- Project Runeberg -  Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning /
172

(1932) Author: Karl D. P. Rosén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bårstad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Bàrstad—Båstad

areal 24 har (åker), txv à jbrf 52 800 kr.
(jbrv). i=i B. nr 1, 13/4 mtl,
kyrkoherdeboställe, areal 62,5 har, därav 60 åker, txv å
jbrf 128 300 kr. (jbrv), å a. f. 18 200. ■=> B.
nr 8, 1/4 mtl, klockarboställe.

Bårstad, 134 q3. By med tegelbruk i Kalm.
län, Dörby kn; 4 jbrf, 12 a. f. Txv å jbrf
104 900 kr, därav 93 900 jbrv och 11000
skgsv, å a. f. 522 300. i=> Tegelbruk, areal
23,7 har, txv å a. f. 516 600 kr, tillhör
Ny-gärde tegelbruks a.-b.

Båstad, 121 †6. Kommun i Krist, län, Bjäre
hd, tillhör Båstads landsf.-distr. Ängelholms
fögd. Södra Åsbo och Bjäre doms, Bjäre hds
vägh.-distr, samt ingår som moderförs. i
Båstads och Hovs förs:ars past. i Lunds stift,
Bjäre kontr. Kyrkan, av tegel, från
1400-ta-lets mitt, jämförlig med de övriga skånska
städernas tegelkatedraler och säkerligen uppf.

1 samband med att Båstad fick
stadsprivilegier (1462). Altarprydnad från år 1764,
ljuskrona från 1662, ljusstakar från 1669,
epitafier och fanor från 1600—1700-talen,
mellan-klockan från 1635 och lillklockan 1613. a B.
är beläget på Hallandsåsens skarpa
sluttningar mot N. Åsen är nästan helt genomskuren
av den branta Sinarpsdalen. Området utmed
Kattegatt i N är låglänt. Där förekomma
flygsandsfält, bevuxna med planterad barrskog.
F. ö. är jorden grus- och sandblandad och
tämligen bördig. Vid Laholmsbukten ligga
Båstads köping (mun.-samh.) och Målens
mun.-samh, båda mycket besökta badorter.
Vid Båstads stn märkes ett betydande
kalk-och tegelbruk. Jvgstn Båstad på jvgslinjen
Göteborg—Malmö. Från Båstad utgå
busslinjer (med jvgsförb.) till Torekov över
Segeltorp (postförande) och över Ramsjö och
Västra Karup, till Örkelljunga över Våxtorp
samt till Östra Karup. Vidare finnes
bussförbindelse mellan Båstads jvgstn och
Båstads köping (sommartid utsträckt till
Appelryd). r= K:en omfattar endast byn Båstad.
=> Areal (1931): 716 har (land). Ägoslag
(1927): åker 353 har, trädgård 52, ordnad
betesäng 2, annan betesäng 457, skogsmark 7
och övrig mark 257. Folkmängd 1 827 år 1921,

2 117 år 1931. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf »851500 kr, varav
640 600 jbrv, 5 900 skgsv och 205 000
tomt-o. industriv, å a. f. 9178 000.
Taxeringsvärde d skattefri fastighet (1930): å a. f.
tillhörig kommuner m. fi 150100 kr, varav
kyrka 60 000 (i B. köp.), 4 folkskolor 34 000
(varav 3 i köp, 25 000) och ålderdomshem
6 000 (i köp.). Till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst (1930): svenska aktiebolag
och solidariska bankbolag 110 070 kr, andra
skattskyldiga 1 784 250. Antal skattekronor
(1931): 17 657. Kommunalskatt (1931): 4,40
kr, varav borgerl. kn 1,50, kyrkan 1,06 och
skolan 1,84. Landstingsskatt (1931): 2,10 kr.
Vägskatt (1931): 0,20 kr. per fyrk. Tillgångar
(31/12 1928): borgerl. kn 371148 kr, varav

fastigheter 311550, kyrkl. kn 197 324, varav
fastigheter 157 000. Skulder (31/12 1928):
borgerl. kn 221 173 kr, kyrkl. kn 75 034.
Brukningsdelar (1927): 55. Åkerjordens
fördelning (1927): vete 3 har, råg 40, havre 58,
blandsäd 27, baljväxter 2, grönfoder 22,
potatis 22, sockerbetor 1, foderrotfrukter 20,
vall 136 och träda 22. Husdjur (1927):
hästar 85, nötkreatur 233, får 31, getter 7, svin
307, fjäderfän 2 984 och bisamhällen 28.

Båstad, 121 f6,1.10 A b2. Köping (dock ej egen
kn) i Krist, län, Bjäre hd, Båstads kn; ingår
i Båstads landsf.-distr. Ängelholms fögd.
Södra Åsbo och Bjäre doms, Bjäre hds
vägh.-distr. samt Båstads och Hovs förs:ars past i
Lunds stift, Bjäre kontr. I köpingen ligger B.
förs:s kyrka (se B. kn), o Beläget vid
Laholmsbukten på norra sluttningen av
Hallandsåsen. Livligt besökt badort, som årligen

Båstad från Hallandsåsen.

mottager flera tusen badgäster. Betydande
frukt- o. blomsterodling. Läkare (prov.-läk. i
B. distr.), veterinär (distr.-vet. i B. distr.),
apotek. Jvgstn å linjen Göteborg—Malmö, 26
km från Ängelholm, 15 från Laholm.
Busslinjer (med jvgsförb.): Torekov—Segelstorp—
B. (postbef.), Torekov—Ramsjö—Västra
Karup—B, Östra Karup—B, Örkelljunga—
Våxtorp—B. och B. jvgstn—B. köp.
(sommartid utsträckt till Appelryd). t= B.
nämndes redan på 1400-talet som en av
provinsen Skånes städer. Gick dock sedan
tillbaka och utbytte år 1664 sina privilegier
mot "fläckrättigheter" (rätt att idka
handel, hantverk m. m.). Fick
köpingsrättigheter år 1858. i=i Areal (1931): 29 har (land).
Folkmängd 629 år 1921, 649 år 1931.
Taxeringsvärde d skattepliktig fastighet (1930):
å jbrf 3 000 kr. (jbrv) å a. f. 2 921 400.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930):
å a. f. tillhörig kommuner m. fi. 120 000
kr, varav kyrka 60 000, 3 folkskolor 25 000
och ålderdomshem 6 000. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska
aktiebolag och solidariska bankbolag 110 070
kr, andra skattskyldiga 774 440. Antal
skattekronor (1931): 7 919. Municipalskatt (1931):
1,85 kr. Tillgångar (3l/l2 1928): 20 928 kr,
varav fastigheter 7 970. Skulder (3l/i2 1928):
49 660 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:02:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svorter/sydbesk/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free