- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 32 (1912) /
35

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4—5. 1 September 1912 - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Violinisten Sven Kjellström och pianisten Alfred Roth - Herr Kirchner lämnar operan - Hofsångerskan Signe Rappe - Vår redogörelse - Musiknotiser från utlandet - En finsk musikfest - Bayreuthfestspelen - Kleopatra - »La grande sera» - Eugen d’Albert - Max Reger och klassikerna - Den sjätte tyska Bachfesten - Massenet-anekdoter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stråkkvartett, op. 12, Ess-dur. L. van
Beethoven: Rondo a capriccio, op.

129, för piano, (öfver den förlorade
slanten.) Eyvind Alnæs: Sjömanssång.
Sång för piano. Fr. Hermann: Ca-

priccio för 3 fioler. W. A. Mozart:
Symphonie concertante för fiol och
altfiol med ackompanjemang af piano.

Program IV. Frans Schubert:
stråkkvartett, A-moll, op. 29. L. van
Beethoven: sonate, ciss-moll, op. 27 n: r
2, för piano. (Månskenssonaten.) Franz
Schubert: a) Sei mir gegriisst, b)

Stänchen. Sång med piano. Joseph
I laydn: Adagio och Final ur
Concerto D-dur för violonccll med
ackompanjemang af piano. Claude Debussy: 2
satser ur stråkkvartett, op. 10.

Program V. Mozart: Pianokvartett

i g-moll. Bach: Adagio och fuga i
g-inoll. Schubert: Erlkönig Beetho-

ven: Stråkkvartett i F-dur, op. 59 n:r I.

1 de små programböcker som tryckts
lör musikveckan, hade man gifvit plats
åt ganska utförliga, populärt hållna
biografier öfver de kompositörer,
hvil-kas verk kommo till uppförande
under musikfesten.

Herr Kirchner lämnar operan.

Operasångaren Alexander Kirchner har
genom öfverenskommelse med
operastyrelsen blifvit löst från sitt kontrakt
med operan och redan afrest från
Sverige.

Som man torde hafva i minnet,
hade Kirchner ännu ett år kvar af sitt
kontrakt — hans första entré vid
Stock-holmsoperan ägde rum i september
1910 som faust (se utförlig biografi
med porträtt i Svensk Musiktidning
1910 N:o 19 och 20) — hvarefter han
skulle tillträda engagemang vid
Char-’ottenburgsoperan i Berlin. Emellertid
har han under den senaste tiden ej
varit fullt belåten med sin ställning
här och har nu begagnat tillfället att
söka komma ifrån redan i förväg och
tillträder nu sitt engagemang i
Char-lottenburg.

Hofsångerskan Signe Rappe är

engagerad vid operan för detta spelår.

Vår redogörelse för vårens och
sommarens musiksäsong i
hufvudsta-den måste på grund af bristande
utrymme stå öfver till nästa nummer.

Musiknotiser

från utlandet.

En finsk musikfest har i sommar
ägt rum i Nyslott i Finland, hvarvid
uteslutande finska verk kommit till
uppförande. Den närbelägna gamla
fästningen Olofsborg har därvid fått
tjäna som scen till Erkki Melartins
nya opera »Aino», som gifvits flera
gånger under festligheterna, hvilka
därjämte omfattat ett antal konserter med
kompositioner af Sibelius, Merikanto,
Pacius m. fl. Aino Akté, som gifvit

uppslaget till musikfesten, önskar göra
Olofsborg till scen för regelbundet
återkommande nationella operafestspel.

Bayreuthfestspelen hafva i år
omfattat två Ring»-upplöranden, sju
»Parsifal »-föreställningar och fem
Mäster-sångare»-uppföranden under ledning af
Richter, Muck, Balling och Siegfried
Wagner. Regi, iscensättning m. m.
hafva fortfarande föreståtts af fru
Co-sima Wagner. Vi skola återkomma
med en närmare redogörelse för
festspelen.

Kleopatra har kommit på modet
efter Salome och Afrodite. Det
meddelas nämligen, att Mascagni ämnar
komponera en opera med denna
beryktade dam som hjältinna. Därjämte
ha Massenet och Erlanger lånat
hennes namn till hvar sin nya opera,
och förut har Arensky gjort henne till
medelpunkten i baletten Egyptisk natt».

»La grande sera« är namnet på en
ny opera af professorn vid Venedigs
konservatorium Francesco de
Guarni-eri, hvilket verk nyligen med bifall
framförts i Paris.

Eugen d’Albert har påbörjat ett nytt
musikdrama, »De döda ögonen , till
libretto af llanns Heinz Evers och
Marc Henry. Redan i november
kommer premiären att äga rum i Dresden.

