- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 33 (1913) /
12

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. 1. Febrauri 1913 - En afton hos Felix Weingartner i Fürstenwalde. Musikbrev från Berlin, av Sigurd von Koch - Den hebreiska musikens utveckling, av F. Schulthess - John Forsells triumfer i Berlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring sig med musikglosor, under
det au ölet och smörgåsarna
försvinna. — —

Så kom A-dur-symfonien. Den får
en om möjligt högre och vidare flykt,
ån man år van vid — orkestern
spelar, som om den vore formligen
besatt av Weingartner.

Och jublet bryter löst på allvar.

Weingartner småler och får av en
ung, strålande skönhet på första
bänken en jåttebukett i mörkröda rosor
— segrarens-härförarens lön. —

Jag vet mig sällan ha upplevat en
sådan entusiasm. Det gamla
skröpliga societetshuset måtte verkligen ha
undrat, vad som stod på — ty dess
vitmenade väggar och dess osande
kantin skakades av ovationer och
hurrarop — ett hav av näsdukar viftade
— — — Se’n var del att uppsöka en
fullsatt, sorlande restaurant och ett
trångbott tåg — men nu hade
massan fått liv, och till och med de
mu-sikbleka judinnorna hade fått färg på
kinderna, och deras sällskap var långt
mindre tryckande än förut.

— — —

Nästa gång gav Weingartner nionde
symfonien i Fiirstenwalde.

Men då måste societetshusets estrad
hyggas ut med åtskilliga meter till.
Annars hade inte kören fått plats.

Jag var inte med då, men
entusiasmen lär även dä ha varit alldeles
fruktansvärd.

                                Sigurd von Koch.

Den hebreiska musikens
utveckling.



För Svensk Musiktidning

av

Professor F. SCHULTHESS.

Det är naturligtvis omöjligt att
uppgiva någonting bestämt om den
hebreiska musikens uppkomst. Enligt
hebreernas egen tradition uppfanns
instrumentalmusiken av Jubal, som var
stamfader till alla sådana, som
hantera harpa (lyran) och pipa
(dubbel-flöjten eller Pans-pipan), alla som
spelade på sträng- eller
blåsinstru-menl (1. M. 4: 21).

1 äldre tider var
instrumentalmusiken, sådan den nu var —
sång-ackompanjemang av handtrumma, flöjt eller
den enkla lyran — antagligen rent
världslig, använd som än i dag bland
beduinerna vid glada tillfällen hos
herdarna (1. M. 31: 27, Job 21: 12).
Den hebreiska liksom all annan
primitiv musik stod i närmaste
förbindelse med poesien, såsom man kan
förstå därav, at: musik-ackompanje-

mang till sång omnämnes (2. M. 15:20;
I. Sa. 18: 6). Den användes mycket
vid festligheter men undgick ej ett

skarpt fördömande från profeternas
sida (Am. 6: 5; Jes. 5: 12). Under
den grekiska tiden tycktes den
världsliga musiken ha högeligen tilltagit i
popularitet (apokr. Eccles. 32:4—6),
ett förhållande, som måste ha
samband med den helleniserande
rörelsen bland judarna. Enligt Josephus
(Ant. XV, 8, 1) var det emellertid
I lerodes den Store, som först
införde grekiska sånger, ackompanjerade
av instrument.

Om den musik, som var i bruk vid
de kanaanitiska helgedomarna, veta vi
alldeles ingenting. Av samma skäl
kunna vi ej heller yttra oss med
bestämdhet om den musik, som förekom
vid israeliternas heliga orter. Allt
vad Gamla testamentet ger oss, är
nagra vinkar beträflande användandet
av musik för religiösa syften i
profetskolorna (1. Sa. 10:5; 19:20). Detta
väcker tanke på en inhemsk
israelitisk musikalisk rörelse, som i förening
med inflytanden utifrån kan ha
frambringat en rituell musikalisk del av
gudstjänsten med rikare utarbetning,
än blotta nödvändigheten fordrat. Här
är dock ej platsen att redogöra för
utvecklingen av tempelmusiken.

