Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10—11. 15 November 1912 - Musiknotiser från utlandet - Robert Beyer - »Backanterna» - En ny Lehàrsk urpremiär - Den engelske komponisten Georg Clutsam - Operapremiär i Köpenhamn - En ny Berlin-operett - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tudt akustiskt fenomen. Violinen
upphör att vara endast melodiinstrument,
utan ackompanjerar sig själf, då
undertonerna framträda med förvånande
styrka. Man hör ofta flera oktaver
samtidigt, därtill oftast tersen, kvarten
eller septiman, ibland äfven dessa i
oktaver. Yid dubbelgrepp är
intrycket fylligare och mer orgelartadt.
öf-verraskande är äfven den precision,
hvarmed vid hastiga passager
undertonerna utan varje fel öfvergå i
hvarandra. därtill utan något missljud,
alltid musikaliskt riktigt och förnämt
samt alltid följande klanglinjens
dynamiska skiftningar.
Denna märkvärdiga apparat kallar
Beyer en kombinator . Naturligtvis
blir den snart patenterad och pröfvad
öfverallt. Skulle den hålla allt hvad
den synes lofva kan man vänta en
genomgripande omhvälfning såväl inom
reproduktions- som
kompositionstekniken. Hvad skali ej en Strauss eller
Schönberg kunna hitta på med dessa
oanade, obegränsade klangmöjligheter!
: Backanterna » heter en ny
koreografisk tragedi , som inom kort skall
komma till uppförande på
Parisope-ran. Dess kompositör år Alfred
Bru-neau, förut bekant genom L’Enfant
roi», Le Réve» och »L’Attaque du
moulin .
Ämnet är hämtadt från Euripides’
likabenämnda tragedi, men handlingen
är högst väsentligt omarbetad. I
första akten intågar Bacchus festligt i
Thebe samtidigt som Thebes konung
intågar genom en annab stadsport.
Motsatsen mellan den militära
processionen <>ch Bacchuståget skall vara af
briljant effekt. Bacchus kastas af
konungen i fängelse, och här försiggår
andra akten. Under en i konungens
närvaro utförd backantisk dans rasar
fängelsets murar. Tredje och sista
ak-len försiggår på det heliga berget
Kit-haison, där Bacchus’ triumf utvecklar
sig i all sin pomp och ståt.
Operan lär ha bestått Bruneaus verk
en underbart praktfull utstyrsel.
En ny Lehårsk urpremiär förestår
l Wien. Operetten heter Andtligen
allena och premiären äger rum på
Carlteatern den 21. november.
Huruvida vi i sinom tid komma att få se
den på Oscarsteatern vet man inte
ännu, men säkert är att såväl
direktör Ranft som hr och fru Hjalmar
Meissner komma att öfvervara
premiären, och det tyder ju på, att man i
alla fall på vederbörligt håll är
intresserad af att få den omplanterad i
svensk jordmån.
Den engelske komponisten Georg
Cl utsa m, en bror till den bekante
uppfinnaren af Clutsamklaviatyren, har
komponerat en opera, -Kung
Harle-king», som den 30. oktober hade
premiär på Kurftirstenoper i Berlin.
Operans ämne är hämtadt från ett
skådespel af Rudolf Lothar och år
synnerligen tacksamt för musikdrama-
tisk behandling. Handlingen är rörlig
och omväxlande samt ger både
komponist och dekorationsmålare rikt
tillfälle att verka genom fantasi och stäm
ning. Något helgjutet verk har dock
ej uppstått, då musiken i hufvudsak
endast gör intryck af
dekorationsmusik. Komponisten, som tydligen med
stor ifver studerat ej blott Wagner
utan äfven Puccini och Debussy, har
god smak och kan oändligt mycket,
men saknar originalitet och
teatertemperament, hvarför hans musik ej berör
djupare och i längden blir enformig.
Det medelmåttiga framförandet och
titelhjältens indisposition vid premiären
torde dock böra tillskrifvas en del af
det ogynnsamma helhetsintrycket, som
den fängslande libretton ensam ej
kunde öfverskvla. Ämnet behandlar
Harlekins korta kungasaga. Prins
Bohe-mund, den döende konungens nyss
hemkomne son, råkar på aftonen i strid
med Harlekin för Colombines skull.
