Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6—7. 25 September 1912 - Från scenen och konsertsalen (med två porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herr E. Jansson, debuterade med
Södermans »Kvarnruinen». Den
utmärkta elevkören sjöng Verdis »Pezzi
sicri»; ackompanjemanget sköttes
under hr Nordqvists ledning af
konservatoriets väl sammansatta elevorkester,
som dessutom som inledning spelade
Mendelssohns konsertouvertyr
»Hebri-derna». — Pianisten SIXTEN
WESTERBERG, som nyligen afslutat sina
studier vid Konservatoriet, gaf en egen
konsert den 25., hvarvid han lade i
dagen flera förträffliga egenskaper,
främst en omsorgsfullt utbildad teknik
och god musikalisk smak. Värdefullt
biträde lämnades vid hans konsert af
hr Julius Ruthström, som jämte
kon-sertgifvaren utförde Beethovens
violinsonat i A-dur. För öfrigt upptog
programmet bl. a. en Chopinaf delning
samt Liszts E-durpolonäs.
En svensk sångerska, fröken ESTHER
ERICSON elev dels af Konservatoriet
och dels af Doktor Gillis Bratt,
debuterade med en framgångsrik konsert i
l\. Vetenskapsakademiens hörsal den
11. llon äger en kraftig mezzosopran,
som hon behandlar med en viss rutin,
särskildt på mellanregistret, hvaremot
hon på höjden ännu forcerar sin
stämma för mycket. Hennes utbildning
synes emellertid gå i den råtta
riktningen, och med den goda musikaliska
smak, hon visade sig besitta i
utförandet af det stilfullt uppställda
programmet, har hon säkerligen all
utsikt att nå rätt långt som
romanssångerska.
Den 22. och 26. konserterade den
bekante violinmästaren Professor WILLY
BURMESTER. Märkvärdigt nog
försummade hufvudstadens musikpublik
dessa tillfällen att förnya bekantskapen
med hans förnäma konst.
Långfredagen den 5. april gick den
sedvanliga konserten till förmån för
Frimurare-Barnhuset af stapeln i
Östermalms kyrka, hvarvid naturligtvis
HAYDNS »Skapelsen» uppfördes
af Hofkapellet och Operakören under
hr Nordqvists anförande. Solister voro
Friherrinnan Lykseth-Skogman och fru
Barthels samt hrr Malm, Sjöberg och
Svedelius.
•
MAJ månad hade att visa ett
återupptagande på Operan af
OFFEN-BACHS »Hoffmanns ä f v e
n-t y r», som icke spelats på denna scen
sedan mera än 20 år, men som gafs
på Oscarsteatern för fyra år sedan.
Premiären var den 4., och
rollbesättningen var följande: Hoffman, hr
Kirchner; Olympia, frkn Case (deb.);
Giulietta, friherrinnan Skogman;
Antonia, frkn Hörndahl; Nicklaus, fru
Jär-nefelt; Lindorff-Coppelius-Dupertutto-Mirakel, hr Oscår;
André-Cochenille-Pitichinoccio-Franz, hr Malm;
Spalan-zani, hr Lennartsson; Czerpel, hr
Stiebel. Dirigent: hr Jämefelt. —
Senare inträdde hr Stockman i
hufvud-rollen, och man måste säga, att han
skötte sin uppgift vida bättre än hr
Kirchner. Man frapperades öfver den
rörlighet och frihet, han vunnit i sitt
spel, och hans vokala glans var
större än någonsin. Fröken Essie Case,
som hade sin andra debut i
Olympias roll (hennes första var som Thiline
i »Mignon»), briljerade framför allt
med sitt förträffliga utförande af den
myckna och svåra koloratursången.
Bland öfriga uppträdande vilja vi
särskildt framhålla fröken Ilörndahls i
vokalt hänseende förtjänstfulla
kreerande af Antonias roll samt hr Oscårs
förträffliga gestaltning af den
demoniska sammanbindningsfiguren
Lindorff-Coppelius-Dupertutto-Mirakel. Hr
Gold-bergs iscensättning var på det hela
taget rätt lyckad, och hr Thorolf
Jansson hade bidragit med några nya
dekorationer, af hvilka främst andra
aktens venetianska bild väckte
berättigad förtjusning.
Under denna månad gästades Operan
af den parisiska operasångerskan
MADAME JEANNE CAMPREDON. Som
Julia, Margareta och Mimi hade hon
tillfälle att med sin vokala och yttre
fägring och sitt intelligenta spel helt
lägga Stockholmspubliken för sina
fötter.
I Musikaliska Akademien
konserterade pianisten UNO SUNDELIN den 6.
