante
F-dur; Bagatelle, H-moll; Gluck:
Gavotte; Chopin: Nocturne, H-dur; Valse,
Ass-dur; Ballade, Assdur; Schumann:
Des Abends; Ende vom Lied; Liszt:
Waldesrauschen, Au bord d’une source;
Etude F-molI, Nocturne, Don
Juan-fantasi. Friedmans kolossala tekniska
mästerskap, dynamiskt framträdande i
det väldigaste fortissimo och subtilaste
pianissimo. verkar naturligtvis hö^st
imponerande och bringar publiken i
exstas, hvarför han ock beredvilligt
består dem extranummer vid åhörarnes
outtröttliga inropningar af mästaren.
Icke mindre framgång, om också ej
likasom Friedman, inför fulltalig publik,
kunde Franz von Vecsey glädja sig åt
vid sina tre konserter under detta
besök. Han började som mau vet,
såsom underbarn, fastän han vid den
åldern ej hittade hit; nu hänför han
oss såsom eu underbar, fullmogen
konstnär med stor ton, tekuiskt
mästerligt och själfullt spel. Han åtföljdes
denna gång af en pianist, August
Göll-ner, som på det hela var en god
ac-kompanjatör och äfven solist. Flygelns,
violinen öfverlägsna klangstyrka måste
dock, hvad sällan är fallet, i hvarje
ögonblick tagas i betraktande af
pianisten i ensemblen, så att icke en enda
ton, äfven i pianissimot, hos violinen
går förlorad, ja till och med vid
pianots solo för att ej för mycket kon
strastera mot violintonens naturel.
Första konserten inleddes med Beethovens
härliga »Kreutzer»-sonat, hvars
utförande var berömvärdt såväl å
violinistens som pianistens sida. Följande
nummer, Bachs bekanta Cnaconne för
violinsolo, återgafs uf Vecsey
oöfver-träffligt i afseende på såväl grandios,
klangskön ton som mästerlig teknik
och uppfattning, inbringaude konstnären
rikaste bifall, hvilket ock tillkom
utförandet af Mendelssohns välbekanta
vackra violinkonsert. Programmet
af-slutades med Pagauinis »I pnlpiti»,
det bländande tonfyrkeriet med
pizzicato, flageoletter, löpningar och språng,
hvilket utfördes med öfverlägsen
virtuositet. Hr Gölluer spelade solo af
Schubert Liszt: Serenade, Liszt:
Polonaise, O-moll. Andra konserten
började med Schuberts, mera sällan hörda,
tonfagra Fantasi, C-dur, för violin och
piano. En kontrasterande verkan mot
detta nummer gjorde det följande,
Si-belius’ violinkonsert D-moll, tillägnad
Franz von Vecsey. Om deuna
intressanta konsert med sin i yttersatserna
rhapsodiskt-fantastiska form ha vi förut
haft tillfälle att }’ttra oss, då den här
först spelades i okt. 1909 på en
operans symfonikonsert af Julius
Ruth-ström. Det originella verket visar eu
snillrik blick på violinens
uttrycksförmåga, som ock tages storslaget i
anspråk. Tillägnad Vecsey synes den
ock skrifven för hans mäktiga ton och
konstnärlighet. I mellansatsen. Adagio
di molto, bjudes på ett vackert melodi-

skönt intermezzo. Konserten och dess
mästerliga tolkande framkallade
stormande bifall. Efter pianistens
utförande af Chopins oundvikliga
Ass-dur-po-lonaise, gaf Vecsey prof på sin stora
virtuositet med Corellis »La follia»,
Wieniawskis »Capriccio-Vals» och
Pa-ganinis »Hexentanz». I korthet må
anföras programmet till Vecset’s
»af-skedskonsert» (»före sin afresa till
Sydamerika», slsom det stod på
programmet). Det upptog af
violinnummer Vieuxtemps: Violinkonsert, D-moll;

J. S. Bach: Sonat, G-moll (violinsolo);
Tsclmikowsky: Serenade melanchol que;
Dvorak: Humoresk; WTienia\vski:
Scherzo Tarantella; Paganini: La Clochette
(Rondo) och pianosoli: Liszt: »Les

cloches de Genéve» och »Au bord d une
source».

