Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kattekulla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivattekulla—Kattlunds 605
veckor, i grov packis. Isen har därvid i
regel bildats i södra Östersjön eller i
Bältha-vet och med Baltiska strömmen förts ut i
Kattegatt och över mot Hallands-kusten, där
under inträffande västlig storm stark
isskruv-ning har förekommit. Även fast is har
bildats, vilken exempelvis under februari 1917
låg gångbar ända till en svensk mil utanför
de yttersta skären vid Bohusläns kust. Ett
märkligt fenomen är bildningen av s. k.
pannkaksis, runda, tallriksstora isblock, som
uppstiga från djupet och kunna på kort tid
blockera öppna havet. Orsaken till dess
bildning är kontakt mellan ett saltare undre
vattenlager, som under längre tid legat i ytan
och avkylts till c:a 1,3 grader under noll,
vilket lager sedan, genom interna rörelser,
övertäckes av ett mindre saltlager, avkylt till
nära sin (högre liggande) fryspunkt, varvid
isbildningen i det sistnämnda börjar vid
gränsytan mellan båda lagren, av vilka det saltare
och kallare verkar som en köldblandning.
Inom den bohuslänska skärgården ungefär
vart tredje år inträffande isbildning utgör ett
betydande hinder för kusttrafiken. Inne i
fjordarna inträffar islägg snart sagt varje
vinter, varvid vattnets skiktning gynnar
avkylningen till fryspunkten, så snart ett
ytskikt av färskare vatten om ringa mäktighet
vilar ovanpå ett avsevärt saltare undre lager.
Fisket i Kattegatt har stor ekonomisk
betydelse. Viktigaste fiskerierna äro vadfisket
efter vintersillen, som visar oregelbundna
variationer i avkastning från år till år,
vidare drivgarnsfisket utanför kusten efter
höstsill, skarpsillfisket likaså bedrivet med
vadar samt slutligen fisket efter makrill,
under försommaren med dörj, under
eftersom-maren med drivgarn, eller inne i fjordarna
med landvad. Fisket med trål inom
Kattegatt, som tidigare bedrevs i stor utsträckning
av ångtrålare har numera flyttat sig längre
åt NV till Skagerak. På senare år har ett
alltmer givande trålfiske efter sill bedrivits.
Med mindre motortrålare bedrives alltjämt
fiske i Kattegatt, medelst trål eller snurrevad,
mest efter kolja och flatfisk, på den västra
sluttningen till Djupa rännan. Av
skärgårdsfisket är det efter ål, i norra delen av
Kattegatt efter hummer, mest givande.
Hans Pettersson.
Kattekulla, by i Älvsb. län, Örby kn, 5 km
Ö om kyrkan; 4 jbrf. Txv å jbrf 17 100 kr,
därav 16 300 jbrv och 800 skgsv.
Kattemåla, by i Kalm. län, Ljungby kn, 8,7
km NV om kyrkan; 7 jbrf, 6 a. f. Txv å
jbrf 76 400 kr, därav 69 400 jbrv och 7 000
skgsv, å a. f. 7 800.
Katthammarsvik, 147 z6. Fiskläge och
lastageplats i Gotl. län, Östergarns kn, 1,5 km NV
om kyrkan; c:a 200 inv. (l/l 31). Ingår i
Tomase m. fi. Post- o. telefonstn. a
Hamnen, som skyddas av en mindre pir, har en
c:a 100 m lång brygga, vid vilken djupet är
3,5—4 m. K. har ångb.-förb. med Visby och
andra Gotlandshamnar.
Katthamra, 147 z6. By i Gotl. län, Östergarns
kn; 4 jbrf, 8 a. f. Txv å jbrf 24 500 kr,
därav 21 800 jbrv och 2 700 skgsv, å a. f. 66 700.
en Kalkstensbrott txv å a. f. 25 OOO kr.
Kattlunds (Kattl.), 147 x2. By i Gotl. län,
Grötlingbo kn; 5 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf
51 200 kr, därav 44 500 jbrv och 6 700 skgsv,
å a. f. 1300. a En av gårdarna i K. är
en av de märkligaste på ön, innehåller såväl
i manbyggnaden som ladugården
byggnadspartier från medeltiden. Andra delar härröra
emellertid från 1700- och 1800-talen. Redan år
Kattlunds, medeltidsgården.
S. T. F:s bildarkiv.
Katthammarsvik, fiskläget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