Han har ju vid flera föregående
tillfällen uppträdt offentligt i
hufvudsta-den, men aldrig har han vunnit en så
fullständig konstnärlig seger som med
denna konsert. Vi hoppas att vid
något senare tillfälle ytterligare få
sysselsätta oss med hans konst och nöja
oss med att citera följande uttalande
om honom af en recensent i en
Stockholmstidning: »Särskildt fäste man sig
vid anslagets förening af nyansrikedom
och aldrig grumlad klangskönhet.
For-tissimot, som annars så lätt blir
järn-och träaktigt slamrande, är här den
kanske grannaste nyansen, fullt af must
och klangdjup. Därjiimte tedde sig
fingerfärdighet och öfrig teknik både
solid och finpolerad.» Förutom tre
af-delningar med internationella
komponistnamn upptog programmet en
af-delning svenska nyheter, såsom ett
välgjordt, ståtligt Preludium af
Rangström, en säregen Nocturne af
Henning Mankell samt flera pianostycken
af Lennart Lundberg.
En mindre vanlig debut var den,
som sångerskan fröken SIGNE
CARLSON hade den 7., då hon föranstaltat
en konsert i Gustaf Vasa-kyrkan. Hon
förklarades t. o. m. af en ansedd
kritiker »med säkerhet harva en af de
skönaste och bäst utbildade
mezzosopraner i det nuvarande Sverige». Hvad
man särskildt beundrade hos hennes
stämma, är dess mjuka, varma
fyllighet, hvartill sällar sig en tydlig och
korrekt deklamation. Hon är elev af
fru Maria Rubenson och kompositören
Ture Rangström.
MUSIKALISKA AKADEMIENS
högtidsdag firades den 18. Den
musikaliska afdelningen upptog denna gång
Johan Svendsens Symfoni i D och
Gustav Mahlers Kindertotcnlieder samt
Mozarts Trollflöjtsouvertyr. De
utförande voro fru Julia Claussen och
Hofkapellet under Armas Jämefelt.
Den 14. hade RICHARD
ANDERSSON i Musikaliska Akademien
anordnat sin sedvanliga årliga
konsertafton, vid hvilken tvenne unga
damer, fröknarna Ilelmy Lindéhn och
Ella Petersson med aktningsvärd
framgång utförde, den förra Rachmaninoffs
pianokonsert i d och Beethovens
Ess-durkonsert och den senare Liszts
Todtentanz’. Musikerförbundets
orkester ackompanjerade under den
schwung-fulla ledningen af hr Kurt Atterberg,
en ung göteborgsk ingenjör och
musiker, som för någon tid sedan lät
fördelaktigt tala om sig, då en hans
symfoni framfördes i hans hemstad. —
Richard Andersson fortsatte sina
elevuppvisningar den 17., och den 18.
hade fröken Sigrid
Carlheim-Gylensköld jämväl en uppvisning
med en del yngre elever i hennes
musikinstitut.
De musiksäsongen afslutande
vårkon-i-ertema höllos den 4. af K. F. U.
M.-kören, den 28. af Sångsällskapet
O. D. från Uppsala (på genomresa
till svenska musikfesten i Dortmund),
den 29. af Stockholms
Studentsångförbund och den 30. af Stockholms
Sångarförbund.
2. Juli.
I samband med de Olympiska
spelen uppblomstrade i hufvudstaden en
kortvarig men rätt innehållsrik
musiksäsong, i det att såväl Operan som
Oscarsteatern slogo upp sina portar,
hvarförutom en pianokonsert gafs i
Vetenskapsakademiens hörsal och tvenne
större musievenemanger gingo af
stapeln i direkt anslutning till de
Olympiska spelen, nämligen en stor
sångarfest och en militärkonsert, anordnad
af Musikerförbundet.
OPERANS högsommarsäsong
inleddes med OFFENBACHS »Hoffmans
äfventyr» samt fortsattes med
»Carmen», iRomeo och Juli a»,
»T o s c a» »L o h e n g r i n» och
ROS-SINIS »B a r b e r a r e n i Sevilla».
Dessutom gåfvos trenne
festföreställningar, den 6., 11. och 15.
Den första af dessa var en »Svensk
balladkonsert», utförd af
hof-sångaren John Forsell till
ackompanjemang af hofkapellet under
hofkapell-mästare Järnefelts ledning.
Programmet hade följande sammansättning:
Söderman, Ouv. till »Orleanska
jungfrun» samt balladerna »Tannhäuser»
och »Kung Heimer och Aslög»,
Sten-hammars »Florez och Blanzeflor»,
Halléns ballad ur »Gustaf Vasas saga»,
Rangströms »Ballad» samt Alfvéns
»Klockorna» och »Skogen sofver». —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
