Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skåne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skåne
1063
Skåne. Motiv från Romeleåsen.
för mer än 100 år sedan. Sydvästslättens
vitrappade, hopbyggda och fyrsidiga gårdar
av korsvirke och tegel med halmtak vika
alltmer för gårdsanläggningar med mer fritt
liggande hus. Teglet är det viktigaste
materialet på slätten, men man behöver ej
komma långt in på de skogrikare områdena på
urbergsterrängen förr än den rödmålade
trästugan möter. Den plankfodrade
råtegel-stugan är en ej ovanlig typ i
övergångsområdena såväl på slätten som i skogsbygden,
om den också numer mer sällan nybygges.
Ingen lantbruksbygd i Sverige är så tätt
befolkad som Sydvästslättens. I utpräglade
lantbrukssocknar når befolkningen 50 inv.
på kvkm. Men Skåne har en stor industri,
till väsentlig del en näringsindustri, baserad
på dess jordbruksprodukter (sockerfabriker,
kvarnar, brännerier) eller vuxen upp på dess
berggrund och jordmån (cementindustri,
tegelbruk). I Skånes nordvästra hörn (S om
Kullen och V om Söderåsen) ligga Sveriges
enda stenkolsfält. På samma sätt som
utlandets långt väldigare stenkolsområden ha
de bundit industrien till sig. De skånska
kolen, som härstamma från övergången
mellan trias- och juraperioderna (rät-lias) tagas
väsentligen från två flötser av ringa
mäktighet. Intill dem finnas lager av eldfast
lera som använts i tegel- och
lerkärltillverkningen. Så har vid Höganäs vuxit upp
en betydande industriort. På västsidan av
Söderåsen ligga flera samhällen
(Skromberga, Bjuv, Billesholm, Nyvång m. fi.),
som vuxit upp på kolfälten.
Den stora lantbefolkningen och Skånes lyck-
liga läge ur trafiksynpunkt ha också i hög
grad gynnat industriens utveckling. Malmö
är Sveriges tredje industristad i ordningen
med en storartad näringsindustri,
skeppsvarv, ylleväveri m. m. och Hälsingborg är
också betydande.
Båda äro viktiga handelsstäder med
ång-färjeförbindelser till Danmark, medan den
tredje ångfärjeförbindelsen mellan Sverige
och utlandet går från Trälleborg till
Sassnitz. Hamnanläggningarna ha till stor del
fått göras med konst. Skånes bästa
naturliga hamn är Landskrona, där Saxåns i
Öresund dränkta flodränna går mellan Gråen
och fasta landet. De flesta övriga ha fått
anläggas med stora kostnader, så
Hälsingborgs, Malmö, Trälleborgs och Ystads
betydande hamnar. Läget har gynnat
uppkomsten av en stor handelsflotta, även om
det enskilda initiativet betytt ännu mer.
Hälsingborg är näst Göteborg och Stockholm
Sveriges största rederistad. Intressant är den
ej obetydliga segelfartygsflotta landskapet
har, till större delen hemmahörande i mindre
hamnar (Brantevik på ostkusten m. fi.).
Skånes långa kustvatten ha inbjudit till fiske.
Den ständigt ökade förorening som Öresund
är utsatt för har emellertid visat sig
skadlig för fiskfångsten och denna har därför
varit i tillbakagång. Förutom fångst av
småsill är ålfångsten viktigast.
Det är således ett rikt, av natur och läge
gynnat näringsliv Skåne äger. Man kan
kanske säga, att dess relativa betydelse i
detta avseende sedan sekelskiftet gått
tillbaka i jämförelse med det övriga Sveriges,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
