- Project Runeberg -  Svensk-norsk Haand-Ordbog /
130

(1841) [MARC] Author: Ludvig Kristensen Daa - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Huspostilla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130 Hus Hvar
HuspoKtilla, -or, /. Huspostil. H«s~
predikant, -er, m. , Husprest, -er,
m. Huskapellan, Husrota, /, For
falden af Hus; komma på llU8ri)tll,
(jur.) demmes til at betale Skades
erstatning for et Huses Forfatning
og fcptte det i aabodsfri Stand.
Husesj^n, f. Husbesigtigslse. Hus
wlliln, <ie/’ Hustavlen i Katekis
men. Hustjuf, -var, m. pnét\)V>.
NuBt,juf!,t>.<l) -er, m. Hustyveri. Hus
truppar, pl. Hustropper. Hnsvan,
husvarm , adj. hjemmevant. Hus
vill , adj. husvild. Husvisltation,
-er, f. Husssgning. Husvåfnad, m.
hjemmegjort Lcrrred. Husvard, -ar,
m. Husvert. NuskAkre, s. pl. m.
Husejer.
Husblåss, m. Husblas.
Husera, v. n. 1. husere. Huserande,
ti. Husering.
Hut! interj, bort! vcek! vet hut! skam
dig! iokH veta hut, ikke skamme sig.
Hutlss, adj. (bgt. T.) uforssammet.
Huta, v. n. L. huta åt, true ad, f. E.
Hunde; overfuse, bide En af.
Hutla, v. n. 1. hutle, jafEe ; hutla sig
fram, prakke sig frem; lata hutla
med sig, lade sig tåge ved Naesen;
drf. Hutlare, .>?. pl. m. Stymper,
Sjusker, Prakker. Hutleri, n. Sju
iiert, Fuik.
Hvaba? (bgl. Tale for hvad behagas)
hvad behager?
Hvadan, adv, (Isl. hvadan) 1) hvor
fra, 2) l)»oraf.
Hval, -ar, m. Antal af 80; £>[.
Hval, -ar, rø., Hvalfisk, -af, m. Hval
ftiT. Hvalfiskfena, -or, /, Hval
finne. Hvalfiskfange, n. -fangst,
m. Hvalfangst.
Hvizl!’, s. pl n. Hoaelving. Hvalf
bkK-e, -ar, m. hvcrlvet Bue. Ilvall
gång, -ar, in, buegang
llvlu-, hvart, fron. hver, hvert; Kvar
och en, enhver; hvarannan, l)hver-
anden, 2) hinanden, hverandre; ivwtr
om annan, om hverandre, isiceng.
Nvar, adv. (Isl. llvar) hvor (udi).
Uvlll’ om ioke, hvis ikke. ltvn,r vid
lag? hvor omtrent? livøras, adv.
hvoraf.
Hvarannan,livarann {genit. hvars an
nars) hvarandra, pron. hiuanden«
hverandre.
Nvar»luF, -or, m. Hverdag, Sognedag.
UvlirHHss^lul, w. Hverdagslag. Hvar
6llKliss) adj. hverdags, daglig.
Itv^icloill, adj. enhver t Scerdeleshed.
Nvllrotter, adv. hvorefter.
Uvllremelli^N) adv. hvorimellem.
Hvaremot, adv. hvvlimod.
llv^i-e-zt, «liv. hvor.
Hvarf, s. /?/. n. Rad, Lag; hvarfvet
om, for hvarf, radenrundt. Hvarf
tals, adv. lagvis.
Hvarf, s. pl. n. Vsrft, Skibsvcerft.
Nvllrful-e, adv. hvorfor.
Hvarforutan, adv. teéforuben , uden
hvilket.
Nvarl, adv. hvori.
Ilvl»,ril,lans) «<iP. hvonblandt.
livll,-^) adj. Enhver.
Hvarjehanda, ««i/, allehaande
Nvlll’it>Kn, «<iv. hvorfra,
Nva,’.jemte, adv. hvorhos.
Hvarigenom, «iiv. hvorigjennom.
Hvarken, konj. hverken,
ltv^i-mell, adv. hvormed.
Itvasmsllelst) «tiv. hvorveh.
Nvavum, «<iv, hvorom. Hvaromkring,
i hvilken Egn, hvor omtrent.
NvarpZ,,’ «<i^. hvorpaa.
Hvars, genit. (af hvem) hvis.
Hvart, hvarhan, , hvarut, hvart dit,
adv. hvorhen.
Hvartill, adv. hvortil,
tlvaruncler, «rf«. hvorunder.
Hvarutaf, adv. hvoraf.
llvk»’uti, livllsutinnan, adv- hvori.
Nvarutufvel-, «ck?. hvorudover.
llvtll’vi<j) adv. hvorved.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svnohaand/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free