- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 33 (1913) /
4

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 15. Januari 1913 - Musikbrev från Ryssland, av Ellen von Tideböhl - Äro Stockholmarna musikintresserade? En rundfråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya anstalten framstående lärarkrafter,
bland vilka må nämnas: Jos. Sliwinski,
den världsberömde pianisten, cellisten
Kosolupow, som vid cellisternas
täv-lingsspelning i Moskva förra året
erövrade första priset samt de båda ryska
tonsättarna G. Conius och professor
Rudolph, vilka undervisa i
harmonilära och instrumentation. En ansenlig
rad av lärare och lärarinnor meddelar
undervisning inom musikens alla
grenar, och det är väl sörjt för
instruerandet i handhavandet av de olika
instrumenten. Konservatoriet räknar
redan nu öOO elever, som kommit dit
från de mest skilda orter, och ett
intensivt arbete har pågått sedan
september månad.

Konservatoriets öppnande och
invigning ägde emellertid rum först i
november. Det var en härlig fest, som
staden Saratow då firade. Alla
innevånarna tycktes deltaga i den.
Hedersgäster hade inbjudits från när och
fjärran; festtal och hälsningar höllos
och uttalades av debuterade från ryska
städer och utlandet, och elevkören
föredrog kantater. Stämningen bland
de närvarande var högtidlig. Var och
en syntes inse festens djupa betydelse,
och allas ögon voro med tacksamhet
riktade mot mannen, som fullbordat
det stora verket. Då ett tal riktades
direkt till Stanislaw Exner uppstod
en djup tystnad, på vilken en
bifalls-storm följde, som aldrig ville taga slut.

Festen avslutades med
konservatorie-elevernas uppvisningar, som voro
förträffliga. Det var ett förarbete av den
musikskola, som nu genom
upphöjandet till konservatorium fått samma
befogenhet som konservatoriema i
Petersburg och Moskva att efter deras
fullbordade studier tilldela eleverna
titeln »fria konstnärer». För alt man
skall förstå rätta innebörden av denna
rätt, måste man veta, att med denna
titel tillförsäkras musikerna en viss
social och ståndsmässig ställning,
något som i Ryssland har stor
betydelse. Anton Rubinstein har med
tillhjälp av storlurstinnan Ellena
Paw-lowna av staten utverkat denna rätt
och därmed befriat konstnärerna från
många svårigheter. Ilan själv blev av
kejserliga ryska musiksällskapet
ombedd att bära denna titel. Alex.
Glasunow fick den vid sitt
trettioårs-jubileum som utövande konstnär.

Må vi önska konservatoriet all
framgång i den kulturuppgift, som det
har att fylla, något som det helt visst
med glans kommer att göra under
direktor Exners ledning.

                                Ellen von Tideböhl.


Arbeta för<b<biSvensk Musiktidnings</bi<bspridning.
Arbeta för

Svensk Musiktidnings

spridning.

Äro Stockholmarna
musikintresserade?



En rundfråga.

Som våra läsare torde erinra sig,
förekom i förra månaden i en
aftontidning i Stockholm ett uttalande av
direktören för Gellins konsertbyrå, vari
han med anledning av en del angrepp
mot hans siitt att anordna konserter i
huvudstaden, som på senaste tiden
gjorts av en del av dagskritikern,
beskyllde Stockholmarna för att vara
omusikaliska. »Folk bryr sig icke om
musik», yttrade han. »Annat är det i
Köpenhamn och Kristiania. Där äro
de bildade klasserna musikaliska, men
så är det icke i Stockholm, där den
musikaliska kulturen synes
tvivelaktig» etc.

Med anledning av dessa grava
beskyllningar mot »den försoffade»
musikpubliken i huvudstaden har Svensk
Musiktidning vänt sig till några mera
bemärkta vårdare och utövare av den
högre musiken i Stockholm. Av de
svar, som inkommit, offentliggöra vi
här nedan några, och ställa vi gärna
våra spalter till förfogande för
ytterligare uttalanden i frågan.