Det fanns utan tvivel en tid, då
babylonisk inverkan var av betydelse,
och en annan tid, under vilken
grekiskt inflytande djupt ändrade det
tidigare systemet. Allt vad vi här
böra vidhålla är, att utvecklingen var
jämn. Vi kunna förutsätta, att den
enda musik, som ursprungligen
föreskrivits i den hebreiska ritualen, var
hlåsningen med trumpeter vid
nymåne (3. M. 23:24; 25:9) och vid
fester, men vi kunna vara säkra på, att
i Jerusalems kungliga helgedom
saknades ej en orkester av olika
instrument. Vilket musiksystem än må ha
funnits före exilen, veta vi att det
ej dog ut under fångenskapen,
eftersom vi se, att e.t antal sångare och
musiker återvände till Palestina med
Zerubbabel (Esra 2: 41; Ne. 7: 44).
Vi kunna således antaga, att musik
upplivade högtidligheten, exempelvis
då grunden till Herrens hus (det
andra templet) lades och vid
invigningen av stadsmurarna (Esra 3: 10; Ne.
11:22; 12:27), och det är utan tvivel
ett historiskt faktum, att templets
förnyade invigning under Judas
Macka-beus firades med vokal- och
instru-mental-musik (1. Mack. 4:54).

Då vi studera den gamla hebreiska
musikens karaktär, inskränkas vi till
konjekturer, som äro grundade på
våra något osäkra data rörande
beskaffenheten och användandet av
instrumenten och av tempelritualen.Musiken
betraktades som en ädel konst, såsom
man kan se i Eccles. 44:5, där
komponerandet av melodier omtalas
såsom något stort. Ehuru musiken utan
tvivel var ytterst rå från modern
västerländsk ståndpunkt, hade den
säkerligen mycken verkan på åhörarne (1.
Sa. 16: i6; 2. Kon. 3:15). De flesta

moderna författare i detta ämne äro
benägna för att misstaga sig i ett
eller annat hänseende härpå.
Antingen göra de som många judiska
rabbiner, i det de överdriva karaktären
av den äldre musikaliska konsten i
Israel, eller också äro de allt för
villiga att betrakta den som rent
barbari. På samma sätt är det näs.an en
given sak, att den västerländske
ge-nomsnitls-turisten skall från artistisk
synpunkt underskatta arabernas
skr,illande unisona sång. Det sannolika är,
all den hebreiska musiken liksom
arabernas i vår tid var snarare rytmisk
än melodisk. Arabernas musik består
i allmänhet av väl markerade
rytmiska kadenser, som följa en något
enformig melodi, alltid sjunges och
ackom-pagneras enstämmigt. Att enstämmig
sång med ackompagnemang var
karaktäristisk även för de gamla
israeliterna, synes av 2. Kr. 5:13, »och
både trumpetare och sångare
stämde på en gång och enhälligt upp
Herrens lov och pris — och då man nu
lät trumpeter och symboler och
andra instrumenter ljuda och begynte
lova Herren, därför att han är god,
då uppfyllde Herrens härlighet Guds
hus!» Detta innebar helt enkelt, att
trumpeterna alla blåste samma ton vid
lämpliga pauser i sången, och att
rösterna uppstämde melodien unisont.
Det lider intet tvivel att en nndern,
väl sammansatt orientalisk kör,
sjungande unisont och beledsagad av sträng-,
blås- och slaginstrument, skulle ha en
mäktig konstnärlig verkan även på en
europeisk åhörare, förutsatt att
denne vore tillräckligt fördomsfri att för
tillfället lägga å sido sin vana vid
musikalisk harmoni och låta sig
behärskas av den dallrande rörelsen av
de gälla, men sällan falska rösterna
och instrumenten, skärpt av
tamburinernas oavbrutna trummande. Själva
melodiens karaktär kommer helt och
hållet i andra rummet vid ett dylikt
tillfälle, och endast totalintrycket
betyder något. De hebreiska sångerna
och psalmerna måste ha gjort intryck
på åhöraren på samma sätt som den
inhemska musiken verkar på araben
i våra dagar.

John Forsells triumfer
i Berlin.



Hovsångare John Forsell har under
en del av januari uppträtt i
gästroller på kungl. operan i Berlin och
därvid lagt ett betydande framgång
lill alla sina föregående. Kritiken har
varit så gott som enhällig i sitt
lovprisande av den svenske sångarens konst,
kejsaren har personligen
komplimenterat honom, och han har särskilt
engagerats för den festspelsvecka, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:59:11 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1913/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free