Prinsen dödas af Harlekin, som
anlägger hans mask och kastar liket i
hafvet. 1 andra akten har konungen
dött och prins Harlekin återvänder
segerrik från ett fälttåg samt krönes
till konung. Scenen mellan den blinda
änkedrottningen och den falska prinsen
är här af stor effekt liksom i tredje
akten sammanträffandet mellan kung
Harlekin och Colombine, som älskade
den försvunne verklige I larlekin och
nu på konungen vill hämnas hans
förmenta död. Men Harlekin har
tröttnat på sin usurperade värdighet och
aflägger masken för Colombine.
Tredje aktens andra bild utgör en brokig
fest, hvarvid Harlekin medverkar i sin
verkliga gestalt. Ett anslag mot
konungens lif, som utgör festens
spännande bakgrund, går om intet, då
konungen upphört att existera och
försvunnit med Colombine. Denna
blandning af allvar och maskspel är af
största verkan, som musiken dock ej
förmår understödja.
Operapremiär i Köpenhamn. Aug.
En nas nya opera »Nattergalen > hade
nyligen premiär på Konglige teater i
Köpenhamn. Verket fick ett sympatiskt
mottagande af den fullbesatta salongen.
Orkestern förstod på ett fulländadt sätt
att återgifva kompositörens glänsande
instrumenteringskonst och bidrog
därigenom att tillvinna operan publikens
ynnest som det vill synas för en längre
tid framåt. Vi skola återkomma med
en närmare redogörelse.
En ny Berlin-operett. Åter har
kontinenten fått upplefva en
operettsuccés. Paul Linekes »Grigri» gick
den 4. dennes öfver tiljan på
Fried-rich-Wilhelm-städtisches teater i Berlin
och hade vid denna premiär en
storartad framgång.
Grigri synes också i hög grad
besitta just de egenskaper som göra en
operetts framgång: en omväxlande och
lustig text — af Rolten-Ræckess och
Jules Chancel — en angenäm populär
musik med starka lyriskt sentimentala
inslag, ett charmant utförande på alla
händer och så till sist en
utomordentligt dyrbar uppsättning.
Af titeln skulle man vara frestad att
tro att Linekes nya operett handlar om
någon chansonett eller kokott, men
motivet är mera exotiskt ån så.
Operettens handling rör sig om ett
äktenskap mellan franska konsuln i Sudan
och den - hast du mir gesehen —
hvithyllta och rödkindade dottern till
den ebenholtssvarta Sudankonungen
Maganene. Konsuln lämnar
naturligt-\ is sin sköna maka i sticket och reser
till Paris för att gifta sig med
kolonialministerns dotter. Det blir
emellertid en krasch vid själfva bröllopet,
då hans svarta majestät Maganene och
Grigri helt plötsligt uppenbara sig och
ställa till en hel massa oreda och
lustiga förvecklingar.
Berlinpressen slösar på den nya
operetten sitt största beröm. Linekes
musik har nu en gång vunnit burskap,
och inte heller denna gång har
kompositören förnekat sig som den goda
instrumentator han i föregående verk
visat sig vara. Särskildt nämnas en
vårduett i andra akten, ett »afrikanskt
intermezzo» och den skickligt
uppbyggda finalen.
Skandinaviens teaterfurnissör,
impressarion Folmer Hansen, har inköpt
såväl »Grigri som Jean Gillberts
senaste operett »Die elfte Muse» och
den allra nyaste Léharnyheten,
»End-lich allein», så att man har väl att
vänta dem hit i en ej alltför aflägsen
framtid.
LeKtioner
I sång (efter den gamla italienska metoden),
i rollers instudering samt i
plas-tiK (med särskildt afseende på scenisk
framställning).
Anmälningar mottagas Danderydsgatan 4,
4 tr. (Allm. tel. Ö. 3764) från den 20. oktober.
Signe Hebbe.
INNEHÅLL:
Claude Debussy (med porträtt). — Richard
Strauss’ nya verk »Ariadne på Naxos». —
Beet-hovens nyfunna symfoni. — Musikbref från Moskwa.
— Esther Ericson (med porträtt). — Från scenen
och konsertsalen (med fyra porträtt). —
Sällsamma musikfenomen. — Musiknotiser från
hufvudsta-den och landsorten. — Musiknotiser från utlandet.
WRETMANS BOKTRYCKERI, UPPSALA 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
