- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 33 (1913) /
23

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 15. Februari 1913 - Kyrkomusikens historia under de första århundradena. II, av F. Schulthess efter J. D. Prince - Från scenen och konsertsalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagit i tempeltjänsten. Hemans tre
döttrar, som omtalas i 1 Kr. 25: 5, menas
ej tillhöra tempeltjänarne lika litet som
de sjungande kvinnor, som förekomma i
Esra 2: 65 (jfr Neh. 7: 67, 1 Esd. 5: 42).
De flickor, som slå på pukor (Ps. 68: 26),
figuerade blott i en procession. Den
goss-kör, som nämnes i Talmud såsom
stående nedanför den egentliga kören,
omtalas ingenstädes i Gamla testamentet.

Trots saknaden av harmoni var den
gamla hebreiska sången ej uteslutande ett
enformigt recitativ. Förträfflig verkan
kunde utan tvivel åstadkommas med
an-tifonala körer, vilka måste ha använts i
stor utsträckning både i världslig och i
religiös musik — sålunda i världslig
musik i 1 Sa. 18: 6; 2 M. 15: 21 och i
religiös i de olika antifonala psalmerna
(Ps. 20: 21; 118: 136). Parallelismen,
som är så allmän i den andliga poesien,
tyckes peka på dylikt antifonalt bruk. 1
många fall sjöngos psalmerna av två
varandra svarande körer, vilka ofta måste
ha förenat sig för att göra slutstycket
kraftigt (jfr Ps. 121). Både assyrer och
egypter sjöngo antagligen alla slags
melodier på detta sätt.

De kristna hymner, som nämnas i Nya
testamentet och vilka utan tvivel voro av,
hebreiskt ursprung, sjöngos enligt all
sannolikhet på samma sätt (Ef. 5: 19; Col.
3: 16). Faktiskt veta vi efter Plinius (Ep.
10: 97), att de äldsta kristna hade ett
antifoniskt system, som ännu lever kvar
i den gregorianska och orientaliska
psalmsången. Man jämföre den armeniska
andliga sångens åtta stilarter (Z. d. Mlj. 5:
366 ff).

Mycket litet kan uppgivas som säkert
rörande själva melodiernas karaktär, då
vi ha alls icke något prov på dem. I
olikhet med de senare grekerna8,
upp-funno de semitiska raserna aldrig något
system för notbeteckning, varigenom
deras melodier skulle ha kunnat bevaras,
och av de moderna orientaliska systemen
av sådan art äro få äldre än sjunde
århundradet av vår tideräkning. Om
he-bréernas skalor eller modi vet man
ingenting, utom att, såsom förut uppgivits,
deras musici måste ha varit förtrogna med
oktaven, vilken var en mycket gammal
utveckling. Den var grundvalen för
Ter-panders skala om sju noter och
framträder fördubblad i Aristoxenus’,
Aristo-teles’ lärjunges tid, då en skala av
femton toner var i bruk.

Den hebreiska religiösa skalan var
sannolikt diatonisk, eftersom både Klemens
av Alexandria och Augustinus varnade
de troende för att använda det hedniska
kromatiska sångsättet och rådde dem att
återvända till Davids enkla sång. Det
är därför klart, att de trodde denna ha
varit diatonisk.

De slöto sig härtill utan tvivel från
det antagna samtidiga judiska sättet, som
sannolikt var diatoniskt. Klemens liknar
den gängse hebreiska musikens stil med
grekernas doriska modus, vilken Aristo-

- Jfr Revue des études grecques, 1894, 7, XXXV o.
följ.: Pauly, Realencykl. den class.
Alterthumswissen-schaft, 1,814, s. v. »Alypius*.

teles sade var den enda musikstil, som
gav fullkomligt lugn åt själen. De doriska
och frygiska tonarterna voro
molltonarter; den lydiska var alldeles liktydig med
den moderna dur-tonarten.

Det äldsta sammanhängande mysikstycke,
som vi hava, är den ryktbara grekiska
pcean till Apollo, avfattad i den doriska
tonartens frygiska skala, som upptäcktes
i Delphi 1893 av medlemmar av den
franska arkeologiska skolan i Athén8.
Följande få takter torde intressera, då
hymnen, som är i den för pæanen
egendomliga femtakten l, otvivelaktigt är
mycket gammal, ehuru det kan betvivlas, att
den är så gammal som av år 277 f. Kr.,
tiden för upprättandet av den Soteria-fäst,
vid vilken den sjöngsR. Odet åtföljdes
av flöjt och kithara.

Revue des Et. gr. 7: 40—42.





Om de olika musikaliska överskrifterna
i Psalmerna (jfr 9, 22, 45 o. s. v.), vilka
tydligen angiva den melodis namn eller
tonart, efter vilken dikterna skulle sjungas,
se kommentarierna.

