Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 2 November 1911 - Heinrich Knote (med porträtt) - Charles Gounods musikdramatiska verk. Kronologisk förteckning - Följetong: Ett Beethoven-minne, af Jules Janin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för kantor Emanuel Kirsche er, en
grundlig sångpedagog, genom hvilken
han utbildades till fullständig konstnär.
Han fullkomnade sig sedan genom
sångstudier i Italien. D. 1 maj 1892
gjorde han sin debut på hofoperan i
München som Geort/ i Lortzings
»Vapensmeden». Efter ett par andra
roller sjöng han sitt första Wagner parti
såsom Styrmannen i »Holländaren»
cch en tid efteråt uppträdde lian
såsom en utmärkt David i
»Mästersång-arne». Genom Pollini i Hamburg fick
han ett lysande anbud på anställning
vid stadsteatern därstädes, men genom
Pollinis död gick detta om inttt och
München fick behålla sin utmärkte
sångare, oaktadt teaterdirektörer och
konsertagenter i Europa ocb Amerika sedan
öfverhopat honom med de mest lockan
de anbud. Så länge den berömde
Heimich Vogl fanns kvar vid Mön
chen-operan och särskildt som Wagner
sångare var allenarfidande där, fick
Knote stå tillbaka för honom, men
då Vogl afled 1901 var
Knoteskarii-ilr obebindrad. Utom sitt härliga
organ och sin stora sångkonst, heter den
om honom, besitter han likaledes den
för Wagnerpartier särdeles viktiga
konsten att accentuera och frasera samt
kuuna konstnärbgt sammausmälta ord
och ton. Haus sång träder helt
naturligt fram utan den billiga effekt som
en öfverdrifven forcering åstadkommer
i vokal och dramatisk framställning.
Henrich Knote har, såsom man kan
förstå en ej obetydlig repertoar. Af
hans roller må, utom hjältepartierna i
Wagners operor, nämnas Florestan,
Max, Profeten, Yasco i »Afrikanskan»,
Eleazar, Manrico, Badames, Otello,
Simson, Lyonel, Stradella. Han tillhör
och de få tyska Wagnersångare, som
äfven sjunga partierna på italienska.
Konstnären tillbringar jämförelsevis
kort tid såsom engagerad i München
och begagnar sin ledighet därifrån till
gästspel, som fört honom vida omkring.
Eör öfrigt hvilar han ut sig på sin
vackia lanItegendom, egnande sig åt
dess skötsel och andra favörifgöromål.
Att den berömde konstnären nu
äfven kommit att gästa vår hufvndstad
och dess Opera för första gången är
oss mycket kärt, och då vi önska
honom välkommen till oss, är det ock
med förhoppning att han icke ångrar
sin afstickare hit åt den höga norden
utan kan finna sig hågad att sedermera
förnya besöket.
AK–––-
Charles Gounods
musikdramatiska verk.
(Kronologisk förteckning.)
Vid anmälan i vårt första
septembernummer innevarande årgång af den
i somras utgifna, intressanta biografien
»Gounod, sa vie et ses oeuvres» af
J. G. Prod bomme et A. Dandelot,
lofvude vi återkomma till densamma
med något utdrag ur boken, och då
ett omnämnande af lians
musikdramatiska verk, hvarmed ban i synner
het gjort sig känd hos oss, torde mest
intressera våra läsare, ha vi efter ett
bihang i den nämnda boken velat
lämna en förteckning öfver dessa i
kronologisk ordning, hvilken här följer:
1841: »Morceaux de musique dra-
matique» (hemsända till Paris från
Kom).
1842: Fragment nr »Komeo e
Giu-lietta» (andra akten); sextett af
»Can-tatrici villane» (hems. fr. Kom).
1850: Sapho, opera i 8 akter, text
af Emile Augier. På St. Operan d.
16 april 1851; repris i 4 akter april
1884. Upplefde 19 föreställningar på
Operan 1851 — 58; 31 år 1884 — 85.
Klavei utdrag imd sång, arrangtradt
af Delibes och Perrier (på italienska
1851: »Saffo».)
1851; Ulysse. Tragedie i 5 akter
på vers af Ponsard. Uppförd på
Comédie Francaise i juni 1852.
1852-1854: La Nonne san glante,
opera i 5 akter, text af E. Scribe
och G. Delavigne — Uppt. på St.
Operau okt. 1854. Arraug. för piano
af Bizet 12 nummer därur utgifna
1855.
1866: Le Bourgeois gentUbomme, af
Lulli —Théåtre Francais januari 1857.
