Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 12 April 1911 - Dödsfall inom musik- och operavärlden 1910 - Tonmästarne på skolbänken (forts.) - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
juni 1824 i Altona, f 10 mårs i
Leipzig.
Schöldsfröm, Birger, ansedd litteratör,
äfven på musik- och teaterområdet, f.
10 dec. 1840 i Kungsbacka, f i
Stockholm d. 28 nov.
Selmer, Johan, betydande norsk
komponist, f. 20 jan. 1844 i Kristiania,
afled under sommareu i Venedig.
Simrock, Hans, bekant
musikförläggare i Berlin, f 20 juni, 49 år.
Skårlén, Emma, begåfvad svensk
konsertsångerska, f. i Sundbyberg 4
febr. 1871, f 12 juli i Stockholm.
Strömberg, Emil, teaterdirektör, ko
misk skådespelare, operettsfingare i
Stockholm, f. 31 dec. 1853 och död
kärstädes d. 7 febr.
Thegerslröm, Carl Ferdinand, pre
mieraktör, operettsångare, f. 20 juli
1826, f d. 23 maj i Täby (Upland).
Viardot-Garcia, Pauline, Michelle,
Ferdandine, bet ömd sångerska och
sånglärarinna, f. 18 juli 1821 i Paris,
f därst. 19 maj.
Wallmark, Ernst, Adam, litteratör
f. d. teaterdirektör, förtjänstfull
öfver-sättare af en stor mängd opera- och
operettlibretter, f. 3 april 1834 i
Stockholm, f härst. d. 12 nov.
Walter, Gastar, utmärkt
tenorsångare vid hofoperan i Wien, f. 1834 i
Bilin (Böhmen), f 30 jan. i Wien.
Weckerlin, Jean Baptisle, The idore,
kompositör, bibliotekarie sed. 1876
vid Pariskonservatoriet, f. 9 nov. 1821
i Gebweiler (Elsass), f under
sommaren i sitt hem i Elsass.
Tonmästarne på
skolbänken.
(Forts.)
Karl Maria v. W e b c r kunde
berömma sig af att ha erhållit den
sorgfäl ligas te uppfostran, med särskild
förkärlek för de sköna konsterna . F.n
egendomlig böjelse föranledde min far
att ofta byta vistelseort , berättar
tonmästaren och tillägger: Den nackdel,
som det ständiga ombytet af lärare
medförde, ersattes senare desto verksamma- j
re genom den egna kraftens
uppvak-nande och nödvändigheten att förlita sig j
på egen eftertanke och flit.
Äfven Lortzing var tvungen att
ofta byta om lärare. Hans föräldrar
voro skådespelare och reste mellan
Breslau, Koburg, Bamberg, Strassburg [
o. s. v. Trotts delta oroliga lif och
tidig medverkan vid teaterstycken
tillägnade sig gossen goda kunskaper;
lalin-ska och franska satser träffar man icke j
sällan i hans senare bref.
Den Niondes skapare förfogade
öf-ver något franska och en del latinska
glosor. Hans tyska var icke oanfäktbar,
hvarken hvad stilen eller ortografin be-
träffar; sådana forsyndelser mot rätts- 1
skrifningen bör man likväl ej tillmäta
alltför stor betydelse, ty på denna tid
felade i detta hänseende mången annan
berömdhet. I skönskrifning kom
Beethoven ej heller långt. Pä äldre dagar
urskuldade han sig en gäng för sin
oläsliga skrift med dessa ord: »Das
Leben ist zu kurz, um Buchstaben or- ;
der Noten zu malen — und schönere
Noten brächten mich schwerlich aus
den Nöten. På samma höjd voro hans j
kunskaper i räkning, och denna lucka
beredde honom under hela lifvet
förargelser.
Otillräckliga kunskaper i nästan alla
vetenskaper hade H u g o W o l f. liedens
olycklige mästare. Efter att fyra ar
ha besökt folkskolan lill sina lärares
fulla belåtenhet, blef han gymnasist i
Graz. Men redan efter några månader
återvände han till hemmet. Vid tvenne
andra gymnasier försökte han sedan
sin lycka, men ånyo fick han
vitsordet ganz ungenügend . Den unge
Wolf drog sig igen tillbaka, för att
slutligen uppnå sin längtans mål och
blifva elev vid konservatoriet i Wien.
Oeh resultatet? Efter två år erhöll han
afgångsbetyg: skild på grund af dis-
ciplinär förbrytelse .
Likasom Hugo Wolf var äfven
Tschaikowsky i början en
utmärkt elev, ja — med gråt tillkämpade
sig femåringen rätt att få Lära
tillsammans med sina äldre syskon. Med
tiden aftog arbetsifvern oeh han blef en
medelmåttig elev, som visserligen
nöd-tvunget löste sina uppgifter men icke
hade synnerligt intresse för vetenskapen,
allraminst för juridik och matematik.
