- Project Runeberg -  Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning /
639

(1932) Author: Karl D. P. Rosén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kristdala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kristdala—Kristianopel

639

Husdjur (1927): hästar 402, nötkreatur 2 623,
• får 2 022, getter 2, svin 810, fjäderfän 3 255
oeh bisamhällen 145.

Kristdala, 145 qö. Samhälle i Kalm. län,
Kristdala kn; 131 a. f. Txv å a. f. 370 600 kr.
Avstyckat från Stensö nr 1 och
Klockaregården nr 1 (se d. o.); 649 inv. (l/l 31).
Post-, telefon- o. telegrafstn.

Kristenstorp, gård i Krist, län, Vittsjö kn,
5 km VNV om kyrkan. Txv å jbrf 18 900
kr, därav 11 800 jbrv och 7 100 skgsv.

Kristerstorp, gårdar i Jönk. län, Fröderyds
kn, 8 km SS V om kyrkan; 2 jbrf. Txv å jbrf
32 300 kr, därav 23 700 jbrv och 8 600 skgsv.

Kristianopel, 124 p, q4. Kommun i Blek. län,
Östra hd, tillhör Kristianopels landsf.-distr,
Karlskrona fögd. Östra hds doms. och
vägh.-distr. samt utgör eget past. i Lunds stift,
Östra hds kontr. Kyrkan uppf. i början

Kristianopel, kyrkan.

av 1600-talet. cn Innanför Kalmarsunds låga
kust sträcker sig ett bälte av tätbygd och
odlad jord. Den öppna strandbygden
övergår i det inre till stenbundna
lövskogsmarker, emellanåt med inslag av barrskog,
särskilt i V. Gränsen mot Kalm. län utgöres av
Brömsebäck. I k:en märkes Fågelmara herrg.
På en halvö ligger Kristianopels samh.
("köping"). Jvgstnr: Fågelmara och
Brömsebro, hpl Leremåla på linjen
Kalmar—Torsås — Karlskrona, a Byar:
Abrahamns-äng, Apelås, Björkelycke, Bredavik,
Brå-telycke, Bröms, Djupehamn, Ebbenäs,
Eriksholm, Femmeryd (delvis belägen i Jämjö kn),
Flyeryd, Fågelmara, Hallersboda, Klakebäck,
Kläpparemåla (Kläppermåla), Komstorp,
Ku-vehall, Källemåla, Käringeryd, Lönnemåla,
Mosseryd (Museryd), Oisäng, Pålsmåla,
Ramshult, Rörsäng, Signemåla, Sprattleboda,
Stavsnäs, Stensborg, Stubbemåla, Strålemara,
Svärdsmåla, Söremåla, Tockemåla, Tombäck,

Trolleboda, Övre och Yttre Tång, Aspenäs och
Ödemåla; hemman: Bramsboda, Fagrakulla
(Fagerkulla), Helleviksäng, Hoboda,
Juvans-träte, Kristianopel, Krogsnäs, Lermåla,
Milasten, Möllehall, Skarnholm, Skäggeryd ^ och
Strömsmåla; samhällen: Brömsebro,
Fågelmara och Kristianopel, cn Areal (1931):
9 190 har, varav 9 175 land. Ägoslag (1927):
åker 2 790 har, trädgård 27, slåtteräng 111,
ordnad betesäng 6, annan betesäng 418,
skogsmark 4 902 och övrig mark 921.
Folkmängd 2 798 år 1921, 2 803 år 1931.
Taxeringsvärde å skattepliktig fastighet (1930):
å jbrf 3 231 200 kr, varav 2 665 600 jbrv
och 565 600 skgsv, å a. f. 1041 600.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930): å
a. f. tillhörig staten 100 kr, kommuner m. fi.
223 900, varav kyrka 100 000 (i mun.-samh.)
och 5 folkskolor 86 000. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): 535 060
kr. Antal skattekronor (1931): 4 519.
Kommunalskatt (1931): 11,70 kr, varav borgerl.
kn 8,40, kyrkan 1,30 och skolan 2,00.
Landstingsskatt (1931): 2,54 kr. Vägskatt (1931):
0,19 kr. per fyrk. Tillgångar (31/12 1928):
borgerl. kn 70 582 kr, varav fastigheter
9 008, kyrkl. kn 105 812, varav fastigheter
100 000. Skulder (31/12 1928): borgerl. kn
15 308 kr, kyrkl. kn 32 643. Brukningsdelar
(1927): 347. Åkerjordens fördelning (1927):
vete 46 har, råg 596, korn 24, havre 579,
blandsäd 63, baljväxter 2, grönfoder 56,
potatis 346, sockerbetor 2, foderrotfrukter 104,
vall 774, andra växtsl. 21 och träda 177.
Husdjur (1927): hästar 469, nötkreatur 2 119,
får 434, getter 2, svin 1175, fjäderfän 8 818
och bisamhällen 79.

Kristianopel, 124 p, q4, 1.16 C. Samhälle i
Blek. län, Kristianopels kn. K. kallas sedan
lång tid tillbaka köping och räknas
officiellt enligt kommunallagarna bland
mun.-samh.; ingen av de gällande stadsstadgarna
tillämpas dock i K. Samh. är beläget på
en i Östersjön utskjutande halvö, 7 km
från Fågelmara och Brömsebro jvgstnr å
linjen Kalmar—Torsås—Karlskrona. I samh.
ligger K. förs:s kyrka (se K. kn).
Ålfisket på de grunda sandbankarna i
Kalmarsund är en viktig inkomstkälla för
befolkningen. Den trånga och tämligen oskyddade
hamnen har en 10 m lång brygga, invid
vilken djupet är ung. 2 m. cn K. uppfördes
åren 1599—1611 av Kristian IV i närheten av
den redan på 1300-talet omnämnda staden
Avaskär och var avsedd till gränsfästning.
Stadsmuren, som delvis är väl bevarad,
uppfördes åren 1603—06. K. erövrades av Gustav
Adolf 1611 men återerövrades s. å. av
danskarna. Stadsprivilegier från åren 1622 och
1648. K. blev svensk genom Roskildefreden
1658. Erövrades av danskarna 1675.
Återerövrades av svenskarna 1677 och därmed
upphör K. att vara stad. cn Areal (1931): 11
har land. Folkmängd 107 år 1921, 117 år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:02:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svorter/sydbesk/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free