De moderna synagogala sångsätten
kunna icke, ehuru några av dem torde
vara gamla, giva oss nyckeln till kunskap
om beskaffenheten av den ursprungliga
tempelmusiken. De betraktas av alla
trovärdiga auktoriteter såsom resultat av en
efter-kristlig utveckling. Leyrer yttrar om
dem, att de äro ekot av den tidigare
musikens andliga död.

Slutligen är att nämna, att de
sång-modulationer, som uttryckas med accenter,
likaledes äro av sent ursprung. De äro
av tre tydligt skilda slag: en för läsning
av Thora, en för de profetiska böckerna
och en för Psalmerna, Job och
Ordspråksboken. Accent-tecknen ha ej betydelsen
av musik-noter, utan äro blott ett
memo-niskt rytmiskt system med syfte att hjälpa
läsaren att komma ihåg melodien, vilken
han redan lärt sig utantill. Dessa sånger
ha förändrats mycket under tidens lopp
och äro olika i olika länder.

Följande arbeten lämna uppgift om
den äldre litteraturen. Forkel, Allgemeine
Geschichte der Musik I, 173 — 184;
Leyrer, PRE (8), 10,387-398; Ugolini,

Thes, 33 G; vidare i Ambros, Gesch, d.
Musik; Benz, HA. (1894); Brown,
Musicalinstruments and their homes (N. Y.
1888); Del., Phvsiologie u. Musik (1868);

Revue des études grecques, 7,35 o. följ.

* Bulletin de correspondance Hellénique, 17,593—6 om
grekisk rythm.

6 Berliner philologisthe Wochenschrift 14, 931.

Psalmen, 25 o. föjl.; Ew., Die Dichter d.
alten Bundes (’), 1,209 u. följ., Novr. HA.
I, 270—279, Pfeiffer, Die Musik d.
alten Hebräer (1779); Riehm, H WB)1)
1028—45, (8) 1042-59, Saalschiitz, Arch.
d. Hebr. (1855); Schenkel, BL 4,256
-—264 (1872); We. »Psalms» i SBOT
(Eng.), Winer, Bibi. Realvcörterbuch 2,120
o. följ. i F. L. Cohn, »Aise and
develop-ment of synagogen music», Anglojewisk
historical exhibition papeos (1888) 80—
135. Efter J. D. Prince.

n n

□ FRÅN SCENEN OCH §

KONSERTSALEN

□ □

□ □

1.—15. Februari 1913.

Operan.

Febr. 1. 8.

2.

2. 10.

3. 8.
4. 9. 14.

5. 13.
6. 7.
12.

Bizet: Carmen. (Carmen — fru
Mathilda Jungstedt, gästspel.)
Matiné: Humpordinck: Hans
och Greta. (Greta — frkn S.
Gelbaar deb.)

Balett: Barnens Juldröm.

Puccini: Boheme. (Rudolphe —
hr O. Strandberg f. f. g.).

Rossini: Wilhelm Tell.
Massenet: Thais. (Titelpartiet
— fru Jenny Spennert, gästspel;
den 14.: fästföreställning för
Nordiska spelen).

Verdi: Aida. (Amneris — fru
Jungstedt, gästspel).

Donizetti: Regementets dotter.
Mascagni: På Sicilien.

Flotow: Martha. (Lady Harriet,
Nancy: fruar 0»cår, Järnefelt; lord
Tri»tan, Lyonel, Plumkett: hrr
Stie-bel, Stockman, Svedelius. Dirigent:
hr Wiklund).

Musikaliska akademien.

Febr. 10. Pianisten Algot Haquinius’
konsert. Program: Bach—Tausig:
Toccata och fuga i d; Beethoven:
6 var., op. 34; en Chopinavdelning;
Liszt: Gnomen—Reigen; Brahms:
Intermezzo i b: Johann Strauss—
Schulz Evler: Arabesker över »An
der schönen Blauen Donau».

13. Kammarmusikföreningens
sjätte abonnemangskonsert.
Program: Dohnänyi: stråkkvartett i
Dess, op. 15; Mozart: stråkkvartett
i g; Händel: sonat i B-dur för två
violiner. Medverkande:
Kjellström-ska kvartetten samt hr Thor
Ben-dixen och fru M. af Klintberg.

Vetenskapsakademien.

Febr. 5. Pianisten Anders Rachlews
konsert. Program: Bach—Liszt:
Preludium och fuga i a; Chopin:
Po-lonäs op. 40 N:o 2; Tschaikowsky:
var. över ett originaltema, op. 79;
Rachlew: Violinsonat, op. 1;
Violinromans, op. 7, samt
pianostycken. Medverkande: hr Julius
Ruth-ström.

13. Sångerskan Susan S. Metcalfes
andra konsert. Program:
Schu-bert, Scbumann, Debussy, Rich.
Strauss m. fl. Ackompanjemang:
hr Gustaf Nordqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:59:11 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1913/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free