Främmande .sångerskor få vi höra
här mera sällan än instrumentalister.
En behaglig omväxling i
konserteran-det erbjöd därför den unga
amerikanska sångerskau Susan Metcalfe, som,
efter att ha gjort stor lycka i
Köpenhamn, konserterade här i Musikaliska
akademien d. (i febr. Hon säges vara
född i Florens men bosatt i New
Rocbelle i staten New3’ork. En
någorlunda talrik publik hade infunnit
sig på hennes konsert här och visade
sig med varmt bifall etkänsam för
hennes utsökta sång. Rösten är ej
stor men vacker och kristallklar i
höjd-tonerna. Hon sjunger med fulländad
konst, kanske blott för mycket
skattande åt det konstmässiga i
sångföredraget, som ofta sker på bekostnad af
tjTdligt text uttal och alstrar en viss
monotoni i utförandet af de särskilda
sångerna. Hennes program var väl
valdt och omvexlande, upptagande:
Gluck: Air dTphigenie; 5. Caccini
(1550—Kil8): Amarilli; Mozart: »Batti,
batti, bel Mazetto» (»Don Juan»); J.
Lefcvre: Brunette, Bergerette: Aminte;

H. Purcell (1658 —1695): Nvmphs and
Shepherds; Schubert: Die Forelle, Das
Lied im Grimen, Gretchen am Spinn
taud; II. Schumann: Mondnacht, Ihre
Stimme, Er ist’s; Grieg: Mit eine
Primula veris, Der Schwan; H. Boellman:
Ma bienaimi’-e; R. (’hansarel:
LEm-barquement pour Cythére; R. Strauss:
Allerseelen, Ständchen. I fröken Märtha
Ohlson hade sångerskan erhållit en
utmärkt ackompanjatris. Publikens
varma bifall framkallade extranummer,
ett par välkända Schumann sånger.

— ^

Musiknotiser från hufvudstaden
och landsorten.

Kungl. teatern. Hr John For
sel! lär skola instudera titelrollen i
»Arnljot». Om han under denna
säsong kommer att utföra densamma är
dock ovisst, emedan lians engagement
här utgår tidigt i vår och stundande
gästspel i Köpenhamn tager hans tid
i anspråk.

Joan Manén, den utmärkte
spanske violinisten, konserterar här åter
i Musikaliska akademien d. 17 febr.

Tredje kammarmusikafton

af fi k. Märtha Ohlson, hrr Ax.
Runn-qvist och C. Lindhe eger rum den 24
februari.

Konsertföreningens
utländska konserter. Redan i somras
inledde Konsertföreningen
underhandlingar med den gamla ansedda
musikföreningen Gesellschaft der
Musikfreunde i Berlin om ano duandet af en
konsert för kammarmusik och romanssång
i Berlin med uteslutande svenskt
program. Sedan Konsertföreningens
styrelse beslutat lämna den erfoderliga
ekonomiska garantien, träffades
öfver-enskommelse mellan de bida
föreningarna att konserten skulle äga rum den
25 nästkommande februari. Konserten
ingår i den tyska föreningens
abonnemangskonserter, men såsom en särskild,
på Konsertföreningens initiativ
föranstaltad svensk konsert. Biträdande på
denna konsert bli Aulinska kvartetten,
fru Dagmar Möller och Wilh.
Sten-hammar. Konserten äger rum i
Bliith-nersalen.

På Henri Marteaus föranstaltande
komma dagarna kring den 25 februari
Wilh. Stenhammar och Marteau att
utföra svenska kompositioner på
konserten i Dortmund med därvarande
orkester under kapellmästare Hüttners
ledning.

Folkmusik. En hr E. A. Sellin,
snickare till yrket, född i Nerike, har
vid spelmaustäflingar vunnit pris för
sitt klarinettspel medutförande af gamla
Närkespolskor, polketter, vallåtar m. m.
Hau är en här i hufvudstaden populär
och aulitad spelman vid möten och
fester och hans adress är
Bryggar-gatan N:o 86.

Fru Valborg
Svärdström-Werbeck, som med man och en
liten dotter sedan i höstas vistats på
sina föräldrars engendom Solhemmet
vid Norrköping, ämnar, efter en
konsert i nämnda stad den 17 dennes,
be-gifvn sig på en tio veckors turné
genom Tyskland, Osterrike-Ungern,
Rumänien m. fl. länder. Det gäller
omkring 40 konsert- och
gäst.spelsupp-trädanden.

Ett 100-års-minne. Fredr.

Wilh. Klint bekant svensk musiker,
pianist, organist och tonsättare föddes
d. 7 febr. 1811 i Visby, son af
apotekaren därstädes G. F. Klint. Student
1829 ägnade han sig sedan åt
musiken och tog 1844 organist- och
musiklärareexamen vid Musikal, akademien.
I Stockholm var han en eftersökt
pianolärare, och bland hans elever nämnas
Fredrika Stenhammar, Elfrida Andrée,
J. A. Hägg m. fl. 1850 flyttade han
till Visby och måste för sin bärgning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1911/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free