Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dymedelst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’ Dym Dåd 49
7
/ .f
G^mel!elBt, adv. desformedelst.
famling, -ar, m. himling, Trcenagle,
’«Plu g N.
Mymmelvecka, f. (I. og gl. Sy. Dym
2bill-vika) Dimmeluge.
#ynga> /• Mog. Dyngbår, -ar, rø.
gSDføgfcør. -bank, -ar, m. Mistbcenk.
-grep, -ar, m. Mogfork, Moggreb.
:.o_grop, -ar, m. SØløggrat). -hake,
S -ar, rø. 55)?øgl)aFFe, S[Røggrce» N.
O -h(sg, -ar, m. Modding. -karra,
I -or, /°. SOtøgfjcerve. -kontre, $. pl.
sm. Mogkjorer, Mogkust. -korning,
I /°. Mogkjorsel. -lass, s. n. Mog
las. -pol, -puss, -ar, rø. Modding
pol, Sortpué N. -skåfvel, -flår,
m. Mogstuffel. -stack, -ar, rø. d.
s. s. Dynghog. -stad, rø. ModdMg
jleb. -vagn , -ar, rø. Msgvogn.
-vatten, n. Moddingvand.
Dynga, v. n. Q- r. 1. moge sig, kaste
Moget fra sig (om Kreaturene),
Dynga ned, D. full, bemoge, besud
le, tilsole. v^n^iZ, adj. moget, tilsolet.
fDyning, -ar, rø. (Holl. Duyninge])
Dønning (en bolgende Bevcegelse i
Havet ester Uvejr).
Pynstock, -ar, rø. Underlagsbjelke.
VM, n. Tinter hos Sviin.
Dyrk, -ar, rø. Dirk. Dyrka upp , v.
a. 1. dirke op en Laas. Dyrkning,
f. Dyrkfri, adj. dirkefri.
Dyrka, v. a. 1. eller d. upp, drive op,
1 overbyde. Dyrkning, f.
-Dyrka, v. a. 1. (I. dyrka) dyrke,
v^rliau, f. Dyrkelse. Dyrkansvard,
yJj adj. ti(bebe(feét)cerbig. Dyrkare, s.
pl. rø. Dyrker.
Dyrkßpt, adj. bt)reFjøbt.
Dyrlegd, adj. som lader sig dyrt betale.
Dyster, adj. (T. duster) morf, stum
mel, fortredelig, knarvorren. D-het,f.
Då, adv. fy konj. (I. tha, gl. ©».
?¦ thå) da. Då och då, af og til, en
£*. gang imeUem, nu og da.
vall, bruges kun i Talemaaden: råd
nok dåd, Raad og Daad. (T.Rath
und Xl) at).
V3f) adj. dump, hul (om Lyd).
vaN^m-t, o. fl. se Dofhjort.
Daga, (hos Almuen) d. s. s. Duga.
Dålig, adj. ussel, slet, svag, syg.
D-het, /’.
Dån, -ar, m, £>ampenelbe, dov 9Mbe
D., Daa, Dæ en N. Galeopsis
Tetrahit.
Dån, Don, 23ragen, Bulder. Dåna,
v. «. l. done. dundre, brage. Då
nande, n.
Dåna, v. n. 1, D. af, bort, daane, be
svime, Dånande, n. Daning, -ar, f.
Daanelse, Besvimelse, Dånogd, adj,
som har matte Djne, dodojet.
Dåra, v. a. 1. daare. Dårande, «.
Dåre, -ar, m. (T. der Thor) Daare.
Dåraktig, «ch’. taabelig. D-het, /.
Daarfkab, Taabelighed. Vki-liu», s.
fl. n. Daarekiste, Dollhus. Dårhus
hjon, s. pl. n. Daarekistelem , Sol*
huslem.
Dårrepe, m. Svingel D., Bygsving
ling, V y g fj a k N. Lolium temu-
lentum.
Dårskap, -er, rø. Daarstab.
Dåsig, adv (dagl. T.) bø(Tg.
Dåvarande, adj. davcerende.
Dack, H. s>i. n. (N. S. Deck) Dcek.
Dacksbalk, -ar, rø. Dcrksbjcelke.
Dacka, t?. a. 1. forsyne med Dcek.
Dackning, f.
Dacker, rø. Deger, et Slntal af 10.
vackan, adv. derfra, deden.
Dafna, v. n. 1. blive fugtig. val
nande, n.
valven, adj. fugtig. v-net) Fljg
tighed.
Dagelig, dajelig, adj. (I. dægilegr)
dejlig. D-het, f. Dejlighed.
Dagga, v. a. 1. die (om Dyr). vaF
gande djur, Pattedyr,
Daja, veM) -or, f. Kvindfolk, som har
£)ptønoiws»ceget; S3«beje N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