1857: Le Medicin malgré lui, opera
comique i 3 akter efter Molicre, text
af Jules Barbier och Michel Carré —
På Th. Lyrique, jan. 1858. Upplefde
där 142 föreställningar och sedan 30
på Opéra Comique. Uvertyr utg. 1858.
På engelska: »The Mock Doctor».
Uppf. i Stockholm 1864.
1852—1859: Faust, opera med
dialog i 3 akter, text af Barbier och
Carré. — På Tbéåtre Lyrique d. 19
mars 1859; uppf. på St. Operan med
recitativ i st. f. dialog och med tillägg
af en balett, d. 3 mars 1869;
Öfver-satt på flera språk, uppförd på troligen
alla operascener. I Stockholm först
1862 i juni. Upplefde 312 först, på
Lyrique, mer än 1180 på St. Operan.
1859: 1m Colombe, Opéra comique
i 2 akter. — Först uppförd i
Baden-Baden 1860, sedan på Opéra Comique
1866 och på Nouveau-Lyrique 1879.
Upplefde 29 föreställningar på Opéra
Comique. Uppförd i Stockholm under
namnet Sylvia 1868.
1859: Philemon et Baucis, opera i
3 akter; text af Barbier och Carré.
På Th. Lyrique 1860; på Opéra
Comique, reducerad till 2 akter, 1876.
Upplefde 13 föreställningar på Lyrique,
188 på Op. Comique. Uppfördes i
Stockholm första gången 1879.
1861: La Beine de Saba, opera i
4 akter; text af Barbier och Carré.
Uppförd 1862 på St. Operan 15 gånger;
i England benämnd Irene (1865).
1863; Mireille. Opera med dialog
i 5 akter; text af Baibier och Carré,
text af F. Mistral (efter hans poem
»Mircio»). Uppf. på Th. Lyrique 1864;
reducerad till 3 akter uppförd på Opé
ra Comique 1874. Upplefde 41 före
ställn. på Lyrique, 470 på Op. Comi
que (gifves ännu mest på
Monnaie-teatern i Brüssel).
1865: Körer och scenmusik för
hes deux Beines, drama i 4 akter af
Ernest Legouvé. Uppf. å Théåtre
Ventadour, lov. 1872. På Colonne
konserter 1884).
1864: Romeo et Juliette, opera i 5
akter af Barbier och Carré. På Tb.
Lyrique i april 1867; repris på Op.
Comique, jan. 1873; sedan på St.
Operan med tillägg af balett i nov.
18X8. Upplefde 90 föreställuingar å
Lyrique, 289 å Op. Com. och nära
300 på St. Operan. Premier i
Stockholm 1868. Tillegnad kon. Carl XV.
1868: Balett till »Faust» (mårs
1869).
1873: Körer och symfonisk musik
för Jeanne d Are, drama i 5 akter af
Jules Barbier. På Théåtre Gaité 1873;
repris på Porte-Saint-Martin Tb. 1890.
1876 — 77: Ging Mars. Opera med
dialog i 4 akter af Barbier och Carré.
På Op. Com. 1877. Upplefde 57
föreställningar.
1870—1878: Polyeucte, opera i 5
akter, efter Corneille text af Barbier
och C’arié. Uppförd 1878 på St.
Operan 29 gånger. Öfversatt till engels
ka, tyska och italienska.
1878 —1880: Le Tribut de Zomo-
ra, opera i 5 akter; text af Barbier
och Carré. Uppförd 1881 på St
Operan, 50 gånger.
1877—189..(?). Maitre Pierre, text
af Louis Gallet (ofullbordad).
1888: Balett till »Romeo och Ju-
lia» (St. Op. 1888).
1892: Musik för »Les Drames
saerés» af Armand Silvestre och
Eugene Morand. På Vaudeville-Th. 1893.
–––Ns–––
FÖLJETONG.
Ett Beethoven-minne.
Af Jules Janin.
Under sin vistelse i Tyskland 1819
gjorde Jules Janin ett besök äfven i
Wien. Om en tilldragelse där har han
berättat följande.
En dag, då jag ströfvade omkring på
de folkuppfyllda gatorna, varseblef jag
plötsligt en man, hvars yttre var sådant,
att det äfven i det största
människo-vimmel måste ådraga sig reflekterande
personers uppmärksamhet. Det stora
hufvudet var betäckt med långt, mörkt
hår, som delvis börjat gråna och likt ett
lejons man nedföll på hans axlar.
Under denna skog af hår blixtrade två små,
ljusgrå ögon, hvilkas blickar väl
öfver-enstämde med munnens sarkastiska
leende. För öfrigt låg dysterhet öfver
hans anletdrag.
Denne man gick med ojämna steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