M ax Reger och klassikerna. Att

Max Reger trots sin egen stora
produktivitet icke försummar att
sysselsätta sig med svunna lider store mäs
lare, bevisas af offentliggörandet af
några klassiska verk, som Reget
ut-gifvit i egen bearbetning. Af H il
n-d e 1 föreligger sålunda en fullständigt
ny bearbetning af den första Concetto
grosso i partitur och stämmor; till
llachs violinkonserter i E-dur och
a-moll samt till h-moll-sviten har han
skrifvit pietetsfulla och redan praktiskt
pröfvade cembalostämmor, och med
Beethoven förband han sitt na . n,
i det att han utförde en fyrhändig
bearbetning af den nyligen af professor
Stein funna s. k. Jena-symfonien.*
Samtliga dessa verk hafva utkommit hos
Breitkopf & Härtel i Leipzig.

Den sjätte tyska Bachfesten, som

i sommar föranstaltats i Breslau af
den nya Bachföreningen och gifvits
under beskydd af prin Friedrich
Wilhelm af Preussen, kunde glädja sig åt
iilligt intresse från såväl stadens som
den kringliggande landsbygdens sida.
Fördelade pä tre dagar, gåfvos dels
i det rymliga konserthuset två
orkesterkonserter och en
kammarmusikkonsert samt dels i Lutherkirche en
kyr-kokonsert under ledning af professor
Georg Dohrn, direktör för
Singakade-tnien i Breslau; dessutom hölls i Lu
therkirche en högtidig gudstjänst lika
med den på Bachs tid. I dömen ut-

* Vi skola i ett följande nummer närmare
redogöra för denna Beethovensymfoni.

förde dömkören under Siegfried Cichy
h-moll-mässan och Bachska kantater,
hvarmed Breslaus katolska menighet
visade, att den uppskattar Bachs
universella betydelse för kyrkomusiken
och bereder en värdig plats för hans
verk. Alla representationerna voro
stora konstnärliga framgångar och
besöktes af en fulltalig åhörarskara.

Den gamla frågan: Cembalo eller

piano löstes genom det äfven denna
gång ofta förekommande begagnandet
af cembalo såtillvida, att detta
instrument som soloinstrument år oersättligt
för vissa, särskildt mindre verk, under
det att för andra den moderna flygeln
är önskvärd såsom varande mera
uttrycksfull; för verk med
orkesterackompanjemang kan endast flygeln
komma i fråga.

Vid direktionens och utskottets
sammanträde beslöts alt på inbjudan af

Gesellschaft der Musikfreunde i
Wien hållit den sjunde tyska
Bach-feslcn i sistnämnda stad år 1914. De
mindre Bachfesterna i Eisenach skola
fortsättas; den andra går af stapeln
hösten 1913.

D: r Werner Wolffheim i Berlin
refererade om ett nytt Bachfynd, som
väckte stor uppmärksamhet: det
handlar om ett af honom förvän vadt, från
1700-talet härstammande band med
hittills obekanta kompositioner af J. S.
Bach och andra kompositörer.

Massenet-anekdoter. När den
nyligen aflidne tonsättaren år 1378
kallades till medlem af »Institut de France»,
stod striden om denna plats mellan
Saint-Saens och honom, men Massenet

nhöstade de flesta rösterna. Så lott
han blifvit underrättad om sin
utnämning, afsände han ett telegram till
Saint-Saens, hvilket är karaktäristiskt
för den blygsamme, älskvärde
kompositören. Telegrammet lydde: »Min käre
kollega! Institutet har nvss begått en
stor orättvisa.» Tre år senare
invaldes också Saint-Saens i Institutet.

Massenets visitkort voro rätt
egendomliga. Det stod nämligen på dem
endast »Monsieur Massenet»; mästaren
kunde nämligen icke fördraga de
förnamn (Jules Emile Fredede), som
han fått i dopet. —

Vidare hade han allt’d en stark
motvilja mot »underbarn». En gång var
han tvungen att åhöra en sådan
bråd-mogen gosses spel. När denne hade
slutat sitt musikföredrag, skulle
Massenet säga sitt omdöme om honom.

Ni saknar ingalunda talang», sade han
Fil den unge virtuosen; »med flit kan
Ni nog komma längre.» — »Jag ville
också gärna komponera», svarade
gossen; »säg mig, mästare, hur man gör
då.» — »För att kunna det, måste Ni
lära Er mycket mera och dessutom
blifva en hel del äldre.» — »Men Ni
komponerade ju själf vid tretton års
ålder.» — »Visserligen», log Massenet,

men då frågade jag heller ingen,
hur jag skulle börja.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1912/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free