- Project Runeberg -  Svensk-norsk Haand-Ordbog /
157

(1841) [MARC] Author: Ludvig Kristensen Daa - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Svärdotter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157
Hvår OM
Bv3i-6c,tter, -«luttrar, f. Svigerdatter.
Svarfader, m. Svigsrfader.
Sviirforåldrar, pl. Svigerforeldre.
Svarja, v. a. & n. 3. (svårjer, svar;
svor, pl. svuro; svurit; svuren) (3.
sveria) svcerge, bande. Svarjande,
n. SviVrgen, Vanden; Bvar^ ««II
dundra, tordne og bande; «v. sig
men, svcrrge falllt- Bv3rMre, s.pl.
ml Bander.
Svarm, -ar, rø. Svwrm. Svarma, v.
n. 1. svcerme. Svarmare, s.pl.m.
Svoermer. Svarmeri, n. —N.
Svarmerisk, «rf,/.- ffcetmertf.
vSviirmoder, -modrar, /.Svigermoder.
HvBi’Bon, -soner, m. Sviqerssn.
Svarta, -or,/, (Fugl) Sortand, Sjo
orre N. i Anas fusca.
Svarta, f. Sort. sort. Farve, ©t^certe.
Svarta, v, a. 1- fcceite; bagtale, be
føre. Bvl»l’<Hn«le, n. Svartning, f.
Svirten. Svcrrtning. Svartare, s.
pl. m. en som farver sort.
Sy,, -v. a. 2. 1. sy; sy af, afdele ved
at sy; sy at, sy til, drf. Syende, n.
Syning, f.
Syarbete, n. Syning. Sybord, s. pl.
n. Sybord. Sylbåge, -ar, m. ’ Sy
ramme. B^^«n, n. Sytoi. Sydy
na, -or, f. SyPUde, Naalepude. Sy
kanl!«ke, -ar, rø. Syhanske. Syliin,
,n. Sylen. Sykorg, -ar, rø. Sy
kurv. Symamsell, -er, /. • Syjom
fru. Sypun^, -ar, rø. . n N. Sy
skola, -or, /. Syssole. B^trac!) f.
Sytraad. Sytyg,< n. Sytoj.
Syda, v- n. 2. l. (t ©efprog.) ligge
paa Siden, krcenge.
Syfta, v. n. 1. sigte. Syftande, n.
Syftnitig, /. Sigten.
Syfta, v. v. 1. ¦»cc.be Bygget til Sl
_" brygning, brf. Syftning, f.
Syfte, -n, n. Sigte; Maal, Djemed,
Hensigt. .^
Syftekorn, *•. pl. n. Sigtekorn.
BMemzi, s. pl. n. Maal, Djemed,
Hsnsigt.
Syl, -ar, rø. Syl. Syllik, aåj. syl
dannet. Sylmakare, s. pl. n. Smed,
som gjor Syler. B^lBlHn«jL, -or, f.
et (Vlags Insekt: /t»/i^ick’«. Syl
viiska, -or, /’. Sylflltteral. Sylort,
-er,/. (Plante) Eylblad, Frytebue
9?.: Subularia.
Syll, -ar, ,n. Njcelke, som lcegges til
©runb, ©oil, Syl N.
Svllogism, -er, rø. syllogisme.
Sjlt, «. Syltetsj.
Sylta, v. a. i. Sy. in, sylte, nedsylte,
lcegge ned, drf. B^ltn!nF, f.
Sylta," /. Svlte. . Syltmangelska, -or,
/. Kone. som scrlger Sylte. Sylt
l,ufvu6) ii. et i Sylte lagt Svineho
ved.
Syltburk, -ar, rø. Spltekrukke.
Syltkål, n. nedsyltet ©uurfaaf.
Syltrajolk, rø, sur gaaremelP, Sylte
nielf.
Syltsaker, pl. Syltetoj. Sylfskal,
-ar, rø. Syltekrukke.
Syn, -er, rø. Syn (i alle Ordets Ve
tydninger). 2) (dagl. T.) Anssgt. Aa
syn. 3) Synsforretning, Vesigtelses
forretning; midt i synen, midt i Sjne:
ne; det bar. syn for saga el. 88.FN,
bet er Syn for Sagen; for syns
Bli.ull, for et Syns skyld, paa Skromt;
halla .syn, afholde Synsforretning;
vara el. se i syne, have Syner;
Rlll^r^n, en Synsforretning, hvor
Statens fornemste Embedsmcend ere
Sunsmcend, og fra hvis Dom ej kan
appelleres, Overskjon.
Syna, v. a. 1. syne, bessgtige, drf. Sy
nande, n. Syning, f.
Synagoga, -or,/. Snnagog, lodskirke.
Synas, v. d. 2. 2. (I. synast) synes;
sees, lade ffg tilsyne, vise sig.
B^naxel, -xlar, rø. Svnakse/ Ijeakse.
Synbar, adj. Synbarligen, adv. synlig,
ojensynlig, aabenbar, iojnefaldende,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svnohaand/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free