Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hallagården ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallagården—Halland
397
Txv å jbrf 43 800 kr., därav 38 400 jbrv och
5 400 skgsv, å a. f. 19 000. a H. nr 1, 2/3
mtl, kantorsboställe.
Hallagården, gård och jlght i Malm. län,
Kå-geröds kn, 4 km NNV om kyrkan. Txv å
jbrf 24 500 kr. (jbrv).
Hallagärde, komministerboställe i Hall. län,
Frillesås kn, 2,3 km NNV om kyrkan.
Omfattar H. nr 1, 1/2 mtl. Txv å jbrf 17 300 kr.,
därav 16 600 jbrv och 700 skgsv.
Hallagärde, by i Kalm. län, Torsås kn, 3
km SV om Trankvills stn; 4 jbrf, 4 a. f.
Txv å jbrf 34 600 kr., därav 26 900 jbrv och
7 700 skgsv, å a. f. 3 200.
Hallagärde, gård och jlghtr i Älvsb. län.
Surteby-Kattunga kn, 1 km Ö om kyrkan;
5 jbrf. Txv å jbrf 60 400 kr. (jbrv). □ H.
nr 1, 1/2 mtl, Holmåkra nr 1, 177/614 mtl,
87/1030 mtl, äg. Leonard V. Carlsson,
Berghems kn; areal 132,6 har, därav 40,5 åker,
85 skog, txv å jbrf 53 000 kr. (jbrv).
Hallalycke, by i Älvsb. län, Örby kn, 4,5
km N*0 om kyrkan; 8 jbrf. Txv å jbrf
32 600 kr., därav 31 600 jbrv och 1 000 skgsv.
ITallamåla, gård och jlghtr i Jönk. län,
Vetlanda landskn, 3,3 km N om Ekenässjöns stn;
3 jbrf. Txv å jbrf- 36 600 kr., därav 30 100
jbrv och 6 500 skgsv.
Hallamölla, gård i Krist, län, Eljaröds kn,
1,6 km NV om kyrkan. Txv å jbrf 19 700
kr., därav 18 300 jbrv och 1400 skgsv; kvarn
txv å a. f. 3 500 kr.
Hallamölla, gårdar i Malm. län, Blentarps
kn, 3 km VSV om kyrkan; 2 jbrf. Txv å
jbrf 15 600 kr. (jbrv).
Halland består liksom Blekinge av en
kustbygd, den gamla kulturbygden, där
huvudmassan av befolkningen bor, och en
skogsbygd, som intar den östra delen av landskapet
och är en del av sydsvenska höglandet. Men
gränsen mellan de två landskapstyperna är i
Halland skarpare och framträder ofta i kärv
kontrast. Kustbygden är här en verklig
slätt. Urberget höjer sig vanligen brant över
kustslätternas leror, och motsatsen blir som
starkast, där berget, vilket ofta är fallet, då
det som mäktiga bergöar dyker upp ur
kustslätten, ligger bart eller blott täckes av
ljungens matta.
Fullt ensartad är kustslätten ej. Den är
bredast och jämnast i S, N om Hallandsåsens
förkastningsbrant upp till Genevadsån, och
når här en bredd av 20 km. Här ligger
också ej endast urberget, som eljest både i
skogsbygd och kustbygd bildar berggrunden,
utan ovan denna ett lager av kalksten,
härstammande från krittiden och som här finnes
bevarat. Över dess jämna terräng ha sedan
efter inlandsisens avsmältning, då havet
sträckte sig högre upp än nu, sand och leror
avlagrats. I denna södra del uppvisar
Halland också sin jämnaste kustlinje, en 20 km
lång, av kustströmmarna utjämnad strand,
som sträcker sig från Hallandsåsen norrut.
Kustströmmarna hava varit så mäktiga, att de
tvingat Lagan att vika åt N. Närmast kusten
ligger ett vidsträckt dynlandskap, nu efter
hård kamp bundet och till större delen
planterat med barrskog.
Från trakten N om Halmstad till närheten
av Ätran upplöses slätten till ett nätverk av
mindre dalar och slätter, genom de många
kraftiga bergshöjder, som ligga utanför de
mer sammanhängande men dock av dalar
djupt sönderskurna platåbranter, vilka bilda
skogsbygdens rand i Ö. Från
Falkenbergstrakten till Varberg blir åter slätten vidare
och mindre obruten, men N därom äro vi
inne i Nordhalland, där kustslätten är
försvinnande smal. Den t. o. m. försvinner, där
bergklackarna nå ut till kusten och bilda
framspringande uddar, mellan vilka vikar
gå in. Kusten blir här upplöst i en
fjärd-och skärgårdskust. Vikarna bli större ju
längre vi gå åt N — vi nämna Torna-,
Kloster-, Vändelsö- och
Kungsbackafjordarna. Den sistnämnda skiljer Onsalalandets
stora halvö från fastlandet.
Nordhalland är med andra ord ett
övergångsområde till Bohuslänsnaturen, men ej så
kärvt och med bredare dalar. Även här finns
t. o. m. en och annan större slätt, t. ex.
framför "Fjärås bräcka", den stora vall av
väldiga grusdeltan, som dämmer upp sjön.
Vore bräckan och slätten borta, funnes här
en lång fjord från Kungsbackafjärden in i
sjön Lygnern, vars yta ligger 15 m ö. h.
men vars botten når ända till 30 m under
havets nivå. Bräckan bildades såsom en
deltabildning framför isranden av de isälvar,
som brusade fram från densamma, medan
de finare sedimenten till stor del fyllde ut
fjärden och uppbyggde sand- och lerslätten.
Så mäktiga äro sedimenten, att man i
Kungsbacka borrat genom 80 m mäktig lera, som
i sin ordning vilar på sand och grus. Några
få meter av de mäktiga lerlagren hava bildats
under postglacial tid, då isen avsmält men
landet ännu ej hunnit höja sig till sin
nuvarande nivå. Även på andra delar av
kustslätten nå lerorna en betydande mäktighet,
och de ha, såsom ovan visats, kunnat utfylla
betydande ojämnheter och därigenom skapat
denna vidsträckta, fruktbara slätt, med sin
frihet från sjöar och mossar, endast
avbruten, där enstaka, mäktiga bergshöjder
dominera densamma.
Slätterna behärskas av bergs- och
skogsplatåerna, som blåna inom nära räckvidd i Ö,
eller av de djärvt branta eller mjukt
rundade bergöarna, som höja sig över dem. Men
de brytas också av en och annan mäktig
grusplatå av Fjärås bräckas art —
Halmstads förstäder klättra uppför Galgberget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