Dagens Nyheters musikanmälare,
tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger,
skriver bl. a.:

»Vad frågan om Stockholm som
mu-sikstad angår, så kan jag blott svara,
att förhållandena på de senaste
sexton åren aldrig varit mera
tillfredsställande än nu: 10 Kammarmusik-

och 5 symfonikonserter givas för
utsålda hus, körsällskapen ha även
fulltalig publik, och de redan
namnkunniga kringresande musiker, som
besöka staden, likaså. Att publiken
icke rusar åstad och ger ut pengar
för att höra främmande artister, om
vilka den ingenting vet, kan väl icke
anses bevisa likgiltighet.
Konsertagenturen Gellin, som vaiit särskilt envis
med att locka hit föga eller icke alls
kända konsertgivare, har ingenting att
beklaga sig över, men dess kunder så
mycket mer: biljettförsäljningen an-

ordnas på avlägsna, olämpliga ställen
i staden, reklamen är dålig o. s. v.
Icke ens gratisåhörare kan denna
agentur anskaffa, utan artisterna måste
sjunga och spela för tomma bänkarna.

För egen del har jag att påpeka,
att jag väl någon gång besvarat hr
Gellins talrika påringningar i telefon,
då han begärt råd eller frågat, om
den beträffande artisten kunde på sin
konsert få utföra någon av mina
kompositioner (!), men dessa svar ha
alltid varit direkt avvisande; endast vid
Eugéne d’Alberts första
Stockholms-besök tillsty’rkte jag. Hr Gellins
offentligt gjorda påstående, att jag förr

berömt», men numera klandrar hans

anordningar, är oriktigt och
ovederhäftigt. Jag har tvärtom förut
tegat, men nu börjat klandra, ty» den
Gellinska konsertagenturens sätt att
sköta sina uppgifter är ägnat att bringa
Stockholm i vanrykte som musikstad.

*



Direktor musices Hugo Alfvén säger
helt kort och gott:

»Jag anser, att det i Stockholm
finnes människor, som äro musikaliska.



»Svenska Dagbladets» musikanmälare,
herr Olallo Morales, skriver:

I lerr Redaktöri

Ni frågar mig, om jag anser
Stockholmarna vara musikintresserade, en i
all sin oskuld försåtlig fråga. Tillåt
mig då också förmoda, att Ni i Er
fråga ej inbegriper de
sångintressera-de, enligt den gamla sublima
tudelningen »sång och musik», och
utesluter de legio kvartettsångare, som blott
bevista de konserter, som de själva
medverka vid, samt den operapublik,
vilken endast går på
abonnemangsföreställningar eller då den eller den
favoriten uppträder. Och nu till
frågan, äro Stockholmarna
musikintresserade? Börds- och penningaristokratien
har lika litet här som någon annan
stans i världen något verkligt
musikbehov. Stockholms borgare- och
arbetareklasser anser jag däremot vara
musikintresserade, dock med den
skillnaden, att de senare ha mycket
lättare att få sina musikbehov
tillfredsställda genom de många uppfostrande
musikföranstaltningar, som för ringa
pris stå dem till buds, under det att
de förra mest äro hänvisade till de
dyra konserterna, som de flesta ej ha
råd att ofta besöka. För att en rik
och allsidig musikkultur skall kunna
uppblomstra ur denna tacksamma
jordmån, anser jag dock regelbundna
orkesterkonserter, som alla med ringa
ekonomisk uppoffring kunna
tillgodogöra sig, vara ett oavvisligt villkor.

Att utländska artister ibland
besvi-kas på sina förväntningar, beror dels
på deras förvirrade begi’epp om
Stockholms stoilek, som de mäta efter
kontinental huvudstadsmåttstock, samt på
hörsägner om det guld, en del
artister sköi’dat här, dels på dåliga
im-pressarier. Hur är det i
musikmeti’o-polen Berlin? Av över 1,000
konsei’-ter årligen gå mer än % med
förlust av ända till 1,500 mark, en ringa
del bär sig, och endast ett fåtal
lämnar överskott. En av Berlins mest
kända storheter nämnde för mig en
gång den respektabla summa, det
kostade honom att ge två konserter
därstädes. Och hur är det i den
överkultiverade Kongens By? Med
skämtsam överdrift har en dansk berömdhet
berättat mig, att man i Köpenhamn
måste förutom fribiljetter ge allmänheten
spårvagns- och klädpengar för att få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:59:11 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1913/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free