Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 18. 1 December 1911
- Georg Friedrich Händel (med porträtt)
- Franz Neruda (med porträtt)
- Kungl. Operans spelår 1910—1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggen alla efterföljare på oratoriets
område, en konstart, hvars egentliga
grund-läggare han med rätta anses vara- All
den finhet och fullkomlighet, af hvilken
hans tids musik var mäktig, röjes i hans
arbeten- Han förband tyskarnes djupa,
lärda konst med italienarnes behag och
ledighet samt engelsmännens allvar och
varmt religiösa känsla. Hvar och en som
lärt känna hans härliga, majestätiska
motetter och körer måste erkänna, att intet
öfverträffande dessa förekommit i arbeten
af de största mästare allt sedan kontra- 1
punktens uppfinning- Seb. Bach är hans
ende medtäflare i kyrkomusiken och den
gammalklassiska kontrapunktiska
stilen-Hans orkester är visserligen svag och
fattig, hvarföre vår tid kräfver cn
förstärkning af orkesterpartierna i hans oratorier.
».Messias» gifves också vanligen öfverallt
med Mozarts bearbetning- Af Händeis
operor, hvilka voro barn af sin tid, har
ingen kunnat hålla sig uppe på scenen,
dock gjordes 1878 i Hamburg ett försök
att upptaga hans »Almira», efter nyare tids
fordringar uppsatt af Fuchs- Däremot
bibehålla sig ännu flera af hans sköna arier
på vår tids konsertprogram likasom många
at hans orgel- och
klaverkompositioner-Händeis samlade verk utgåfvos af det
genom Fr- Chrysander och prof. Gervinus
stiftade tyska Händel-sällskapet under
redaktion af Chrysander 1859—94 i 100
band- Chrysander utgaf också en
förträfflig Händel-biografi- De engelska
upplagor, som finnas, äro ej korrekta, och den
af »Händel-Society» i London utgifna
är ej heller fullständig-
Händel-biogra-tier finnas äfven af Mainwaring (1760),
Havkins, Schölcher (1857), m- fl.
• *
*
Af Händeis operor har ingen blifvit
uppförd i Stockholm- »Acis och
Gala-thea» omtalas såsom gifven i Stockholm
1773—1780- Denna pjes var en heroisk
ballet j 3 akter, orden af L- S. Lalin,
musiken »dels ny, dels af Händeis op- »Acis
och Galathea» samt andra berömda
mästares arbeten utsökt och i ordning satt» af
Lalin- Några körer och andra partier
voro komponerade af H- F. Johnsen. En
komisk 3-aktsopera »Syrinx», eller »Den
till vass förvandlade vattennymfen» gafs
först i Bollhuset, sedan på ett par andra
teatrar här, med musik dels af Händel
(basariorna) dels af G raun och Ohl-
Af Händeis oratorier ha i Stockholm,
sedan större körsällskap där bildats,
»Israel i Egypten» utförts 1871 af
Harmoniska sällskapet- För öfrigt är det mest
Musikföreningen, som gifvit desamma,
företrädesvis »Messias», 1881 (i Östermalms
kyrka), 1889 (i Storkyrkan), i Musikaliska
akademien 1899 och 1910, samt vidare
»Josua» 1895, »Jephta» 1898 (på 50:de
konserten), »Belsazar» 1907- Då
Musikföreningen 1885 gaf en
Bach-Händelkon-sert till firande af dessa stormäns
200-års-minne — de vorof födda på samma år —
uppfördes första afdelningen af »Israel i
Egypten», som nu gifvits i sin helhet. År
1903 utfördes »Simson» af Filharmoniska
sällskapet, och Händeis »Passionsmusik»
gafs 1883 af prof- O. Byström i Jakobs
kyrka samt kort därpå i Slotttskyr- |
kan. På en konsert 1905 af Nya
Filharmoniska sällskapet å Kungl- teatern gafs
»Händeis »Trauerhymn» med
orkesterbearbetning af dirigenten Wilh- Stenhammar.
Detta är, hvad vi kunna erinra oss om
utförandet här af Händeis större
körverk-Af hans orkesterverk har
Konsertföreningen uppfört Uvertyrer, Oboekonsert,
Musikföreningen konsert för stråkorkester,
såsom vi minnas- Violinsonater och
sånger af honom förekomma icke så sällan
på konserter.
––-«–––-
Franz Neruda.
Vid Kammarmusikföreningens senaste
konsert medverkade för första gången
professor Franz Neruda, först i en
stråkkvartett af Schubert, sedan i stråksextett
af Brahms- Efter den förstnämnda blef
prof- Neruda föremål för en vacker
hyllning, i det till honom öfverlämnades en
präktig lagerkrans och Föreningens
ordförande, landshöfding Sjöcrona,
framträdde på estraden och till honom frambar ett
tack såväl för hans medverkan vid detta
tillfälle som för den stora insats han gjort
i den svenska hufvudstadens musiklif
alltsedan han för 50 år sedan först
konserte-rade här tillsammans med systrarna
Wilma cch Maria- Publiken åhörde det korta
talet stående och hyllade sedan prof-
Neruda med lifligt bifall och
framropningar-Det var nämligen den 21 nov- 1861, som
syskonen Neruda första gången lät höra
sig å en konsertafdelning på Mindre
teatern (sed. dramatiska) här och väckte stor
entusiasm. Den 3 dec. 1907 var prof.
