Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blekinge län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blekinge län
105
krona, Ronneby, Jämshögs, Karlshamns,
Eringsboda och Sölvesborgs. Extra
provinsialläkardistrikt: Kyrkhults.
Veterinärdistrikt: Lyckeby, Ronneby, Karlshamns och
Sölvesborgs, a B. tillhör Lunds stift.
Bildar med Krist, län en valkrets med 10
riksdagsmän till första kammaren samt är egen
valkrets med 6 riksdagsmän till andra
kammaren. □ Stapelstäder äro Karlshamn,
Karlskrona, Sölvesborg och Ronneby vilka alla ha
tullkammare. Samtliga städer hava även
transitoupplagsrätt. a Kommunikationer.
Järnvägsnätet utgöres av kustlinjer som
förbinda städerna samt från dessa utgående
linjer till det inre av landet. Bussnätet är
tätast i trakten av Karlskrona och
Ronneby. Från städerna utgå skärgårdsbåtar samt
större båtar till in- och utländska hamnar.
Järnvägar öppnade för allmän trafik: längd
inom länet (1930): 323 km, därav 67 enskilda
normalspåriga och 256 enskilda smalspåriga.
Staten äger ingen jvg inom B. Enskilda
normalspåriga: Karlskrona—Växjö jvg
(tillstånd till öppnande för trafik 1874) 113,4 km
och Sölvesborg — Olofström — Älmhults jvg
(1901) 71,7 km. Enskilda smalspåriga:
Blekinge kustbanor, 205,4 km, varav
Kristianstad—Sölvesborg—Karlskrona (1874, 86, 89)
129 km, Sölvesborg — Hörviken (1915, 22)
14.2 km, Sandbäck — Olof ström (1886, 1909)
17.3 km, Djupadal — Kallinge (1889) 1,1 km,
Ronneby—Ronneby redd C1889) 3,5 km och
Bredåkra—Tingsryd (1896) 40,3 km.
Karlshamn—Vislanda—Bolmens jvg, 129 km,
varav Karlshamn—Vislanda (1874) 78 km. Östra
Blekinge jvg, 65,3 km, varav Gullberna—
Torsås (1899) 43,2 km. Nättraby—Alnaryd
—Älmeboda jvg (1897, 1905, 10) 49,1 km.
Allmänna vägar (1929): 205 km landsvägar,
1086 km bygdevägar. Busslinjer (1931):
39 linjer, 533 km, 58 busstnr med
jvgs-förb. Sjöfart (1929). Inrikes: ank. och avg.
fartyg 5 050, nettoton 1094 014. Utrikes: ank.
och avg. fartyg 1581, nettoton 517 667. I B.
hemmahörande fartyg: ång- och motorf. 26,
nettoton 12 861, segelf. 53, nettoton 4 049. en
Länets befolkning sysselsattes till mer än l/3
av jordbruk med binäringar. Industrien har
på senare tid fått en kraftig uppblomstring och
kommer med ali sannolikhet inom den
närmaste framtiden att bli länets huvudnäring.
De viktigaste industriorterna äro — utom
städerna Ronneby, Karlshamn och Karlskrona
— Olofström, Kallinge, Strömma och
Svängsta. Den mest utpräglade industrikommunen
är Asarum. I främsta rummet bland
industrigrenar kommer mineral-, metall- och
maskinindustrien med betydande anläggningar bl. a.
i Ronneby och Kallinge (Kockums
järn-\erks a.-b.), Olof ström (Svenska
stålpressnings a.-b.), Asarum och Granefors
(Svenska metallverken). Vidare märkes byggnads-,
belysnings- och vattenledningsindustri, de
största elektricitetsverken finnas i Karlshamn
och Karlskrona, samt den sedan gammalt be-
tydande jord- och stenindustrien. Särskilt må
framhållas brytning och bearbetning av
granit på talrika platser vid kusten och i
skärgården, bl. a. i Vekerum, i Stärnö och på
Gunnön. Textil- och beklädnadsindustrien
företrädes främst av Strömma
bomullsspinnerier samt klädesfabriker i Svängsta. Inom
närings- och njutningsmedelstillverkningen
är kvarnindustrien mest betydande. En
sockerfabrik finnes i Karlshamn, en snusfabrik
och ett bryggeri i Karlskrona. Bland
storindustriella anläggningar må slutligen
nämnas Djupafors trämasse- och pappfabrik
samt en olje- och kraftfoderfabrik i
Karlshamn. De viktigaste kraftstationerna finnas i
Hemsjö, Kallinge och Värperyd. cn För
undervisningen är sörjt, genom högre
läroverk för gossar och flickor, tekniska
skolor samt skeppsgosseskola i Karlskrona,
samrealskola i Ronneby, samrealskola och
elementarläroverk för flickor i Karlshamn,
samrealskola i Sölvesborg samt
folkskolor i städerna och på landsbygden.
Folkhög- och lantmannaskola finnes i
Bräkne-Hoby. a Lasarett finnas i
Karlskrona och Karlshamn, länssanatorium i Fur,
epidemisjukhus i Karlskrona, Karlshamn,
Asarum, Ronneby och Sölvesborg samt
kommunala sinnessjukhus i Karlskrona och
Ronneby. ca Statistik. Areal (1931): 303 867
har, varav 290 863 land. Ägoslag (1927): åker
63 035 har, trädgård 1209, slåtteräng 4 432,
ordnad betesäng 485, annan betesäng 8 750,
skogsmark 173125 och övrig mark 39 827.
Folkmängd: 62 402 år 1800, 107 827 år 1850,
146 302 år 1900, 147 030 år 1921, 144 841
år 1931. Yrkesfördelning (1920): jordbruk
med binäringar 35,0 %, industri och hantverk
28,7, handel och samfärdsel 10,1, allmän
tjänst m. m. 12,5, husligt arbete 2,9, f. d.
yrkesutövare m. fi. 10,8. Taxeringsvärde å
skattepliktig fastighet (1930): å jbrf 105 833 000
kr., varav 85 790 500 jbrv, 18 680 300 skgsv
och 1362 200 tomt- o. industriv., å a. f.
185 964 200. Taxeringsvärde å skattefri
fastighet (1930): å jbrf tillhörig staten 90 700
kr., kommuner m. fi. 200, å a. f. tillhörig
staten 37 053 900, kommuner m. fi. 25 657 100.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): svenska aktiebolag och solidariska
bankbolag 2 635 340 kr., andra skattskyldiga
81 948 690. Antal skattekronor (1931): 663 298.
Brukningsdelar (1927): 9 888, därav under
20 har åker 9 366, 20—50 har 445, 50—100
har 59, över 100 har 18; brukade av
arrendator 521. Åkerjordens fördelning (1927):
vete 3 083 har, råg 10 826, korn 497, havre
11877, blandsäd 2 314, baljväxter 136,
grönfoder 1283, potatis 8 909, sockerbetor 567,
foderrotfrukter 2 656, vall 17 750, andra
växtsl. 251 och träda 2 886. Skörd (1930):
vete 8 986 ton, råg 16 345, korn 953, havre
20 959, blandsäd 4 862, baljväxter 829,
potatis 117 089, sockerbetor 13 929,
foderrotfrukter 128 407, hö från odlad jord 71 748, hö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
