Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skånebo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1064
Skånebo—Skåningsmåla
Foto H. Nelson.
Skåne. Falsterbo fyr. Tång uppkastad på sandreveln.
Här finnas inga större områden att röja
upp och näringslivet har länge drivits
intensivt. Det senaste 10-talet av år har också
Skåne hårt träffats av den jordbrukskris, som
gått över hela världen, och på slätterna har
ej funnits det skogsbruk, som i det övriga
Sverige hjälpt lantbrukaren.
Flera av Skånes städer ha gamla anor.
Byggda av lera och tegel ha de ej i lika
hög grad som Uppsveriges trästäder härjats
av elden. Och även där den röde hanen
gått fram, har staden byggts upp efter den
gamla stadsplanen. Här som eljest i vårt
land är det först med 1800-talets mitt som
städerna växa med större fart. Kring eller
vid sidan av den äldre kärnan, såsom
exempelvis i Ystad, med dess medeltida,
oregelbundna gatunät, breder sig därför den
moderna stenstaden med raka gator och
rektangulära kvarter eller den allra modernaste
typen, villasamhället med mer böjlighet i
gatuplanen och smidighet i förhållande till
naturen vid anläggningen. I flera av de
skånska städerna kan man, tack vare deras
ålder, bättre studera denna stadens
typutveckling under skilda skeden än i det
övriga Sverige.
Till de äldsta medeltida städerna, Malmö,
Lund, Landskrona, Hälsingborg, Skanör och
Falsterbo, Ystad samt Simrishamn, ha
kommit andra, Ängelholm på 1500-talet,
Kristianstad, en 1600-talets skapelse, än i dag i
sitt rektangulära gatunät bärande vittne
härom, och så den långa raden av 1800-talets
och dessa seklets industriplatser och
järnvägssamhällen; Eslöv och Hässleholm äro
städer, nyskapade genom järnvägarna.
Utomordentligt stort är antalet
handelsplatser, som tack vare järnvägarnas hjälp
blomstrat upp och ofta också på grund av
sitt läge i en rik bygd blivit små
industriplatser. Svedala och Skurup utefter Malmö
—Ystadsbanan, Tomelilla och Sjöbo på Malmö
—Simrishamnsjärnvägen, Kävlinge och
Åstorp efter Västra stambanan kunna anföras
som exempel.
På den bördiga Sydvästslätten ha i dessa
städer och stadsliknande orter,
"stadsbygden" i vidsträckt bemärkelse, fler invånare
samlats än å landsbygden. Malmöhus län,
vårt förnämsta jordbrukslän, är samtidigt
ett av de mest industrialiserade. Men det
kan som ovan framhållits också sägas, att
Skånes industri är i högsta grad jordbunden
och bär prägel av modernäringen.
Sydvästslätten har Sveriges tätaste
järnvägsnät. Även det övriga Skåne är väl
tillgodosett. I ett så tätt befolkat område med små
avstånd, där automobiler effektivt kunna
utnyttja det utmärkta landsvägsnätet ha
järnvägarna emellertid under senare tid haft en
hård konkurrens att utstå och enskilda
mindre järnvägars vara eller icke vara stått
på dagordningen. Ett par korta bansträckor
ha upprivits och vittna om våra egna dagars
revolution på trafikväsendets område.
Landskapet Skåne täckes utan några
avvikelser i fråga om gränserna av två län,
Malmöhus och Kristianstads. Det förra har
huvuddelen av Sydvästslätten och endast en ringa
del av "åsarnas" urbergsgrund och magra
jord; det är Sveriges tätast befolkade län.
Det senare omfattar mesta delen av Skånes
urbergsterräng och har sina huvudbygder på
Kristianstadsslätten samt på ett par mindre
områden av Sydvästslätten: Österlen i SO och
Ängelholmsslätten i NV.
Den "äkte" skåningen är Sydvästslättens
bonde, lugn, trygg och arbetsför, i uppsvenskens
ögon ofta väl självsäker i förlitande på sin
goda jord och sin arbetsförmåga.
Nordskåningen är livligare, och "göingen" har många
av de drag, som gjort smålänningen berömd
för att kunna reda sig under torftiga
förhållanden. Helge Nelson.
Skånebo, gård i Malm. län, Östra Grevie kn.
Se Grevie, Östra.
Skånegården, 121 f6. Hotell i Krist, län,
Båstads kn. Se Båstad.
Skånes Bälinge, telefonstation i Krist, län,
Oderljunga kn.
Skånes Fagerhult, 122 hö. Stationssamhälle
i Krist, län, Fagerhults kn; c:a 175 inv.
(l/l 31). Ingår i Fagerhult nr 1 (se d. o.).
Stn å jvgslinjen Värnamo—Åstorp, post-,
te-lefon- o. telegrafstn. I samh. märkas
torvströfabriker och en konfektionsfabrik.
Skåne-Tranås, post-, telefon- o.
telegrafstation i Krist, län, Tranås kn, i Tranås samh.
Skåningsmåla, komministerboställe i Kalm.
län, Bäckebo kn, 2,7 km ONO om kyrkan.
Omfattar S. nr 1, 1 Ii mtl; areal 138 har, därav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