Neruda äfven föremål för en storartad
hyllning, då han denna dag fyllde 64
år och för 50:de gången uppträdde
såsom Musikföreningens dirigent- Förlidet
år kunde han äfven fira 20-årsjubileum
såsom orkesterdirigent här, emedan han
1890 ledde Kungl- teaterns
symfonikonserter och året därpå blef Musikföreningens
dirigent-
Då i förra årgången af denna tidning
var införd en utförligare biografi öfver
prof- Neruda, anse vi en sådan öfverflödig
vid detta tillfälle.
Franz Neruda är född den 3
dec-1843 i Brünn och började tidigt konsertera
jämte sina ofvannämnda syskon och en
vid unga år afliden broder- Efter
konser-terande i Ryssland uppträdde de här,
såsom förut nämnts- Franz Neruda var
sedan anställd som violoncellist vid
Kgl-hofkapellet i Köpenhamn fr- 1864 till
1876, sedan han där 1869 utnämnts till
kammarmusikus- Alltsedan bosatt
därstädes, har han där nitiskt verkat som
musiker, blef efter N- W. Gade 1890 danska
»Musikföreningens)) dirigent, bildade en
ansedd stråkkvartett med Anton
Svendsen som förste violinist och gjorde sig
känd som utmärkt pianolärare. Med sin
»Neruda-kvartett» uppträdde han hos oss
1897 och har under några år gifvit egna
kammarmusikkonserter här och medverkat i
Aulin-kvartettens konserter etc- Franz
Neruda har äfven gjort sig känd som lyckad
tonsättare genom kompositioner för sitt
instrument, 2- och 4-händ-
pianokompositioner, sånger etc- Han utnämndes 1890
till ledamot af svenska Musikaliska
akademien och erhöll ett par år därefter
professorslitel samt är riddare af
Dannebrogsorden och svenska Nordstjärneorden-
–––X–––-
Kgl. Operans spelår.
1910—1911.
Det första spelåret under den nya
ledningen med grefve Stedingk som
Operachef började den 7 sept- 1910 och afslöts
med maj 1911. Vid den bolagsstämma
rörande detta, hvilken den 15 nov. hölls
med aktieägarna i Kungl. teaterns
aktiebolag framlades styrelsens och
revisorernas berättelser, af hvilka framgick, att
bristen ökats med omkring 144,030 kr.
Orsaken till detta dåliga resultat är
delvis att söka däri, att kostnaderna för
nyanskaffning af dekorationer m. m. med nära
100,030 kr. öfversliga hvad som tidigare
-i genomsnitt plägat åtgå. Vidare
påpekas, att styrelsen nödgats nedlägga stora
kostnader på anbringande af
skyddsanordningar, på genomgripande förbättringar af
den elektriska belysningen m. m.
Med hänsyn härtill hade styrelsen
aldrig väntat, att första spelåret skulle visa
godt ekonomiskt resultat, men visserligen
hade styrelsen haft grundade anledningar
att tro, att förlusten ej skulle bli
tillnärmelsevis så stor, som den nu visat sig vara.
Det har tydligen visat sig, att intresset
från allmänhetens sida under det senast
gångna spelåret varit större än under de
närmaste åren, men tillslutningen från
publikens sida har dock ingalunda ökats
tillräckligt, för att den skulle kunna
upphjälpa teaterns ekonomi.
Operan bör, säger styrelsen, beredas
skydd mot den stora konkurrens, som för
närvarande är rådande.
Så länge som det ena nya
teaterföretaget efter det andra — fortsätter styrelsen
— får börja verksamhet utan annan
kontroll än att byggnadsordningens och
polismyndighetens föreskrifter efterlefvas,
kan Operans verksamhet, som i främsta
rummet måste afse att häfda dess
rangställning som en härd för tonkonsten och
dess betydelse, särskild t för den
uppväxande generationens smakriktning, aldrig
lämna godt ekonomiskt resultat.
Åtgärder borde därför, enligt styrelsens
mening, vidtagas för att antalet teatrar i
hufvudstaden måtle nedbringas på sådant
sätt, att det stode i rimligare förhållande
än för närvarande till stadens folkmängd.
De två revisorerna, kanslisekreterare A.
W. Cygnæus, utsedd af k. m :t, och
öfver-direktör J. May, utsedd af aktieägarna,
lämna först en öfversikt öfver bolagets
inkomster och utgifter under spelåret.
Inkomsterna upptagas till ett belopp af
1,224,978 kr. 80 öre, däraf konungens
och statens ordinarie anslag på hvartdera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1911/0141.html