Det oaktadt absolverade han de
juridiska studierna i Petersburg oeh blef
tjänsteman i justitieministeriet. Man
har gjort en tjänsteman af mig, oeh
därtill en dålig — klagade den .unge
i Tschaikowsky.
Likaså gick det Schubert. I
hans femte år beredde jag honom
för elementär undervisning och följande
år lät jag honom besöka skolan; där var
han alltid den bästa bland eleverna»,
så berättar tonsättarens fader, en
skolmästare. Senare aftog dock lusten för
studierna. Likväl Jät Schubert
öf-verlala sig att bli pedagog. Tre år
undervisade. han barnen i konsten alt skrifva.
läsa o. s. v. Men återinträdet i skolan
behagade honom allt mindre för hvarje
dag. Genom sin stränghet och sitt
uppbrusande lynne kunde han icke vinna
de ungas hjärtan, och en örfil, som han
tilldelade en alltför näsvis skolflicka,
lär ha varit den egentliga anledningen
lill att han lämnade katedern.
Karl I.oewe, balladens mästare,
hade större glädje af sin
lärareverksamhet. »Så arbetar jag af alla krafter och
troget i det kall som försynen beskärt
mig, och jag ser redan nu många frukter
af min flit och mina sträfvanden; en kär
belöning för cn sådd under svett och
möda. Den offentliga ordinarie
läraren vid Stettiner gymnasiet undervisade
i musik, grekiska, naturvetenskaper och
historia. Redan dessförinnan finna vi
I.oewe i tjänst: man hade anförtrott
honom en orgelnistplats. Länge varade
likväl ej denna tidiga konstnärsperiod;
I.oewe ångrade sig och återvände i sitt
aderlonde år till skolbänken. Fyra år
därpå kunde han låta immatrikulera sig
i Halle. (Forts.)
I«
Från scenen och konsertsalen.
Kungl. teatern.
April 1. 4:de Symfonikon werten
Beethoven: Symfoni, Ess-dur (Eroica);
2. Mendelssohn: Uveityrtill »Ruy
Bias»; 3. J. Brahms: Tragische
ouverture; 4. Wagner:
Charfrei-tagszauberur »Parsifal»; 5 Rieh.
Strauss: Don Juan, symfonisk
dikt.
2. Tschaikowsky: Engen Onegin.
(Onegin: hr Oscar; Tatjana: frk.
Larsén; Lenski: hr Stockman)
5, 8, Wagner: Ragnarök. (Brynhilda:
Gudruna, Waltraute: ftuar
Lyck-seth-Skogman, Lizell, Claus^en;
Sigfrid, Gunter, Hagen, Alberich:
hrr Konrad, Oscar, Svedelius,
Stiebel; 3 nornor: fruar Jahnke,
Högberg, frk. Hörndahl;
Well-gunda, Flosshilda. Woglinda: fru
Barteis, frk. Larsén, fru Järnefelt.)
6. G o u n o d: Faust.
9. Donizetti: Regementets dotter.
Balett: Dygnets timmar
10. Gounod: Romeo och Ja!ia.
Oscarsteatern.
April 1—6. Leo Fall: Den frånskilda
frun. (Karol van Lysseweghe:
hr Herbert Mansch ka, gäst.)
2. 9. Ljungby horn. (Matiné.)
7—11. Leo Fall: Dollarprinsessan.
(Fredy-, hr Herb. Marischka.
gäst.)
Musikal, akademien.
April 1. Sonatafton med sång af Emil
Sjögren (egna kompositioner),
Biträdande: Frök EbbaNysröm,
löjtn Erik Elfgren, hr Sven
Kjellströin.
4. Konsert af
Musikkonservatoriet med elever och f. d. elever.
Dir.: Förste hofkapellm. C
Nord-qvist. 1 Brahms:
Schicksalslied; 2. Mozart: Symfoni,
G-moll; 3. Cherubini: Requiem,
C-moll.
10. Konsert af pianisten Algot
Haquinius.
Vetenskapsakademien.
April 6. Konsert af fru Maikki
Järnefelt, Biträdande ackomp.: hr
Selim Palmgren.
11. 4:de Kammarmusiksoarén af frk.
Märtha Ohlson, hrr Ax.
Runnqvist, Carl Lindhé 1.
Maitucci: Souatfor violoncel! och
piano, G-m.; 2. Tartini: Sonat
för violin och piano, G-m.; 3.
Bossi: Pianotrio.
Operan har årerupptagit Wagners
sita Nibelungdrama »Ragnarök», senast
gifven här i okt. 1908 med danske
gästen Peter Cornelius som Sigfrid.
Premiären härstädes ägde rum 28 febr.
1907, då hr Menziuski återgaf Sigfrid.
Rollbesättningeu nu i det närmaste
densamma för öfrigt. Hr Konrad re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
