Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Halland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Halland
utpräglade jordbruksområden. År 1920
beräknades jordbruk med binäringar, om
folkmängden fördelas i 4 huvudgrupper, föda 55,4
% av landskapets befolkning.
Halland har sålunda ej i högre grad
industrialiserats. Industribefolkningen omfattade 1920
28,4 °/o av länets hela folkmängd. På det
betydande jordbruket har som nämnts
utvecklats en viktig mejerirörelse, som dock
ej sysselsätter någon större arbetarestam.
Stenindustri finnes men har en ganska
blygsam omfattning. Största arbetarantalet ha
ett par textilindustrier i Oskarsström och
Halmstad.
Fisket är numera som näringsgren mindre
betydande. Saltvattensfisket sysselsätter ett
halvt tusental yrkesfiskare och utgöres
förnämligast av sillfiske med drivgarn och
fångst av torsk, vitling och kolja medelst
koljebackar eller snurrevad. Fisket
inbringade årligen 1927—29 omkr. 8-00 000 kr.
De största fisklägena ligga vid mellersta
Hallands kust, Glommen N om Falkenberg,
Galtabäck och Träslöv S om Varberg samt
Bua nordligare. Laxfiskena i åarna äro av
gammalt berömda.
Halland är som de flesta svenska bygder,
sedan skiftena gått fram över desamma, de
enstaka gårdarnas bygd.
I Halland synes den fyrbyggda skånska
gårdstypen ursprungligen vara den
förhärskande. Men det har här varit rikare på skog
än i Skåne. Korsvirke träffas, men
vanligare är skiftesverket, och längst i N och Ö
har gården byggts av timmer. Under de
senare årtiondenas ombyggnad har ofta den
fyrbyggda gården sprängts sönder, husen
I
Foto H. Nelson.
Halland. Gärd ö om Gamla Köpsta.
flyttats från varandra, och i vissa trakter,
t. ex. Onsala, är den nu en sällsynthet.
Halmtak äro vanliga. Nordhalland och
skogsbygderna uppvisa gårdstyper, som stå
Smålands och Västergötlands nära.
Hallands städer återspegla landskapets
karaktär. Liksom Sydhalland genom
kustslättens större bredd och dennas fattigdom på
skog och rikedom på lera påminner om
Skåneslätten, så voro och äro Laholm och
Halmstad städer byggda av korsvirke eller tegel,
medan Falkenberg, Varberg och Kungsbacka
äro uppsvenska trästäder till typen.
De tre förstnämnda ligga vid Hallands tre
sydligaste stora åar, och här anlades städerna
under medeltiden upp under fallen, som
hämmade varje seglats, men där det också var
möjligt att komma över floderna. En dylik
broövergång var möjlig vid Laholm, där
forsen brusade fram på ömse sidor om en
holme. Här korsades också den viktiga
Lagastigen. Liknande voro också
betingelserna för Halmstads och Falkenbergs tillkomst,
men de kommo att ligga vid åmynningarna
Halland. Bron över Ätran vid Falkenberg, byggd på 1750 talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
