Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kattarp, Östra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
Kattarp, Östra—Kattegatt
38,4 har (total), txv å jbrf 263 000 kr.,
därav 125 000 jbrv och 138 000 tomt- o.
industriv. <=> Fastighets a.-b. Annelund äger
So-fiedals gård, som består av Västra K. nr 6,
B.a och B.b.; areal 18,9 har (total), txv å
jbrf 165 000 kr., därav 75 000 jbrv och 90 000
tomt- o. industriv. cn Västra K. nr 7, kallas
Ögård, äg. Lunds domkyrka; areal 33,1 har
(total), txv å jbrf 125 500 kr. (jbrv). cn A.-b.
Skånes galopp- och travbana äger Jägersro
kapplöpningsbana, txv å a. f. 250 000 kr. a
Till Västra K. hör dessutom Martabo
ålderdomshem, äg. Malmö stadsmission, txv å
a. f. 60 000 kr. (bev.-fri).
Kattarp, Östra, 111 gl. By i Malm. län, Södra
Sallerups kn; 11 jbrf, 15 a. f. Txv å jbrf
569 600 kr. (jbrv), å a. f. 62100. ■=■ Östra
K. nr 1, 9461/25326 mtl, nr 9, 1/192 mtl, äg.
Anders Nilsson; areal 21,5 har, därav 21 åker,
txv å jbrf 51600 kr. (jbrv). cn Östra K.
nr 2, 139/360 mtl, 9/320 mtl, äges av Jöns
Pålsson, Kvisslemölla; areal 28,5 har (åker),
txv å jbrf 62 700 kr. (jbrv). cd Östra K. nr
9, 23/120 mtl, nr 1, 2197/25326 mtl, tillhör Nils
Andersson; areal 22,3 har (åker), txv å jbrf
53 400 kr. (jbrv). cn Östra K. nr 9, l/3 mtl,
kallas Prydesholm, äges av Johan Alfr.
Nilsson; areal 29,2 har, därav 27,8 åker, txv å
jbrf 68 800 kr. (jbrv). cn östra K. nr 7, 5/16
mtl, kallas Sjunnero, tillhör Otto Vilhelm
Nilsson; areal 25 har, därav 23,5 åker, txv å
jbrf 53 200 kr. (jbrv). cn Östra K. nr 8, 47/96
mtl, äg. Håkan Håkansson; areal 35,3 har,
därav 30,3 åker, txv å jbrf 71600 kr. (jbrv).
cn Malmö högre allm. läroverk disp.: Östra
K. nr 5, l/2 mtl, areal 33 har, därav 30,5 åker,
txv å jbrf 69 000 kr. (jbrv); Östra K. nr 6,
1/2 mtl, areal 35,5 har, därav 35 åker, txv å
jbrf 67100 kr. (jbrv). cn
Vagnmakareverkstad txv å a. f. 8 800 kr., smedja 6 000.
Kattarps landsfiskalsdistrikt i Malm. län,
Luggude hd, Hälsingborgs fögd. och
Luggude doms. Omfattar Vikens, Jonstorps,
Far-hults, Välinge, Kattarps och Fleninge k:er.
Areal (1931): 13 436 har, därav 13 332 land.
Folkmängd (1931): 9154.
Kattegatt, 121,131,141. K:s gräns mot
Skagerak utgöres av en linje från Skagens
nordostspets till Pater-Nosterskären S om Tjörn.
Dess södra gräns mot Bälthavet och Öresund
utgöres av linjer, som förbinda Hasenöre på
Jylland med Sjællands Odde och Gilbjergs
Hoved med Kullen. Tillsamman med
Skagerak utgör Kattegatt en stor L-formad havsvik
av Nordsjön, vilken samtidigt är ett s. k.
genomgångshav till den innanför liggande
Östersjön. Denna havsviks djupaste parti
är beläget längst i NV inom Skageraks
område, där den s. k. "Norska rännan", med
maximidjup nära 700 m, bågformigt
omsluter Norges sydostkust. Från denna ränna
skjuter en utlöpare nedåt mot SO långs
Sveriges västkust, "Djupa rännan" kallad, vars
djup överstiga 75 m ända ned till trakten
SV om Vinga. Sluttningen nedåt från
kustbanken till denna ränna är avsevärt brantare
i Ö än i V. Västra och södra delen av
Kattegatt utfylles av ett stort föga djupt flak med
djup mellan 10 och 40 m men med åtskilliga
ännu grundare partier, särskilt i S och SO
om Kattegatts största ö, Læsö, samt V om
den därnäst största, Anholt. I allmänhet äro
djupen även S om Djupa rännan större
mot Sveriges kust, där djupkurvan för 40
m löper på ett avstånd av knappt 10
distansminuter från fastlandskusten ända ned till
höjden av Falkenberg. Enstaka djupare
partier med ända till 80 m och däröver
förekomma ännu i denna del av Kattegatt. Mot
dess sydliga gränser minskas maximidjupet
till något över 20 m.
Utom de nämnda öarna förekomma i
mellersta och södra Kattegatt endast ett fåtal öar,
av vilka Hallands Väderö längst i SO är
den största. I NO vidtager Bohusläns av
djupt ingående fjordar genomskurna och
örika skärgård; den största av öarna där är
Hisingen mellan Göta älv och Nordre älv
samt, utanför Kattegatts nordgräns, Tjörn
och Orust. Ävenledes utanför Kattegatts
nordgräns faller Bohusläns största fjord,
Gullmarn, med maximidjup på omkr. 120 m,
tröskeldjupet är 45 m.
Bottnen i Kattegatt är övervägande lös lera.
Dess grundare partier äro bevuxna med
sjögräs, Zostera.
De hydrografiska förhållandena i Kattegatt
behärskas av en konflikt mellan tvenne
motsatt riktade strömningar, det föga salta
utflödet från Östersjön genom Öresund och
Bälten och det salta inåtflödet av havsvatten
från Skagerak. På grund av sin högre
specifika vikt håller sig det salta vattnet under
det mindre salta, så att en "skiktning"
uppstår, karakteriserad av att olika salta och
därigenom olika täta vattenslag ända från
östersjövatten med 15 °/oo till 20 °/oo (15 till
20 gram salt per liter) till vatten från
Nordsjön med 34 °/oo och däröver ligga skiktade
ovanpå varandra. De svenska hydrograferna
urskilja ett antal olika vattenslag, som fått
olika namn. Så kallas vatten med över 35
°/oo oceanvatten, vatten med mellan 34 °/oo
och 35 °/oo nordsjövatten, vatten med 32 °/oo
till 34 °/oo bankvatten, eftersom det
uppkommer vid den över grundare partier i
Nordsjö-området försiggående
omblandningspro-cessen. Det från Östersjön härstammande
s. k. baltiska vattnet har i södra Östersjön
en salthalt mellan 7 "Iao och 8 °/oo, vilken i
Öresund och Bälthavet genom uppblandning
med saltvatten underifrån, ökas till 15 °/oo à
20 "Ioo. Detta i Kattegatt från S
inströmmande vatten bildar ett ytlager ovanpå de
utifrån kommande saltare vattenlagren, men
detta ytlager har icke likformig mäktighet
över hela Kattegatts bredd. Genom
jordrotationens åt höger riktade, avböjande kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
